Sakaria 1

1 Uti åttonde månadenom, i andro årena ( Konungs ) Darios, skedde detta Herrans ord till ZacharIa, Berechia son, Iddo sons, den Propheten, och sade:

In the eighth month, in the second year of Daryavesh, the word of the LORD came to Zechariah the son of Berechiah, the son of Iddo, the prophet, saying,

2 Herren hafver vred varit uppå edra fäder.

"The LORD was very displeased with your fathers.

3 Och säg; till dem: Detta säger Herren Zebaoth: Vänder eder till mig, säger Herren Zebaoth; så vill jag vända mig till eder, säger Herren Zebaoth.

Therefore tell them: Thus says the LORD of hosts: 'Return to me,' says the LORD of hosts, 'and I will return to you,' says the LORD of hosts.

4 Varer icke såsom edra fäder, hvilkom de förre Propheter predikade, och sade: så säger Herren Zebaoth: Vänder eder ifrån edra onda vägar, och ifrån edart onda väsende; men de hörde intet, och skötte intet om mig, säger Herren.

Do not be like your fathers, to whom the former prophets proclaimed, saying: Thus says the LORD of hosts, 'Return now from your evil ways, and from your evil doings;' but they did not hear, nor listen to me, says the LORD.

5 Hvar äro nu edre fäder och Propheter? Lefva de ock ännu?

Your fathers, where are they? And the prophets, do they live forever?

6 Hafva min ord och mina rätter, som jag böd, genom mina tjenare Propheterna, icke kommit intill edra fäder? att de hafva måst vända sig om, och säga: Lika som Herren Zebaoth i sinnet hade att göra emot oss, efter som vi gingom och gjordom; alltså hafver han ock gjort emot oss.

But my words and my statutes, which I commanded by my Ruach to my servants the prophets, did they not overtake your fathers? Then they repented and said, 'Just as the LORD of hosts determined to do to us, according to our ways, and according to our practices, so he has dealt with us.'"

7 På fjerde och tjugonde dagen i ellofte månadenom, som är den månaden Sebat, uti andro årena ( Konungs ) Darios, skedde detta Herrans ord till ZacharIa, Berechia son, Iddo sons, den Propheten, och sade:

On the twenty-fourth day of the eleventh month, which is the month Shebat, in the second year of Daryavesh, the word of the LORD came to Zechariah the son of Berechiah, the son of Iddo, the prophet, saying,

8 Jag såg om nattena, och si, en man satt på enom rödom häst, och han höll ibland myrtenträ i dalenom; och bakför honom voro röde, brune och hvite hästar.

"I had a vision in the night, and look, a man riding on a red horse, and he stood among the myrtle trees that were in a ravine; and behind him there were red, brown, and white horses.

9 Och jag sade: Min herre, ho äro desse? Och Ängelen, som med mig talade, sade till mig: Jag vill kungöra dig, ho desse äro.

Then I asked, 'My lord, what are these?'" The angel who talked with me said to me, "I will show you what these are."

10 Och mannen, som höll ibland myrtenträn, svarade, och sade: Desse äro de som Herren utsändt hafver till att draga genom landet.

The man who stood among the myrtle trees answered and said to me, "They are the ones the LORD has sent to go back and forth through the earth."

11 Men de svarade Herrans Ängel, som ibland myrtenträn höll, och sade: Vi hafve dragit igenom landet; och si, all land sitta stilla.

They reported to the angel of the LORD who stood among the myrtle trees, and said, "We have walked back and forth through the earth, and look, all the earth is at rest and in peace."

12 Då svarade Herrans Ängel, och sade: Herre Zebaoth, huru länge vill du då icke förbarma dig öfver Jerusalem, och öfver Juda städer, uppå hvilka du hafver vred varit i dessa sjutio år?

Then the angel of the LORD replied, "O LORD of hosts, how long will you not have mercy on Jerusalem and on the cities of Judah, against which you have had indignation these seventy years?"

13 Och Herren svarade Änglenom, som med mig talade, vänlig ord, och tröstelig ord.

The LORD answered the angel who talked with me with kind and comforting words.

14 Och Ängelen, som med mig talade, sade till mig: Predika, och säg: Detta säger Herren Zebaoth: Jag hafver stort nit haft öfver Jerusalem och Zion.

So the angel who talked with me said to me, "Proclaim, saying, 'Thus says the LORD of hosts: "I am jealous for Jerusalem and for Zion with a great jealousy.

15 Men jag är ganska vred uppå de stolta Hedningar; ty jag var icke utan litet vred, men de hulpo till förderf.

I am very angry with the nations that are at ease; for I was but only a little angry, but they added to the calamity."

16 Derföre så säger Herren: Jag vill åter vända mig till Jerusalem med barmhertighet; och mitt hus skall deruti uppbygdt varda, säger Herren Zebaoth; dertill skall timbersnöret i Jerusalem draget varda.

Therefore thus says the LORD: "I have returned to Jerusalem with mercy. My house will be built in it," says the LORD of hosts, "and a line shall be stretched forth over Jerusalem."'

17 Och predika ytterligare, och säg: Detta säger Herren Zebaoth: Mina städer skall åter gå väl, och Herren skall åter trösta Zion, och skall åter utvälja Jerusalem.

"Proclaim further, saying, 'Thus says the LORD of hosts: "My cities will again overflow with prosperity, and the LORD will again comfort Zion, and will again choose Jerusalem."'"

18 Och jag hof upp min ögon, och såg; och si der voro fyra horn.

I lifted up my eyes, and saw, and look, four horns.

19 Och jag sade till Ängelen, som med mig talade: Ho äro dessa? Han sade till mig: Desse äro de hornen, som Juda, Israel och Jerusalem förskingrat hafva.

I asked the angel who talked with me, "What are these?" He answered me, "These are the horns which have scattered Judah, Israel, and Jerusalem."

20 Och Herren viste mig fyra smeder.

The LORD showed me four craftsmen.

21 Då sade jag: Hvad vilja dessa göra? Han sade: De hornen, som Juda så förskingrat hafva, att ingen hafver kunnat upplyfta sitt hufvud; till att afskräcka dem äro desse komne, på det de skola afstöta Hedningarnas horn; hvilke hornet upphäfvit hafva öfver Juda land, till att förskingra det.

Then I asked, "What are these coming to do?" He said, "These are the horns which scattered Judah, so that no man lifted up his head; but these have come to terrify them, to cast down the horns of the nations, which lifted up their horn against the land of Judah to scatter it."