Romarbrevet 14
1 Den svaga i trone tager upp; och bekymrer icke samvetet.
E LAUNA aku oukou i ka mea nawaliwali i ka manaoio ana, aole hoi no ka hookolokolo ana i kona mau manao.
2 Den ene tror, att han må allahanda äta; men den som svag är, han äter kål.
Ua manao kekahi e pono ke ai ia i na mea a pau; aka, o ka mea nawaliwali, ua ai no ia i na laauikiai.
3 Den der äter, han förakte icke honom som icke äter, och den som icke äter, han döme icke honom som äter; ty Gud hafver honom upptagit.
Mai hoowahawaha aku ka mea e ai ana, i ka mea i ai ole; aole hoi ka mea e ai ole ana, e hoahewa i ka mea i ai; no ka mea, ua maliu mai ke Akua ia ia.
4 Ho äst du, som dömer en annars tjenare? Sinom egnom herra står han eller faller; men han kan väl varda ståndandes; ty Gud är väl mägtig till att göra honom ståndandes.
Owai oe ka mea e hoahewa ana i ka hai kauwa? Aia no i kona haku ponoi kona ku paa ana, a o ko na haule ana; a e hooku paa ia no ia, no ka mea, e hiki no i ke Akua ke hoooku paa ia ia.
5 Den ene gör åtskilnad emellan dag och dag; den andre håller alla dagar lika; hvar och en vare viss i sitt sinne.
Ua manao kekahi, ua oi aku kekahi la mamua o kekahi la, manao no hoi kekahi, ua like na la a pau: he pono ke hoomaopopo lea kola mea keia mea i kona manao iho.
6 Hvilken som aktar någon dag, det gör han Herranom; och hvilken icke aktar någon dag, han gör det ock Herranom. Hvilken som äter, han äter Herranom; ty han tackar Gudi. Den der icke äter, han icke äter Herranom, och tackar Gudi.
O ka mea e malama i ka la, e malama no ia no ka Haku; a o ka mea i malama ole i ka la, no ka Haku no koua malama ole ana. A o ka mea i ai, ua ai no ia no ka Haku, no ka mea, ua hoomaikai aku oia i ke Akua; a o ka mea i ai ole, no ka Haku kona ai ole ana, a hoomaikai aku no ia i ke Akua.
7 Ty ingen af oss lefver sig sjelfvom; och ingen dör sig sjelfvom.
No ka mea, aohe mea o kakou e ola ana nona iho; aole hoi mea e make nona iho.
8 Lefve vi, så lefve vi Herranom; dö vi, så dö vi Herranom; ehvad vi nu lefve eller dö, så höre vi Herranom till.
No ka mea, ina e ola ana kakou, no ka Haku ko kakou ola nei; a ina e make ana kakou, no ka Haku ko kakou make ana. Nolaila, i ko kakou ola ana, a me ko kakou make ana, no ka Haku kakou.
9 Ty Christus är derpå både död och uppstånden, och åter lefvandes vorden, att han skall vara Herre, både öfver lefvande och döda.
No ka mea, eia ka mea i make ai o Kristo, a i ala hou ai, a ola, i noho Haku ia no ka poe make a me ka poe ola.
10 Men du, hvi dömer du din broder? Eller du andre, hvi föraktar du din broder? Ty vi måste alle stå framför Christi domstol;
A o oe, no ke aha la e hoahewa nei oe i kou hoahanau? A o oe hoi, no ke aha la e hoowahawaha nei oe i kou hoahanau? No ka mea, e ku no kakou a pau imua o ka noho lunakanawai o Kristo.
11 Såsom skrifvet står: Så sant som jag lefver, säger Herren, mig skola all knä böjas; och alla tungor skola bekänna Gud.
No ka mea, ua palapalaia, Me au e ola nei, wahi a ka Haku, e pau na kuli i ke kukuli ia'u, e pau hoi na elelo i ka hoike i ke Akua.
12 Så måste nu hvar och en af oss göra Gudi räkenskap för sig sjelf.
Nolaila hoi, e hoike aku no kela mea keia mea o kakou a pau nona iho i ke Akua.
13 Derföre, låt oss nu icke mera döma hvarannan; utan dömer heldre så, att ingen förtörnar sin broder, eller förargar.
No ia hoi, mai noho kakou a hoahewa hou aku i kekahi i kekahi; aka, e manao oukou me neia, aole e waiho i ka mea e hina ai, aole hoi i ka mea e hihia ai imua o ka hoahanau.
14 Jag vet väl, och är dess viss i Herranom Jesu, att ingen ting äro af sig sjelf menlig; utan den som håller det för menligit, honom är det menligit.
Ua ike an, a ua hoomaopopoia au e ka Haku, e Iesu, aohe mea i haumia wale iho; aka, ina manao kekahi ua haumia kekahi mea, he haumia no ia nona.
15 Dock, om din broder varder bedröfvad öfver din mat, så vandrar du allaredo icke efter kärleken. Förderfva icke, med din mat, den som Christus hafver lidit döden före.
Ina ua ehaeha kou hoahanau, no ka ai, aole ma ke aloha kou hele ana: mai hoopoino aku oe me kau ai, i ka mea nona i make ai o Kristo.
16 Derföre flyr det så, att edart goda icke varder undergifvet menniskors förtal.
No ia mea, e ao oukou o olelo ino ia ko oukou pono.
17 Ty Guds rike är icke mat eller dryck, utan rättfärdighet, och frid, och fröjd i dem Helga Anda.
No ka mea, aole ka ai a me ka mea inu ke aupuni o ke Akua; aka, o ka pono, a me ke kuikahi, a me ka olioli i ka Uhane Hemolele.
18 Den der uti tjenar Christo, han är Gudi täck, och menniskomen bepröfvad.
No ka mea, o ka mea i malama ia Kristo ma ia mau mea, ua oluolu ke Akua ia ia, a ua pono hoi ia i kanaka.
19 Så låt oss nu fara efter det som till frids tjenar, och det som tjenar till förbättring inbördes.
No ia hoi, e hahai kakou i na mea e kuikahi ai, a me na mea e hooku paa ai kekahi i kekahi.
20 Förderfva icke, för mats skull, Guds verk. All ting äro väl ren; men honom är det icke godt, som äter med sitt samvets förkränkelse.
Mai hoohiolo oe i ka hana a ke Akua no ka ai. He maemae na mea ai a pau. Aka, he mea ia e ino ai ke kanaka ke ai oia me ka hoohihia aku.
21 Godt är dig, att du äter intet kött, eller dricker intet vin; ej heller något der din broder stöter sig på, eller förargas, eller försvagas.
He mea pono e ai ole i ka io, a e inu ole i ka waina, aole hoi e haua i ka mea e hina ai kou hoahanau, a e hihia ai, a e nawaliwali ai.
22 Hafver du tron, så haf henne när dig sjelf för Gudi. Salig är den som sig intet samvet gör, om det han bepröfvar.
He manaoio no kou. E malama oe ia iloko ou iho imua o ke Akua. Pomaikai ke kanaka i hoahewa ole ia ia iho ma ka mea ana i ae aku ai.
23 Men den som tvifvelaktig är, äter han, så är han fördömd; ty han äter icke af tron; ty allt det icke går af trone, det är synd.
O ka mea kanalua, e hoahewaia oia ke ai ia, no ka mea, aole ma ka manaoio ia. A o na mea a pau aole ma ka manaoio, he hewa ia.
