Romarbrevet 8

1 Så är nu intet fördömeligit i dem som äro i Christo Jesu, de icke vandra efter köttet, utan efter Andan.

There is therefore now no condemnation to them that are in Christ Jesus, who walk not after the flesh but after the spirit.

2 Ty Andans lag, som lif gifver i Christo Jesu, hafver gjort mig fri ifrå syndenes och dödsens lag.

For the law of the Spirit of life in Christ Jesus hath set me free from the law of sin and death.

3 Ty det som lagen icke kunde åstadkomma, i det hon vardt försvagad af köttet, det gjorde Gud, sändandes sin Son i syndelig kötts liknelse, och fördömde syndena i köttet genom synd;

For that which was impossible for the law to do, and in which it was weak through the corruption of the flesh, God by sending his own Son in the likeness of sinful flesh to be a sacrifice for sin, hath done; that is, hath condemned sin in the flesh:

4 På det den rättfärdighet, som lagen äskar, skulle varda fullbordad i oss, som icke vandrom efter köttet, utan efter Andan.

that the righteousness of the law may be fulfilled in us, who walk not after the flesh but after the spirit.

5 Ty de som köttslige äro, de äro köttsliga sinnade; men de som andelige äro, de äro andeliga sinnade.

For they who are after the flesh, mind the things of the flesh; but they who are led by the Spirit, do mind spiritual things.

6 Ty köttsens sinne är döden; men Andans sinne är lif och frid.

Now to be carnally minded is death; but to be spiritually minded is life and peace:

7 Ty köttsligit sinne är en fiendskap emot Gud; efter det är icke Guds lag underdånigt; icke kan det heller.

because the carnal mind is an enemy to God; for it is not subject to the law of God, nor indeed can be:

8 Men de, som äro köttslige, kunna icke vara Gudi täcke.

and they who are carnal, cannot please God.

9 Men I ären icke köttslige, utan andelige, om Guds Ande annars bor i eder; ty hvilken icke hafver Christi Anda, han hörer icke honom till.

But ye are not in the flesh, but in the spirit, if the Spirit of God dwelleth in you: but if any one hath not the Spirit of Christ, he is none of his.

10 Men om Christus är i eder, så är väl lekamenen död, för syndenes skull; men Anden är lifvet, för rättfärdighetenes skull.

And if Christ be in you, the body indeed is dead because of sin, but the spirit is alive because of righteousness.

11 Om nu hans Ande, som Jesum uppväckte ifrå de döda, bor i eder, så skall ock den, som Christum uppväckte ifrå de döda, göra edor dödeliga lekamen lefvande, för sin Andas skull, som i eder bor.

And if the Spirit of Him that raised up Jesus from the dead, dwelleth in you, He that raised up Christ from the dead, will also restore your mortal bodies to life, by his Spirit that now dwelleth in you.

12 Så äre vi nu, käre bröder, skyldige, icke köttena, att vi skole lefva efter köttet;

Therefore, brethren, we are debtors not to the flesh, to live after the flesh:

13 Ty om I lefven efter köttet, så skolen I dö; men om I döden köttsens gerningar med Andanom, så skolen I lefva.

for if ye live after the flesh, ye shall die; but if by the Spirit ye mortify the deeds of the body, ye shall live.

14 Ty alle de som drifvas af Guds Anda, de äro Guds barn.

For as many as are led by the Spirit of God, these are the sons of God.

15 Ty I hafven icke fått träldomsens anda, åter till räddhåga; utan I hafven fått utkorada barns Anda, i hvilkom vi rope: Abba, käre Fader.

For ye have not received the spirit of bondage again to fear; but ye have received the spirit of adoption, whereby we cry, Abba, Father.

16 Den samme Anden vittnar med vår Anda, att vi äre Guds barn.

So that the Spirit itself beareth witness with our spirit, that we are the children of God.

17 Äre vi nu barn, så äre vi ock arfvingar; nämliga Guds arfvingar, och Christi medarfvingar; om vi annars lidom med honom, att vi ock med honom komma mågom till härligheten.

And if children, then heirs; heirs of God, and co-heirs with Christ: if so be we suffer with Him, that we may be also glorified with Him.

18 Ty jag håller det så före, att denna tidsens vedermöda är icke lika emot den härlighet, som på oss uppenbaras skall.

And I account the sufferings of this present time not worthy to be set against the glory that shall be revealed to us.

19 Ty kreaturens högeliga åstundan väntar efter, att Guds barn skola uppenbaras;

For the earnest expectation of the world is waiting for the revelation of the sons of God:

20 Efter kreaturen äro vanskelighetene underkastade emot sin vilja; men för hans skull, som dem underkastat hafver, på en förhoppning.

