< Höga Visan 7 >
1 Huru dägelig är din gång i skorna, du Förstas dotter! Dina länder stå lika vid hvarandra, såsom tu spann, de ens mästares hand gjort hafver.
How beautiful are your feet with shoes, O prince’s daughter! the joints of your thighs are like jewels, the work of the hands of a cunning workman.
2 Din nafle är såsom en rund skål, den aldrig dryck fattas; din buk är såsom en hvetehop, omsatt med roser.
Your navel is like a round goblet, which wants not liquor: your belly is like an heap of wheat set about with lilies.
3 Din tu bröst äro såsom två unge råtvillingar;
Your two breasts are like two young roes that are twins.
4 Din hals är såsom ett elphenbenstorn, din ögon äro såsom de dammar i Hesbon vid den porten Bathrabbim; din näsa är såsom tornet af Libanon, hvilket sig vänder emot Damascon;
Your neck is as a tower of ivory; your eyes like the fish pools in Heshbon, by the gate of Bathrabbim: your nose is as the tower of Lebanon which looks toward Damascus.
5 Ditt hufvud står på dig såsom Carmel; håret på ditt hufvud är såsom Konungens purpur i fållar bunden.
Your head on you is like Carmel, and the hair of your head like purple; the king is held in the galleries.
6 Huru dägelig och huru ljuflig äst du, kära, i vällust!
How fair and how pleasant are you, O love, for delights!
7 Din längd är lik vid ett palmträ; och din bröst vid vindrufvor.
This your stature is like to a palm tree, and your breasts to clusters of grapes.
8 Jag sade: Jag måste stiga upp i palmträt, och fatta dess qvistar; låt din bröst vara såsom drufvor på vinträ, och lukten af dine näso såsom äple;
I said, I will go up to the palm tree, I will take hold of the boughs thereof: now also your breasts shall be as clusters of the vine, and the smell of your nose like apples;
9 Och din hals såsom godt vin, det minom vän lätteliga ingår; och tala om gammal ärende.
And the roof of your mouth like the best wine for my beloved, that goes down sweetly, causing the lips of those that are asleep to speak.
10 Min vän är min, och han håller sig ock till mig.
I am my beloved’s, and his desire is toward me.
11 Kom, min vän, låt oss gå ut på markena, och vistas i landsbyarna;
Come, my beloved, let us go forth into the field; let us lodge in the villages.
12 Att vi måge bittida uppstå till vingårdarna, och få se, om vinträt blomstras, och hafver fått knoppar; om de granatäple utgångne äro; der vill jag gifva dig min bröst.
Let us get up early to the vineyards; let us see if the vine flourish, whether the tender grape appear, and the pomegranates bud forth: there will I give you my loves.
13 Liljorna gifva sin lukt, och för våra dörr allahanda ädla frukter; min vän, jag hafver bevarat åt dig både nytt och gammalt.
The mandrakes give a smell, and at our gates are all manner of pleasant fruits, new and old, which I have laid up for you, O my beloved.