Sakaria 6
1 Och jag lyfte åter min ögon upp, och såg; och si, der voro fyra vagnar, som gingo ut emellan tu berg; och bergen voro af koppar.
And I turned, and I lifted up my eyes and I saw. And behold, four four-horse chariots went out from the middle of two mountains. And the mountains were mountains of brass.
2 För första vagnen voro röde hästar; för den andra vagnen voro svarte hästar;
In the first chariot were red horses, and in the second chariot were black horses,
3 För den tredje vagnen voro hvite hästar; för den fjerde vagnen voro brokote, starke hästar.
and in the third chariot were white horses, and in the fourth chariot were speckled horses, and they were strong.
4 Och jag svarade, och sade till Ängelen, som med mig talade: Min Herre, ho äro desse?
And I responded and said to the angel who was speaking with me, “What are these, my lord?”
5 Ängelen svarade, och sade till mig: Det äro de fyra väder under himmelen, som utgå, att de framträda skola för honom, som råder öfver all land.
And the angel answered and said to me, “These are the four winds of heaven, which go forth to stand in the presence of the Sovereign of all the earth.”
6 Der de svarte hästarna före voro, de gingo norråt, och de hvite gingo efter dem; men de brokote gingo söderåt.
The one with the black horses was departing into the land of the North, and the white went forth after them, and the speckled went forth towards the land of the South.
7 De starke gingo, och drogo omkring, så att de foro igenom all land; och han sade: Går åstad, och drager igenom landet. Och de drogo igenom landet.
Yet those who were the most strong, went out, and sought to go and to roam quickly through all the earth. And he said, “Go, walk throughout the earth.” And they walked throughout the earth.
8 Och han kallade mig, och talade med mig, och sade: Si, de som norråt draga, de låta min Anda hvilas i nordlandena.
And he called me and spoke with me, saying, “Behold, those who go forth to the land of the North, have quieted my spirit in the land of the North.”
9 Och Herrans ord skedde till mig, och sade:
And the word of the Lord came to me, saying:
10 Tag af fångomen, nämliga af Heldai och af Tobia, och af Jedaja; och kom du, på den samma dagen, och gack in uti Josia, Zephania sons hus, hvilke af Babel komne äro.
From those of the captivity, take from Heldai, and from Tobijah, and from Jedaiah. You will approach in that day, and you will go into the house of Josiah, the son of Zephaniah, who came from Babylon.
11 Men tag silfver och guld, och gör ( två ) kronor, och sätt dem uppå Josua, dens öfversta Prestens, hufvud, Jozadaks sons;
And you will take gold and silver; and you will make crowns, and you will set them on the head of Jesus the son of Jehozadak, the high priest.
12 Och säg till honom: Detta säger Herren Zebaoth: Si, der är en man, som heter Zemah; under honom skall det gro, och han skall bygga Herrans tempel.
And you will speak to him, saying: Thus says the Lord of hosts, saying: Behold, a man; the Rising is his name. And under him, he will rise up, and he will build a temple to the Lord.
13 Ja, Herrans tempel skall han bygga; han skall bära skruden, och skall sitta och råda på sinom stol; skall också vara en Prest på sinom stol, och der skall frid vara emellan dem båda.
And he will raise a temple to the Lord. And he will carry the glory, and he will sit and rule upon his throne. And he will be a priest upon his throne, and a counsel of peace will be between the two of them.
14 Och kronorna skola vara Helem, Tobia, Jedaja, och Hen, Zephania sone, till en åminnelse i Herrans tempel.
And the crowns will be to Heldai, and Tobijah, and Jedaiah, as well as to Hem, the son of Zephaniah, as a memorial in the temple of the Lord.
15 Och de skola komma fjerranefter, som uppå Herrans tempel bygga skola. Så skolen I förnimma, att Herren Zebaoth mig till eder sändt hafver; och det skall ske, så framt I hörande varden Herrans edars Guds röst.
And those who are far away, will approach, and will build in the temple of the Lord. And you will know that the Lord of hosts sent me to you. Yet this shall be only if, when hearing, you will have heeded the voice of the Lord your God.
