< Romarbrevet 8 >

1 Så är nu intet fördömeligit i dem som äro i Christo Jesu, de icke vandra efter köttet, utan efter Andan.
Eshi hwe lyo basi na umo olozi owi lyoyo hwabhene bhabhali bha Kilisiti Yesu.
2 Ty Andans lag, som lif gifver i Christo Jesu, hafver gjort mig fri ifrå syndenes och dödsens lag.
Hwa huje ekanuni eya Finjili owe womi ula wauli hwa Yesu Kilisti embombile ane abhe mwaule hutali ne kanuni ye mbibhi nefwa.
3 Ty det som lagen icke kunde åstadkomma, i det hon vardt försvagad af köttet, det gjorde Gud, sändandes sin Son i syndelig kötts liknelse, och fördömde syndena i köttet genom synd;
Hwa huje hala hahali edajizyo ya menilwe abhombe huje yali nzaifu humbele, Ongolobhe abhombile. Atumile Omwana wa kwa owalimwene kushifwani webele we mbibhi abhe sadaka ya mbibhi, na iilonga embibhi humbele.
4 På det den rättfärdighet, som lagen äskar, skulle varda fullbordad i oss, som icke vandrom efter köttet, utan efter Andan.
Abhombile eshi aje amalajizyo age ndajizyo gatimilishe muhati yetu, ate tasagabhala alondole enongwa ye bele, eshi bhala bhabhalo ndola Ofijili enongwa ya Fijili.
5 Ty de som köttslige äro, de äro köttsliga sinnade; men de som andelige äro, de äro andeliga sinnade.
Bhala bhabhalondola ombele bhasebha enongwa ezyembe, eshi bhala bhabhalondola Ofijile bhasebha enongwa eya Fijile.
6 Ty köttsens sinne är döden; men Andans sinne är lif och frid.
Hwa huje enia ye mbele hujefwa, aje enia eyefijile womi no winza.
7 Ty köttsligit sinne är en fiendskap emot Gud; efter det är icke Guds lag underdånigt; icke kan det heller.
Ene hujeela enia ye bele eli evisene no Ngolobhe, huje sagaeli neshishi hudajizyo ya Ngolobhe, nantele saga ewezya ayogope.
8 Men de, som äro köttslige, kunna icke vara Gudi täcke.
Bhala bhagulondola obele sagabhawenzya ahugana Ongolobhe.
9 Men I ären icke köttslige, utan andelige, om Guds Ande annars bor i eder; ty hvilken icke hafver Christi Anda, han hörer icke honom till.
Hata eshi, saga mlinu bele mli hwa Fijile, nkashile lyoli huje Ofinjile wa Ngolobhe ukhala mhati mulimwe. Nantele nkashele mtu sagali no Finjile owa Kilisiti, omwene sagawakwe.
10 Men om Christus är i eder, så är väl lekamenen död, för syndenes skull; men Anden är lifvet, för rättfärdighetenes skull.
Nkashe Kilisiti ali muhati yenyu obele yufwiye hunongwa eye mbibhi, aje finjila ali mwami hunongwa eye lyoli.
11 Om nu hans Ande, som Jesum uppväckte ifrå de döda, bor i eder, så skall ock den, som Christum uppväckte ifrå de döda, göra edor dödeliga lekamen lefvande, för sin Andas skull, som i eder bor.
Nkashele Ofinjile wa ola yazwosyenzye oYesu afume hwabhafwe akhala muhati mulimwe, omwene ola yazwozyezye Kilisiti afume hubhafwe aigapela amabele genyu agafwe owomi hwidala elye Finjili wakwe, yadela muhati mulimwe.
12 Så äre vi nu, käre bröder, skyldige, icke köttena, att vi skole lefva efter köttet;
Eshi huje, mwaholo bhane, ate tilini deni, lakini saga hubele huje tikhale hu jisi yebele.
13 Ty om I lefven efter köttet, så skolen I dö; men om I döden köttsens gerningar med Andanom, så skolen I lefva.
Aje nkashele mudela hujisi ye mbele mlipepe afwe, nkashe hwa Finjile mugoga embombo ezyebele namwe mubhakhale.
