Sakaria 2
1 Och jag hof min ögon upp, och si, en man hade ett mätesnöre i handene.
et levavi oculos meos et vidi et ecce vir et in manu eius funiculus mensorum
2 Och jag sade: Hvart går du? Men han sade till mig: Till att mäta Jerusalem, och se huru bredt och långt det vara skall.
et dixi quo tu vadis et dixit ad me ut metiar Hierusalem et videam quanta sit latitudo eius et quanta longitudo eius
3 Och si, Ängelen, som med mig talade, gick ut; och en annar Ängel gick ut emot honom;
et ecce angelus qui loquebatur in me egrediebatur et angelus alius egrediebatur in occursum eius
4 Och sade till honom: Löp bort, och tala till den unga mannen, och säg: Jerusalem skall besuttet varda utan murar, för mycket folks och fäs skull, som derinne vara skall.
et dixit ad eum curre loquere ad puerum istum dicens absque muro habitabitur Hierusalem prae multitudine hominum et iumentorum in medio eius
5 Och jag vill, säger Herren, vara en eldsmur deromkring; och skall vara der inne, och bevisa mig härliga derinne.
et ego ero ei ait Dominus murus ignis in circuitu et in gloria ero in medio eius
6 O, o, flyr utu nordlandet, säger Herren; ty jag hafver förstrött eder uti fyra väder under himmelen, säger Herren.
o o fugite de terra aquilonis dicit Dominus quoniam in quattuor ventos caeli dispersi vos dicit Dominus
7 O, Zion, du som bor när dottrene Babel, fly.
o Sion fuge quae habitas apud filiam Babylonis
8 Ty så säger Herren Zebaoth: Han hafve sändt mig till Hedningarna, som eder beröfvat hafva; deras magt hafver en ända i den eder rörer, han rörer hans ögnasten.
quia haec dicit Dominus exercituum post gloriam misit me ad gentes quae spoliaverunt vos qui enim tetigerit vos tangit pupillam oculi eius
9 Ty si, jag vill upphäfva mina hand öfver dem, att de skola varda dem ett rof, som dem tjent hafva; att I skolen förnimma att Herren Zebaoth mig sändt hafver.
quia ecce ego levo manum meam super eos et erunt praedae his qui serviebant sibi et cognoscetis quia Dominus exercituum misit me
10 Fröjda dig, och var glad, du dotter Zion; ty si, jag kommer, och vill bo när dig, säger Herren.
lauda et laetare filia Sion quia ecce ego venio et habitabo in medio tui ait Dominus
11 Och på den tiden skola månge Hedningar gifva sig intill Herran, och skola vara mitt folk; och jag skall bo när dig, att du skall förnimma, att Herren Zebaoth mig till dig sändt hafver.
et adplicabuntur gentes multae ad Dominum in die illa et erunt mihi in populum et habitabo in medio tui et scies quia Dominus exercituum misit me ad te
12 Och Herren skall ärfva Juda för sin del, uti de helga landena; och skall åter utvälja Jerusalem.
et possidebit Dominus Iudam partem suam in terra sanctificata et eliget adhuc Hierusalem
13 Allt kött vare stilla för Herranom; ty han är uppstånden ifrå sitt helga rum.
sileat omnis caro a facie Domini quia consurrexit de habitaculo sancto suo
