Höga Visan 2

1 Jag är ett blomster i Saron, och en lilja i dalenom.

Je suis le narcisse de Saron, la rose des vallées.

2 Såsom en ros ibland törne, så är min kära ibland döttrarna.

Comme une rose parmi les épines, telle est mon 'amie parmi les jeunes filles.

3 Såsom ett äpleträ ibland skogsträ, så är min vän ibland sönerna; jag sitter under dens skugga, som jag begärar, och hans frukt är minom hals söt.

Comme un pommier parmi les arbres de la forêt, tel est mon bien-aimé parmi les jeunes gens; j’ai brûlé du désir de m’asseoir sous son ombrage, et son fruit est doux à mon palais.

4 Han hafver mig in uti vinkällaren, och kärleken är hans baner öfver mig.

Il m’a conduite dans le cellier, et sa bannière qu’il a étendue sur moi, c’est l’amour.

5 Han vederqvicker mig med blomster, och uppfriskar mig med äple; ty jag är krank af älskog.

Réconfortez-moi par des gâteaux de raisin, restaurez-moi avec des pommes, car je suis dolente d’amour.

6 Hans venstra hand ligger under mitt hufvud, och hans högra hand omfamnar mig.

Son bras gauche soutient ma tête et sa droite me tient enlacée.

7 Jag besvär eder, Jerusalems döttrar, vid rår, eller vid hinder i markene, att I icke uppväcken eller omaken mina käresto, tilldess henne sjelf lyster.

Je vous en conjure, ô filles de Jérusalem, par les biches et les gazelles des champs: n’éveillez pas, ne provoquez pas l’amour, avant qu’il le veuille.

8 Detta är mins väns röst; si, han kommer, och springer på bergen, och springer på högarna.

C’Est la voix de mon bien-aimé! Le voici qui vient, franchissant les montagnes, bondissant sur les collines.

9 Min vän är lik enom råbock, eller ungom hjort; si, han står bak vår vägg, och ser genom fenstret, och gluggar genom gallret.

Mon bien-aimé est pareil au chevreuil ou au faon des biches. Le voici qui se tient derrière notre muraille, qui regarde par les fenêtres, qui observe par le treillis!

10 Min vän svarar, och säger till mig: Statt upp, min kära, min dägeliga, och kom hit.

Mon bien-aimé élève la voix et dit: "Debout, mon amie, ma toute belle, et viens-t’en!

11 Ty si, vintren är förgången, regnet är öfverståndet, och är sin väg;

Car voilà l’hiver qui est passé, la saison des pluies est finie, elle a cédé la place.

12 Blomstren äro utgångna på markene; vårtiden är kommen, och turturdufvan låter sig höra i vårt land;

Les fleurs se montrent sur la terre, le temps des chansons est venu, la voix de la tourterelle se fait entendre dans nos campagnes.

13 Fikonaträt är knoppadt, vinträn blomstras, och gifva sina lukt; statt upp, min kära, och kom, min dägeliga, kom hit.

Le figuier embaume par ses jeunes pousses, les vignes en fleurs répandent leur parfum: debout, mon amie, ma toute belle et viens-t’en!"

14 Min dufva uti stenklyftor, uti bergsrefvor, låt mig se ditt ansigte, låt mig höra dina röst; ty din röst är söt, och ditt ansigte ljufligit.

Ma colombe, nichée dans les fentes du rocher, cachée dans les pentes abruptes, laisse-moi voir ton visage, entendre ta voix, car ta voix est suave et ton visage gracieux.

15 Tager oss räfvar, de små räfvar, som förderfva vingårdar; ty våra vingårdar blomstras.

Attrapez-nous des renards, ces petits renards qui dévastent les vignes, alors que ces vignes sont en fleurs.

16 Min vän är min, och jag är hans, den der beter ibland roser;

Mon bien-aimé est à moi, et moi, je suis à mon bien-aimé, qui conduit son troupeau parmi les roses.

17 Intilldess att dagen sval varder, och skuggorna afvika; vänd om, blif såsom en rå, min vän, eller såsom en ung hjort på skiljebergen.

Avant que fraîchisse le jour, que s’effacent les ombres, rebrousse chemin, et sois pareil, mon bien-aimé, au chevreuil ou au faon des biches sur les montagnes déchiquetées.