Höga Visan 7

1 Huru dägelig är din gång i skorna, du Förstas dotter! Dina länder stå lika vid hvarandra, såsom tu spann, de ens mästares hand gjort hafver.

¡Qué hermosos son tus pies en las sandalias, hija de príncipe! Los contornos de tus caderas son como joyas, obra de manos de artista.

2 Din nafle är såsom en rund skål, den aldrig dryck fattas; din buk är såsom en hvetehop, omsatt med roser.

Tu seno es un tazón torneado, en que no falta el vino sazonado. Tu vientre es un montón de trigo rodeado de azucenas.

3 Din tu bröst äro såsom två unge råtvillingar;

Como dos cervatillos son tus pechos, gemelos de gacela.

4 Din hals är såsom ett elphenbenstorn, din ögon äro såsom de dammar i Hesbon vid den porten Bathrabbim; din näsa är såsom tornet af Libanon, hvilket sig vänder emot Damascon;

Tu cuello es una torre de marfil, tus ojos como las piscinas de Hesebón, junto a la puerta de Bat-Rabim, tu nariz como la torre del Líbano que mira hacia Damasco.

5 Ditt hufvud står på dig såsom Carmel; håret på ditt hufvud är såsom Konungens purpur i fållar bunden.

Tu cabeza está asentada como el Carmelo, y tu cabellera es como la púrpura: un rey está preso en sus trenzas.

6 Huru dägelig och huru ljuflig äst du, kära, i vällust!

¡Qué hermosa eres y qué encantadora, oh amor, con tus delicias!

7 Din längd är lik vid ett palmträ; och din bröst vid vindrufvor.

Ese tu talle parece una palmera, y tus pechos, racimos.

8 Jag sade: Jag måste stiga upp i palmträt, och fatta dess qvistar; låt din bröst vara såsom drufvor på vinträ, och lukten af dine näso såsom äple;

Subiré, dije yo, a la palmera, y me asiré de sus ramas. ¡Séanme tus pechos como racimos de uvas! Tu aliento es como manzanas,

9 Och din hals såsom godt vin, det minom vän lätteliga ingår; och tala om gammal ärende.

y tu boca como vino generoso... que fluye suavemente para mi amado, deslizándose entre mis labios y mis dientes.

10 Min vän är min, och han håller sig ock till mig.

Yo soy de mi amado y hacia mí tienden sus deseos.

11 Kom, min vän, låt oss gå ut på markena, och vistas i landsbyarna;

¡Ven, amado mío, salgamos al campo, pasemos la noche en las aldeas!

12 Att vi måge bittida uppstå till vingårdarna, och få se, om vinträt blomstras, och hafver fått knoppar; om de granatäple utgångne äro; der vill jag gifva dig min bröst.

Madrugaremos para ir a las viñas; veremos si la vid está en cierne, si se abrieron los brotes, si han florecido los granados. Allí te daré mi amor.

13 Liljorna gifva sin lukt, och för våra dörr allahanda ädla frukter; min vän, jag hafver bevarat åt dig både nytt och gammalt.

Ya despiden su fragancia las mandrágoras; junto a nuestras puertas hay toda clase de frutas exquisitas; las nuevas y las pasadas he guardado, amado mío, para ti.