Höga Visan 6
1 Hvart är då din vän gången, o du dägeligasta ibland qvinnor? Hvart hafver din vän vändt sig, så vilje vi honom söka med dig.
Jaherani olal kune, yaye jaber mogik e dier nyiri mabeyo? Jaherani ne oluwo kanye, mondo wakonyi manye?
2 Min vän är nedergången uti sin örtagård, till örtasängarna, att han sig der förlusta skall i örtagårdarna, och hemta roser.
Jaherana osedhi e puothe, kama gik mangʼwe ngʼar dongoe, mondo omeny ei puothe kendo ochok ondanyo.
3 Min vän är min, och jag är hans, den sig ibland roser förlustar.
Jaherana en mara kendo an bende an mare; omiyo omenyo e dier ondanyo.
4 Du äst dägelig, min kära, såsom Thirza; lustig såsom Jerusalem, förskräckelig såsom en härordan.
Jaherana, ijaber mana ka Tirza, ilongʼo mana ka Jerusalem, ichanori mana ka jolweny motingʼo bendeche.
5 Vänd din ögon ifrå mig, förty de göra mig brinnande; ditt hår är såsom en getahjord, de som på berget Gilead klippte äro.
Gol wengegi kuoma; nikech giberna. Yie wiyi chalo kweth mag diek, malor koa e got Gilead.
6 Dine tänder äro såsom en fårahjord, de der tvagne komma utu vatten, hvilke allesammans äro med tvillingar hafvande, och ingen ibland dem är ofruktsam.
Lekeni tar mana ka kweth mag rombe mowuok kar luok. Moro ka moro wuotho gi nyithinde ma rude kendo onge moro man kende.
7 Dine kinder äro såsom skörden på granatäplet, emellan dina lockar.
Lembi ma iumo gi nanga chalo gi olemo mongʼinore mochiek makwar.
8 Sextio äro Drottningarna, och åttatio frillorna, och på jungfrurna är intet tal;
Ruoth nigi mon piero auchiel gi mon mamoko piero aboro, kod nyiri mapok ongʼeyo chwo mokadho akwana.
9 Men en är min dufva, min fromma; en är sine moder kärast, och sine moders utkorada. Då döttrarna sågo henne, prisade de henne saliga; Drottningarna och frillorna lofvade henne.
To an ahero mana nyako achiel kende, ma jaber ka akuru, en e nyar min kende, mohero malich. Jotich ma nyiri konene, to luonge ni nyako mogwedhi, to mond ruoth kod mon mamoko konene to pake.
10 Ho är denna, som uppgår såsom en morgonrodne, dägelig såsom månen, utkorad såsom solen, förskräckelig såsom en härordan?
Ma to en ngʼa mabiro apoya ka piny madwa ru? Adier, ober ka dwe kendo ongʼangʼni ka wangʼ chiengʼ, bende ochanore ka sulwe moriedo.
11 Jag är nedergången i nöttagården, till att skåda telningarna vid bäcken; till att skåda, om vinträt blomstrades, om granatäplen grönskades.
Ne alor mwalo nyaka e puoth mananas, mondo ane kaka gidongo e holo, kendo mondo ane ka mzabibu osechako golo maua kata ka olemo mongʼinore osechako chiek makwar.
12 Min själ visste icke, att han mig intill AmmiNadibs vagnar satt hade.
Apoya nono, kapok angʼeyo, gombona notingʼa motera nyaka dier geche joka ruoth.
13 Vänd om, vänd om, o Sulamith; vänd om, vänd om, att vi måge skåda dig; hvad sen I på Sulamith annat, än dans i Mahanaim?
Yie iduogi, yie iduogi, yaye nyar jo-Shulam; yie iduogi, yie iduogi, mondo waneni! Wuowi Ere gima omiyo ungʼiyo nyar jo-Shulam kamano, mana ka gima omielo miend Mahanaim?
