< Sakaria 13 >
1 På den samma tiden skall Davids hus, och borgarena i Jerusalem, hafva en fri öppen brunn emot synder och orenhet.
I A LA hoi, e hoohuaiia auanei he punawai no ka ohana a Davida, a no na kanaka o Ierusalema, No ka hewa a me ka haumia.
2 På den tiden, säger Herren Zebaoth, skall jag borttaga de afgudars namn utu landena, så att man intet mer skall komma dem ihåg; dertill vill jag ock bortdrifva de spåmän och orena andar utu landena.
Eia hoi kekahi ia la, wahi a Iehova o na kaua, E anai aku au i na inoa o na kii mai ka aina aku, I hoomanao hou ole ia lakou; A e hookuke aku hoi au i na kaula a me ka uhane haukae mai ka aina aku.
3 Och skall ske, att när någor mer spår, så skola hans fader och moder, de honom födt hafva, säga till honom: Du måste dö, ty du talar lögn uti Herrans Namn. Och alltså skola fader och moder, de honom födt hafva, stinga honom genom, då han spår.
A e hiki auanei, ina e wanana kekahi kanaka, Alaila e i aku ai kona makuakane a me kona makuwahine nana ia i hanau, Aole oe e ola; no ka mea, he olelo hoopunipuni kau ma ka inoa o Iehova: A o kona makuakane a me kona makuwahine nana ia i hanau, E hou iho laua ia ia, i kana wanana ana.
4 Ty det skall ske på den tiden, att spåmännerna komma på skam med sina syner, då de derom spå; och skola icke mer draga hårkläder uppå, der de med bedraga;
Eia hoi kekahi ia la, e hilahila no kela kaula keia kaula, I kona hihio, ia ia i wanana mai ai; Aole hoi ia e hoaahu ae i ka aahu hulu i mea e hoopunipuni ai:
5 Utan han skall säga: Jag är ingen Prophet, utan en åkerman; ty jag hafver tjent menniskom allt ifrå minom ungdom.
Aka, e olelo auanei oia, Aole au he kaula, Aka, he kanaka mahiai au, No ka mea, na ke kanaka au i kuai ai mai kuu wa kamalii mai.
6 Men om man då säger: Hvad är det för sår uti dina händer? Då skall han säga: Så är jag slagen uti deras hus, som mig älska.
A e olelo aku kekahi ia ia, O ke aha keia mau wahi eha ma kou mau lima? E i mai kela, Oia kahi a'u i hoehaia'i, Iloko o ka hale o ka poe i aloha mai ia'u.
7 Svärd, upp öfver min herda, och öfver mins folks Första, säger Herren Zebaoth; slå herdan, så varda fåren förskingrad; så vill jag vända mina hand till de små.
E ka pahikaua, e ala ku e oe i kuu Kahuhipa, I ke kanaka Hoa o'u, wahi a Iehova o na kaua. E hahau i ke Kahuhipa, a e hooauheeia na hipa; E hoohuli aku au i kuu lima maluna o ka poe liilii.
8 Och det skall ske, uti hvilket land, säger Herren, två delar äro, de skola bortryckas och förläggas, och tredjedelen derinne qvarblifva.
A iloko o ka aina a pau, wahi a Iehova, E hookiia'i na hapakolu elua o ka poe iloko, a make; Aka, e hookoeia kekahi hapa ilaila.
9 Och jag skall föra den samma tredjedelen genom eld, och rensa honom, såsom man rensar silfver, och fäja honom, såsom man fäjar guld. Desse skola då åkalla mitt Namn, och jag skall höra dem; jag skall säga: Det är mitt folk; och de skola säga: Herren, min Gud.
A e alakai au i kekahi hapakolu iwaena o ke ahi, A e hoohehee au ia lakou e like me ka hooheheeia ana o ke kala, E hoao hoi au ia lakou e like me ka hoao ana i ke gula: E kahea mai ia poe i kuu inoa, a e hoolohe au ia lakou: E olelo auanei au, O ko'u poe kanaka keia; A e olelo hoi lakou, O Iehova ko'u Akua.