Romarbrevet 14
1 Den svaga i trone tager upp; och bekymrer icke samvetet.
Luyakulanga woso mutu wulebakana mu minu; bika sia mu diambu di findana yandi ziphaka mu diambu di mayindu mandi.
2 Den ene tror, att han må allahanda äta; men den som svag är, han äter kål.
Wunkaka weti wilukila ti wulenda dia bima bioso vayi wunkaka widi, wulebakana, wundianga kaka bidia binkunungu.
3 Den der äter, han förakte icke honom som icke äter, och den som icke äter, han döme icke honom som äter; ty Gud hafver honom upptagit.
Buna mutu wowo wundianga bima bioso kabika lenza mutu wowo wukakadianga ko bima bioso. Woso wukakadianga ko bima bioso kabika sambisa mutu wowo weta dia bima bioso bila Nzambi wuntambula.
4 Ho äst du, som dömer en annars tjenare? Sinom egnom herra står han eller faller; men han kan väl varda ståndandes; ty Gud är väl mägtig till att göra honom ståndandes.
Ngeyo widi nani, ngeyo wunsambisanga kisadi ki ngana e? Enati telimini voti buidi, Pfumuꞌandi kaka matedi. Vayi wela telama bila Pfumu beki lulendo mu kuntelimisa.
5 Den ene gör åtskilnad emellan dag och dag; den andre håller alla dagar lika; hvar och en vare viss i sitt sinne.
Wunkaka wulenda mona ti vadi lumbu kiviokidi kinkaka. Kuidi wunkaka bilumbu bioso bidedikini. Bulutidi mboti kadika mutu kazenga boso buididi mayindu mandi.
6 Hvilken som aktar någon dag, det gör han Herranom; och hvilken icke aktar någon dag, han gör det ock Herranom. Hvilken som äter, han äter Herranom; ty han tackar Gudi. Den der icke äter, han icke äter Herranom, och tackar Gudi.
Woso mutu weti mona ti bilumbu bidi biviakana, weti bu vanga mu diambu di Pfumu. Ayi mutu wowo weti dianga bima bioso buna weti divanga mu diambu di Pfumu bila weti vutula matondo kuidi Nzambi. Mutu wowo kakadianga ko bima bioso kakadianga ko mu diambu di Pfumu bila mamvandi weti vutula matondo kuidi Nzambi.
7 Ty ingen af oss lefver sig sjelfvom; och ingen dör sig sjelfvom.
Bila kuisi ko mutu mu beto weti zinga mu diambu di niandi veka ayi kuisi ko mutu weti fua mu diambu di niandi veka.
8 Lefve vi, så lefve vi Herranom; dö vi, så dö vi Herranom; ehvad vi nu lefve eller dö, så höre vi Herranom till.
Enati tunzinga buna tunzinga mu diambu di Pfumu; voti enati tufuidi buna tufuidi mu diambu di Pfumu. Diawu tuzinga voti tufua, Pfumu niandi kaka wutuvuidi.
9 Ty Christus är derpå både död och uppstånden, och åter lefvandes vorden, att han skall vara Herre, både öfver lefvande och döda.
Bila mu diambu diodi Klisto wufua ayi wulembo zingi diaka mu diambu kaba Pfumu yi batu badi moyo ayi yi batu bafua.
10 Men du, hvi dömer du din broder? Eller du andre, hvi föraktar du din broder? Ty vi måste alle stå framför Christi domstol;
Vayi ngeyo bila mbi wulembo sambisila khombꞌaku e? Voti bila mbi wulembo lenzila khombꞌaku e? Bila beto boso tuela samba va tilibinadu ki Nzambi.
11 Såsom skrifvet står: Så sant som jag lefver, säger Herren, mig skola all knä böjas; och alla tungor skola bekänna Gud.
Bila disonama ti: Pfumu tubidi ti: Sumbu ndidi moyo, makuma moso mela kumfukimina. Miunu mioso miela kikinina ti ndidi Nzambi.
12 Så måste nu hvar och en af oss göra Gudi räkenskap för sig sjelf.
Diawu kadika mutu buna tuidi wela samba va meso ma Nzambi mu diambu di mambu mandi veka.
13 Derföre, låt oss nu icke mera döma hvarannan; utan dömer heldre så, att ingen förtörnar sin broder, eller förargar.
Tubika buela kukisambisanga beto na beto vayi tunuana mu baka lukanu lu kambu tula diambu ku ntuala khombꞌaku diodi kalenda buminina thutu voti diodi kalenda buila.
14 Jag vet väl, och är dess viss i Herranom Jesu, att ingen ting äro af sig sjelf menlig; utan den som håller det för menligit, honom är det menligit.
Kuidi minu, nzebi ayi ndinwilukila ti mu Pfumu Yesu muisi ko kima kisumuka mu kiawu veka. Vayi enati mutu mueni kima kisumuka buna kuidi niandi kima beni kidi kisumuka.
15 Dock, om din broder varder bedröfvad öfver din mat, så vandrar du allaredo icke efter kärleken. Förderfva icke, med din mat, den som Christus hafver lidit döden före.
Bila, enati wulembo monisa khombꞌaku kiadi mu diambu di bidia, buna wukadi buela diatila mu luzolo. Diawu kadi zimbisa, mu diambu di bidia, mutu wowo Klisto kafuila.
16 Derföre flyr det så, att edart goda icke varder undergifvet menniskors förtal.
Kadi tala ti mamboti madi mu beno mabika tubudulu.
17 Ty Guds rike är icke mat eller dryck, utan rättfärdighet, och frid, och fröjd i dem Helga Anda.
Bila kipfumu ki Nzambi kisi ko mu dia ayi mu nua vayi mu diambu di busonga, ndembama ayi khini mu Pheve yinlongo.
18 Den der uti tjenar Christo, han är Gudi täck, och menniskomen bepröfvad.
Bila mutu wowo wunsadilanga Klisto mu mambu momo, weti monisa Nzambi khini ayi batu bafueti kunkikinina.
19 Så låt oss nu fara efter det som till frids tjenar, och det som tjenar till förbättring inbördes.
Diawu tutomba mambu mannatanga ndembama ayi momo meti kutukindisa.
20 Förderfva icke, för mats skull, Guds verk. All ting äro väl ren; men honom är det icke godt, som äter med sitt samvets förkränkelse.
Bika vonda kisalu ki Nzambi mu diambu di bidia. Bukiedika bima bioso bidi bivedila; vayi mbimbi kuidi mutu mu dia bidiabiobi bieti buisa mutu mu masumu.
21 Godt är dig, att du äter intet kött, eller dricker intet vin; ej heller något der din broder stöter sig på, eller förargas, eller försvagas.
Diambu dilutidi mboti, diawu diadi: mboti kuandi mu kambu dia, mu kambu nua voti mu kambu vanga mambu moso momo malenda buisa khombꞌaku.
22 Hafver du tron, så haf henne när dig sjelf för Gudi. Salig är den som sig intet samvet gör, om det han bepröfvar.
Ngeyo widi minu, keba kiawu ngeyo veka va meso ma Nzambi. Khini kuidi mutu wunkambu ku kisambisanga mu mambu kakikinini.
23 Men den som tvifvelaktig är, äter han, så är han fördömd; ty han äter icke af tron; ty allt det icke går af trone, det är synd.
Vayi woso mutu wummematanga mu diambu di bidia bi keti dia buna wukibedisidi bila kasi bu vangila ko ku tsi minu. Muaki mambu moso meti vangimina mu kambu ku minu madi masumu.