(for the world was subjected to vanity, not willingly, but through him who made it subject: )

21 Ty kreaturen skola ock varda fri af förgängelighetenes träldom, till Guds barnas härliga frihet.

in hope that they also shall be delivered from the bondage of corruption into the glorious liberty of the children of God.

22 Ty vi vete, att hvart och ett kreatur suckar och ängslas med oss, allt härtill.

For we know that the whole world groaneth, and doth as it were travail in pain together even to this day.

23 Och icke de allenast; utan ock vi sjelfve, som hafvom Andans förstling, suckom ock vid oss sjelfva efter barnaskapet, och väntom vår kropps förlossning.

And not only others, but those also who have the first-fruits of the Spirit, even we ourselves groan within ourselves, waiting for the adoption, to wit the redemption of our body.

24 Ty vi äre väl salige vordne, dock i hoppet; men hoppet, om det synes, är det icke hopp; ty huru kan man hoppas det man ser?

For we are saved by hope: but hope that is seen, is not hope; for what any one sees, how doth he yet hope for?

25 Om vi nu hoppes det vi icke sem, så vänte vi det med tålamod.

but if we hope for what we see not, then we wait for it with patience.

26 Sammaledes hjelper ock Anden våra skröplighet; ty vi vete icke hvad vi skolom bedja, såsom det bör sig; utan sjelfver Anden manar godt för oss, med osägeliga suckan.

And the Spirit likewise helpeth our infirmities: for we know not what we should pray for, as we ought: but the Spirit itself intercedes for us with unutterable groans.

27 Men han, som skådar hjertan, han vet hvad Andans sinne är; ty han manar för helgonen, efter Guds behag.

And He that searcheth the hearts, knoweth what is the mind of the Spirit; for he intercedeth for the saints according to the will of God.

28 Men vi vete att dem, som hafva Gud kär, tjena all ting till det bästa, de som efter uppsåtet äro kallade.

And we know that all things co-operate for good to them that love God, to them that are called according to his purpose;

29 Ty hvilka han hafver föresett, dem hafver han ock beskärt, att de skulle vara hans Sons beläte like; på det han skall vara den förstfödde ibland många bröder.

for those whom he foreknew, He also predetermined to be conformed to the image of his Son, that He might be as the first-born among many brethren: and whom He before ordained, these He also called;

30 Men dem som han hafver beskärt, dem hafver han ock kallat; och dem han hafver kallat, dem hafver han ock gjort rättfärdiga; men dem som han hafver gjort rättfärdiga, dem hafver han ock gjort härliga.

and whom He called, these he also justified; and whom He justified, these He also glorified.

31 Hvad vilje vi nu säga härtill? Är Gud för oss, ho kan vara emot oss?

What shall we say then to these things? if God be for us, who can be against us?

32 Hvilken ock icke hafver skonat sin egen Son, utan gifvit honom ut för oss alla; huru skulle han icke ock gifva oss all ting med honom?

He that spared not his own Son, but delivered Him up for us all, how shall He not with Him freely give us all things?

33 Hvilken vill åklaga dem som Gud hafver utkorat? Gud är den som rättfärdigar.

Who shall lay any accusation against the elect of God? will God, who justifieth us?

34 Hvilken är den som vill fördöma? Christus är den som lidit hafver döden; ja, han är ock den som uppväckt är; den ock sitter på Guds högra hand, och manar godt för oss.

Who is he that condemneth? Is it Christ, that died for us? yea rather, that is risen again, who is also at the right hand of God, and who maketh intercession for us?

35 Ho kan skilja oss ifrå Christi kärlek? Bedröfvelse, eller ångest, eller förföljelse, eller hunger, eller nakenhet, eller farlighet, eller svärd?

Who shall separate us from the love of Christ? shall affliction, or distress, or persecution, or famine, or nakedness, or peril, or sword?

36 Såsom skrifvet är: För dina skull vardom vi dödade hela dagen; vi vardom hållne såsom slagtofår.

(as it is written, "for thy sake we are killed all the day long, we are accounted as sheep for the slaughter:")

37 Men i allt detta öfvervinne vi, genom honom som oss älskat hafver.

but in all these things we are more than conquerors through Him that loved us.

38 Ty jag är viss derpå, att hvarken död, eller lif, eller Änglar, eller Förstadöme, eller väldigheter, eller de ting som nu äro, eller de ting som tillkomma skola;

For I am persuaded that neither death, nor life, nor angels, nor principalities, nor powers, nor things present, nor things future,

39 Eller höghet, eller djuphet, eller något annat kreatur, skall skilja oss ifrå Guds kärlek, som är i Christo Jesu, vårom Herra.

nor height, nor depth, nor any other creature shall be able to separate us from the love of God which is in Christ Jesus our Lord.