Höga Visan 3
1 Jag sökte om nattena i mine säng den min själ kär hade; jag sökte, men jag fann honom intet.
In my bed by night I sought him whom my soul loveth: I sought him, and found him not.
2 Jag vill stå upp och gå omkring i staden, på gator och gränder, och söka den min själ kär hafver; jag sökte, men jag fann honom intet.
I will rise, and will go about the city: in the streets and the broad ways I will seek him whom my soul loveth: I sought him, and I found him not.
3 Mig funno väktarena, som kringom i staden gå: Hafven I icke sett den min själ kär hafver?
The watchmen who keep the city, found me: Have you seen him, whom my soul loveth?
4 Då jag kom litet framom dem, så fann jag den min själ kär hafver; jag håller honom, och vill icke öfvergifva honom, tilldess jag hafver honom in uti mins moders hus, uti mins moders kammar.
When I had a little passed by them, I found him whom my soul loveth: I held him: and I will not let him go, till I bring him into my mother’s house, and into the chamber of her that bore me.
5 Jag besvär eder, I Jerusalems döttrar, vid rår och hinder på markene, att I icke uppväcken mina käro, eller omaken henne, tilldess henne sjelf lyster.
I adjure you, O daughters of Jerusalem, by the roes and the harts of the fields, that you stir not up, nor awake my beloved, till she please.
6 Ho är denna, som uppgår utur öknene, såsom en rök af myrrham, rökelse och allahanda apothekares pulver?
Who is she that goeth up by the desert, as a pillar of smoke of aromatical spices, of myrrh, and frankincense, and of all the powders of the perfumer?
7 Si, omkring Salomos säng stå sextio starke, utaf de starka i Israel;
Behold threescore valiant ones of the most valiant of Israel, surrounded the bed of Solomon?
8 Alle hålla de svärd, och äro behändige till strids; hvardera hafver sitt svärd vid sina sido, för fruktans skull, om nattena.
All holding swords, and most expert in war: every man’s sword upon his thigh, because of fears in the night.
9 Konung Salomo lät göra sig ett sängerum af Libanons trä;
King Solomon hath made him a litter of the wood of Libanus:
10 Dess stodar voro af silfver, täckelsen af guld, sätet af purpur, bottnen deruti var lusteliga lagd för Jerusalems döttrars skull.
The pillars thereof he made of silver, the seat of gold, the going up of purple: the midst he covered with charity for the daughters of Jerusalem.
11 Går ut, I Zions döttrar, och skåder Konung Salomo, i den krono, der hans moder honom med krönt hafver, på hans bröllopsdag, och på hans hjertas fröjds dag.
Go forth, ye daughters of Sion, and see king Solomon in the diadem, wherewith his mother crowned him in the day of his espousals, and in the day of the joy of his heart.
