< Höga Visan 1 >

1 Salomos Höga Visa.
Énekek éneke, Salamontól.
2 Han kysse mig med sins muns kyssande; ty din bröst äro ljufligare än vin;
Csókoljon engem szája csókjaival: mert bornál jobb a szerelmed.
3 Att man må lukta din goda salvo; ditt Namn är en utgjuten salva; derföre hafva pigorna dig kär.
Illatnak jók az olajaid, kiöntött olaj a neved; azért szeretnek téged a leányzók.
4 Drag mig efter dig, så löpe vi; Konungen förde mig in uti sin kammar: Vi fröjde oss, och äre glade öfver dig; vi tänke uppå din bröst mer än uppå vin; de fromme älska dig.
Vonj engem, utánad hadd szaladjunk – termeibe bevitt engem a király – hadd ujjongjunk és örvendjünk benned, hadd emlegessük szerelmedet inkább a bornál: méltán szeretnek téged.
5 Jag är svart, men ganska täck, I Jerusalems döttrar, såsom Kedars hyddor, såsom Salomos tapeter.
Fekete vagyok, de szép, ti Jeruzsálem leányai, mint Kédár sátrai, mint Salamon szőnyegei.
6 Ser icke derefter, att jag så svart är; ty solen hafver bränt mig; mins moders barn vredgas emot mig. Man hafver satt mig till vingårdsvaktersko; men min vingård, den jag hade, bevarade jag icke.
Ne nézzetek rám, hogy kissé fekete vagyok, hogy lesütött engem a nap! Anyám fiai megharagudtak reám, tettek engem őrzőjévé a szőlőknek: a magam szőlőjét nem őriztem.
7 Säg mig du, den min själ älskar, hvar du beter, hvar du hvilar om middagen; att jag icke skall gå hit och dit, till dina stallbröders hjordar.
Mondd meg nekem te, kit lelkem szeret, merre legeltetsz, merre heverésztetsz délben? Mert minek legyek, mint aki elburkolja magát, társaid nyájainál?
8 Känner du dig icke, du dägeligasta ibland qvinnor, så gack uppå fårens fotspår, och bet din kid vid herdahusen.
Ha te ezt nem tudod, legszebbike az asszonyoknak, indulj el a juhok nyomdokain és legeltesd gödölyéidet a pásztorok hajlékainál.
9 Jag liknar dig, min kära, vid mitt resigtyg, vid Pharaos vagnar.
Paripámhoz Fáraó szekereinél mondlak hasonlónak, kedvesem!
10 Dina kinder stå ljufliga i spann, och din hals i kedjo.
Bájosak az orczáid a füzérekben, nyakad a gyöngysorokban.
11 Vi vilje göra dig gyldene spann med silfdoppor.
Aranyfüzéreket készítünk neked ezüst gombocskákkal.
12 Då Konungen vände sig hit, gaf min nardus sina lukt.
Mialatt a király asztalkörében ült, az én nárdusom megadta illatát.
13 Min vän är mig ett knippe af myrrham, det emellan min bröst hänger.
Myrrhacsokor az én barátom nekem, mely kebleim között piben;
14 Min vän är mig en drufva Copher, uti de vingårdar i EnGedi.
cziprusfürt az én barátom nekem, Én-Gédi szőlőiben.
15 Si, min kära, du äst dägelig; dägelig äst du, din ögon äro såsom dufvoögon.
Íme, szép vagy te kedvesem, íme, szép vagy, szemeid galambok.
16 Si, min vän, du äst dägelig och ljuflig; vår säng grönskas.
Íme, szép vagy te barátom, kedves is, nyoszolyánk is zöldelő;
17 Vår hus bjelkar äro cedreträ; våre sparrar äro cypress.
házaink gerendái czédrusok, padozatunk cziprusok.

< Höga Visan 1 >