14 Ty alle de som drifvas af Guds Anda, de äro Guds barn.
Eshi hwa huje nashi abhinji bhabhalongozewa no Finjile owa Ngolobhe, ebha bhana bha Ngolobhe.
15 Ty I hafven icke fått träldomsens anda, åter till räddhåga; utan I hafven fått utkorada barns Anda, i hvilkom vi rope: Abba, käre Fader.
Hwa hubhe sagamwahambilile Ofinjile owetumwa nantele hata mwogope. Badala yakwe, mwahambilile ofinjile eya bhombwe aje bhana bhabhali hwelyo tilila, “Abba, Baba!”
16 Den samme Anden vittnar med vår Anda, att vi äre Guds barn.
Ofinjile yuywo ayanjile pamo nefinjile zyetu aje tili bhana bha Ngolobhe.
17 Äre vi nu barn, så äre vi ock arfvingar; nämliga Guds arfvingar, och Christi medarfvingar; om vi annars lidom med honom, att vi ock med honom komma mågom till härligheten.
Nkashele tili bhana, huje tili bhagalinaje bhagali bha Ngolobhe. Nate tili bhagali pamo no Kilisiti, nashele hu lyolli tiyemba no mwene aje tipate otutumusi pamo nomwene.
18 Ty jag håller det så före, att denna tidsens vedermöda är icke lika emot den härlighet, som på oss uppenbaras skall.
Hwa huji ghabazya amayemba age siku ezi abhe saga hatu nkeleganisya notutumu wawaikwi nkwinkulwu huliti.
19 Ty kreaturens högeliga åstundan väntar efter, att Guds barn skola uppenbaras;
Hwa huje evibhombe vyoti eshi vihwenyeze hu shahuku enyinji akwinkuliwe hwa bhana bha Ngolobhe.
20 Efter kreaturen äro vanskelighetene underkastade emot sin vilja; men för hans skull, som dem underkastat hafver, på en förhoppning.
Hwa huje obhombaji wope wa hogofyewe pasi yeshishi sagahwi gane lyakwe, ila husabu yakwe omwene yuoyo yahogofye. Zye hwitumaini
21 Ty kreaturen skola ock varda fri af förgängelighetenes träldom, till Guds barnas härliga frihet.
huje obhombi wene wope wa ibhehwa wene nafumiziwe hutumwa owenankanye, na hwijizye huwene we tuntumu wa bhana bha Ngolobhe.
22 Ty vi vete, att hvart och ett kreatur suckar och ängslas med oss, allt härtill.
Hwa huje timenye eyaje obhombi obho wope ubhina nayembe hu chungu pamo hata eshi.
23 Och icke de allenast; utan ock vi sjelfve, som hafvom Andans förstling, suckom ock vid oss sjelfva efter barnaskapet, och väntom vår kropps förlossning.
Saga eshotu, nate tete tatiliu na malibuko age Finjile - tete nate tibhina hunafusi zyetu, tigolela abhombwe bhana yaani ofyozi owe mabele getu.
24 Ty vi äre väl salige vordne, dock i hoppet; men hoppet, om det synes, är det icke hopp; ty huru kan man hoppas det man ser?
Hwa huje hwi talaja eli tatifyolelwe. Eshi hatu hahaihwenza nkahabhoneha nahumo asobhele nantele, hwa huje wenu yasobhela hala hahalola?
25 Om vi nu hoppes det vi icke sem, så vänte vi det med tålamod.
Aje nkatisobhela ahatu hasaga tihalola, tihagolela husabuli.
26 Sammaledes hjelper ock Anden våra skröplighet; ty vi vete icke hvad vi skolom bedja, såsom det bör sig; utan sjelfver Anden manar godt för oss, med osägeliga suckan.
Hu jisi yeyela, Ofinjile wope ata vwa hubhine wetu. Hwa huje sagatimenye alabhe she hwanziwa, eshi Ofinjile yuoyo atilabhila hubhine hwasaga hwawezye atambulwe.
27 Men han, som skådar hjertan, han vet hvad Andans sinne är; ty han manar för helgonen, efter Guds behag.
No mwene ya hwenya moyo aimanya enjele eya Finjile, huje alabha huniaba yabho bhabheteshe alengane nogane wa Ngolobhe.
