Sakaria 9
1 Detta är den tunge, der Herren om talar, öfver det landet Hadrach, och öfver Damascon, der det sig uppå förlåter; ty Herren ser uppå menniskorna, och uppå alla Israels slägter;
Nkɔmhyɛ: Awurade asɛm tia Hadrak asase na ɛbɛka Damasko ɛfiri sɛ, nnipa ne Israel mmusuakuo nyinaa ani wɔ Awurade so.
2 Dertill ock öfver Hamath, som intill dem gränsar; och öfver Tyron och Zidon, hvilke ganska kloke äro.
Na ɛbɛka Hamat a ɔne no bɔ hyeɛ; ɛbɛka Tiro ne Sidon, ɛwom sɛ wɔyɛ anyansafoɔ.
3 Ty Tyrus bygger faste, och församlar silfver lika som sand, och guld såsom träck på gatomen.
Tiro asi abandenden ama ne ho; waboa dwetɛ ano te sɛ mfuturo, ne sikakɔkɔɔ ano te sɛ dɔteɛ a ɛwɔ mmɔntene so.
4 Men si, Herren skall förderfva honom, och skall slå hans magt, som han på hafvena hafver, så att han skall vara lika som den med eld uppbränd är.
Nanso, Awurade bɛgye nʼahodeɛ nyinaa na wasɛe ne tumi a ɔwɔ wɔ ɛpo so, na wɔde ogya bɛhye no dworobɛɛ.
5 När Askelon det får se, så skall han förskräckas, och Gaza skall fast bekymrad varda; dertill skall Ekron bedröfvad varda, då han detta ser; ty det skall vara ute med Konungenom i Gaza, och i Askelon skall man intet bo.
Askelon bɛhunu na wasuro Gasa de ɔyea bɛnukanuka ne mu, na Ekron nso saa ara, ɛfiri sɛ nʼanidasoɔ bɛsa. Gasa bɛhwere ne ɔhene na wɔbɛgya Askelon afituo.
6 Uti Asdod skola främmande bo. Alltså skola de Philisteers prål utrotadt varda.
Ananafoɔ bɛtena Asdod, na mɛtwa Filistifoɔ ahantan agu.
7 Och jag skall taga deras blod utu deras mun, och deras styggelse midt utu deras tänder, att de ock vårom Gudi igenblifva skola, att de måga vara lika som Förstar i Juda, och Ekron lika som de Jebuseer.
Mɛyi mogya afiri wɔn ano, akyiwadeɛ nnuane nso mɛyi afiri wɔn ano. Nkaeɛfoɔ no bɛyɛ yɛn Onyankopɔn dea wɔbɛyɛ Yuda ntuanofoɔ, na Ekron bɛyɛ sɛ Yebusifoɔ.
8 Och jag skall besätta mitt hus med krigsfolk, de der ut och in draga, på det plågaren icke mer skall öfver dem komma; ty jag hafver nu sett derpå med min ögon.
Nanso mɛbɔ me Fie ho ban wɔ wɔn a wɔtetɛ bɔ korɔno ho. Ɔhyɛsofoɔ biara ntumi mfa me nkurɔfoɔ so bio, ɛfiri sɛ afei merewɛn.
9 Men du, dotter Zion, fröjda dig storliga; och du, dotter Jerusalem, gläd dig. Si, din Konung kommer till dig, en rättfärdig, och en hjelpare; fattig, och rider på enom åsna, och på enom ungom åsninnos fåla.
Di ahurisie Ao, Ɔbabaa Sion! Team, Ɔbabaa Yerusalem! Hwɛ, wo ɔhene reba wo nkyɛn. Ɔtene na ɔwɔ nkwagyeɛ, ɔdwo, na ɔte afunumu so, afunumu ba so na ɔteɛ.
10 Ty jag vill taga bort vagnen af Ephraim och hästen ifrå Jerusalem och stridsbågen skall sönderbruten varda; ty han skall lära frid ibland Hedningarna; och hans herradöme skall vara ifrå det ena hafvet intill det andra, och ifrå flodene intill verldenes ända.
Mɛgye nteaseɛnam afiri Efraim ne akofoɔ apɔnkɔ afiri Yerusalem, na akodie tadua no wɔbɛbubu mu. Ɔbɛpae mu aka asomdwoeɛ nsɛm akyerɛ aman no. Nʼahennie bɛfiri ɛpo akɔka ɛpo ɛbɛfiri Asubɔnten no akɔpem nsase ano.
11 Du utsläpper ock genom dins förbunds blod dina fångar utu kulone, der intet vatten uti är.
Na wo deɛ, ɛsiane me ne wo mogya apam no enti, mɛyi wo nneduafoɔ afiri amena a nsuo nni mu.
12 Så vänder eder nu till fästet, I som uti ett hopp fångne liggen; ty ock i dag vill jag förkunnat, och vedergälla dig det dubbelt.
Monsane nkɔ mʼaban mu, Ao nneduafoɔ a mowɔ anidasoɔ; seesei mpo merebɔ mo nkaeɛ sɛ mɛhyɛ mo anan mu mmɔho.
13 Ty jag hafver spänt mig Juda till en båga, och tillrustat Ephraim; och skall uppväcka din barn, Zion, öfver din barn, Grekeland, och vill sätta dig såsom ett hjeltasvärd.
Mɛkoa Yuda sɛdeɛ mekoa me tadua na mede Efraim bɛhyɛ mu. Mɛkanyane wo mmammarima, Ao Sion, atia wo Hela mmammarima, na mɛyɛ wo sɛ ɔkofoɔ akofena.
14 Och Herren skall synas öfver dem, och hans pilar skola utfara lika som en ljungeld; och Herren Herren skall blåsa i basun, och skall gå lika som ett sunnanväder.
Afei Awurade bɛda ne ho adi wɔn so; nʼagyan bɛtwa yerɛ te sɛ anyinam. Otumfoɔ Awurade bɛhyɛn totorobɛnto no; ɔbɛbɔ nsra wɔ atɔeɛ fam ahum mu,
15 Herren Zebaoth skall beskydda dem, att de skola uppäta, och under sig tvinga med slungostenar; att de dricka skola och rumora, lika som af vin, och fulle varda såsom en skål, och såsom hörnen af altaret.
Asafo Awurade bɛyɛ ɛkyɛm ama wɔn. Wɔde ahwimmoɔ bɛsɛe na wɔde adi nkonim. Wɔbɛnom na wɔabobɔ mu sɛdeɛ wɔanom nsã; wɔbɛyɛ ma te sɛ kuruwa a wɔde pete afɔrebukyia ntweaso.
16 Och Herren, deras Gud, skall på den tiden hjelpa dem, såsom sins folks hjord; ty vigde stenar skola i hans land uppreste varda.
Awurade wɔn Onyankopɔn, bɛgye wɔn saa ɛda no sɛ odwanhwɛfoɔ gye ne nnwan. Wɔbɛtwa nyinam nyinam wɔ nʼasase so, sɛ aboɔdemmoɔ a ɛbobɔ ahenkyɛ ho.
17 Ty hvad godt hafva de för andra, eller hvad dägeligit hafva de för andra? Korn, som föder ynglingar, och vin, som jungfrur föder.
Sɛdeɛ wɔn ho bɛtwa na wɔn ho ayɛ fɛ afa! Aduane bɛma mmeranteɛ anyini ahoɔden so na nsã foforɔ bɛma mmabaawa anyini saa ara.
