< Höga Visan 1 >

1 Salomos Höga Visa.
Salomon korkea veisu.
2 Han kysse mig med sins muns kyssande; ty din bröst äro ljufligare än vin;
Hän suudelkoon minua suunsa suudelmilla. Sillä sinun rakkautesi on suloisempi kuin viini.
3 Att man må lukta din goda salvo; ditt Namn är en utgjuten salva; derföre hafva pigorna dig kär.
Suloinen on voiteittesi tuoksu, vuodatettu öljy on sinun nimesi; sentähden sinua nuoret naiset rakastavat.
4 Drag mig efter dig, så löpe vi; Konungen förde mig in uti sin kammar: Vi fröjde oss, och äre glade öfver dig; vi tänke uppå din bröst mer än uppå vin; de fromme älska dig.
Vedä minut mukaasi, rientäkäämme! Kuningas on tuonut minut kammioihinsa. Me riemuitsemme ja iloitsemme sinusta, me ylistämme sinun rakkauttasi enemmän kuin viiniä; syystä he sinua rakastavat.
5 Jag är svart, men ganska täck, I Jerusalems döttrar, såsom Kedars hyddor, såsom Salomos tapeter.
"Minä olen musta, mutta ihana, te Jerusalemin tyttäret, kuin Keedarin teltat, kuin Salomon seinäverhot.
6 Ser icke derefter, att jag så svart är; ty solen hafver bränt mig; mins moders barn vredgas emot mig. Man hafver satt mig till vingårdsvaktersko; men min vingård, den jag hade, bevarade jag icke.
Älkää katsoko sitä, että minä olen musta, päivän paahtama. Äitini pojat vihastuivat minuun, panivat minut viinitarhain vartijaksi-omaa viinitarhaani en vartioinut."
7 Säg mig du, den min själ älskar, hvar du beter, hvar du hvilar om middagen; att jag icke skall gå hit och dit, till dina stallbröders hjordar.
"Sano minulle sinä, jota sieluni rakastaa, missä laumaasi paimennat, missä annat sen keskipäivällä levätä. Miksi minä hunnutettuna joutuisin sinun toveriesi laumain luo!"
8 Känner du dig icke, du dägeligasta ibland qvinnor, så gack uppå fårens fotspår, och bet din kid vid herdahusen.
"Jos et sitä tiedä, sinä naisista kaunein, käy lammasten jälkiä ja kaitse vohliasi paimenten telttapaikoilla."
9 Jag liknar dig, min kära, vid mitt resigtyg, vid Pharaos vagnar.
"Tammaani, joka on faraon vaunujen edessä, sinut, armaani, vertaan.
10 Dina kinder stå ljufliga i spann, och din hals i kedjo.
Ihanat ovat sinun poskesi käätyinensä, kaulasi helminauhoinensa.
11 Vi vilje göra dig gyldene spann med silfdoppor.
Me teemme sinulle kultakäädyt ynnä hopeasta niihin nastat."
12 Då Konungen vände sig hit, gaf min nardus sina lukt.
"Kuninkaan istuessa pöydässään tuoksui minun nardukseni kaiken aikaa.
13 Min vän är mig ett knippe af myrrham, det emellan min bröst hänger.
Rakkaani on minulle mirhakimppu, joka rintojeni välissä lepää.
14 Min vän är mig en drufva Copher, uti de vingårdar i EnGedi.
Rakkaani on kooferkukka-terttu Een-Gedin viinitarhoista."
15 Si, min kära, du äst dägelig; dägelig äst du, din ögon äro såsom dufvoögon.
"Katso, kaunis sinä olet, armaani; katso, kaunis olet, silmäsi ovat kyyhkyläiset."
16 Si, min vän, du äst dägelig och ljuflig; vår säng grönskas.
"Katso, kaunis sinä olet, rakkaani; kuinka suloinen, kuinka vihanta on vuoteemme!
17 Vår hus bjelkar äro cedreträ; våre sparrar äro cypress.
Huoneittemme seininä ovat setripuut, kattonamme kypressit."

< Höga Visan 1 >