28 Men vi vete att dem, som hafva Gud kär, tjena all ting till det bästa, de som efter uppsåtet äro kallade.
Ate timenye ya huje hwa bhonti bhabha genwe na Ngolobhe, omwene abhomba enongwa zyonti pamo hu winza, wa bhala bhonti bhabhakwizilwe husini yakwe.
29 Ty hvilka han hafver föresett, dem hafver han ock beskärt, att de skulle vara hans Sons beläte like; på det han skall vara den förstfödde ibland många bröder.
Hwa huje eshi bhala bhonti bhabha bhamenye ahwande huhale, eshi abhasalunye awande huhale, bhalenganyiziwa neshifwani sha Mwana wakwe, aje omwene abhe papwa wa hwande pandwemo naholo abhinji.
30 Men dem som han hafver beskärt, dem hafver han ock kallat; och dem han hafver kallat, dem hafver han ock gjort rättfärdiga; men dem som han hafver gjort rättfärdiga, dem hafver han ock gjort härliga.
Na bhala bhabha salunye afume ehale ebho abhakwizizye nantele. Na bhala bhabhakwizizye ebho abha bhazizye ehaki. Na bhala bhabha bhazizye ehaki ebho nantele abhatutumusizye.
31 Hvad vilje vi nu säga härtill? Är Gud för oss, ho kan vara emot oss?
Tiyanje yenu eshi pamwanya yenongwa ezi? Ongolobhe nkali oupande wetu, wenu yalipamwanya paliti?
32 Hvilken ock icke hafver skonat sin egen Son, utan gifvit honom ut för oss alla; huru skulle han icke ock gifva oss all ting med honom?
Omwene yasaga husebhanya omwana wakwe yuoyo aje afumizye hwa jili yetu atetenti abhakosa wela ati kulimi nenongwa zyonti pamo nawo?
33 Hvilken vill åklaga dem som Gud hafver utkorat? Gud är den som rättfärdigar.
Wenu yandabhatake ateule bha Ngolobhe? Ongolobhe yuoyo omwene yandabhazizye ehaki.
34 Hvilken är den som vill fördöma? Christus är den som lidit hafver döden; ja, han är ock den som uppväckt är; den ock sitter på Guds högra hand, och manar godt för oss.
Wenu yaibhalonjela ilyoyo? O Kilisiti oYesu yuoyo afweye hwajili yetu, nantele wega omwene wope azyosyewe. Wope atabhala pamo no Ngolobhe pala pali neshishi nantele yayo yoo yatilabhila ate.
35 Ho kan skilja oss ifrå Christi kärlek? Bedröfvelse, eller ångest, eller förföljelse, eller hunger, eller nakenhet, eller farlighet, eller svärd?
Yu nanu yabhatibagule nogane wa Kilisiti? Amalabha, aje, eshida, aje amayemba, aje enzala, aje oteowalele, aje ehatali, aje ipanga?
36 Såsom skrifvet är: För dina skull vardom vi dödade hela dagen; vi vardom hållne såsom slagtofår.
Nashi isesimbwilwe, “Hu faida yaho tigogwa osagawo. Ntitibhaziwe nashi ngolo ezya sinzye.”
37 Men i allt detta öfvervinne vi, genom honom som oss älskat hafver.
Nashi enongwa ezi zyonti ate tili sana ya bhashila hwa mwene yatigene.
38 Ty jag är viss derpå, att hvarken död, eller lif, eller Änglar, eller Förstadöme, eller väldigheter, eller de ting som nu äro, eller de ting som tillkomma skola;
Hwa huje emalishe asohwe aje huje, ofwe, owomi, huje ahala ozelu, huje amamulaka, huje evitu vya vihweli, huje evitu vyavihwenza, huje eguvu,
39 Eller höghet, eller djuphet, eller något annat kreatur, skall skilja oss ifrå Guds kärlek, som är i Christo Jesu, vårom Herra.
huje galipamwanya huje vyavilipansi huje, eshibhombwa shashonti shila, seshibha wezye atibagule nogana wa Ngolobhe yali yo Kilisiti oYesu Ogosi wetu.

< Romarbrevet 8 >