< Romarbrevet 14 >

1 Den svaga i trone tager upp; och bekymrer icke samvetet.
Ga mani yua ntadi ti dudugdi nni cangu, ki da teni o tagli yeni i maakpaga.
2 Den ene tror, att han må allahanda äta; men den som svag är, han äter kål.
O nilo ye, ke o dududi po, ke o di bonli kuli, yua tadi wani ii, di kpinfaadi yeni luana baba i,
3 Den der äter, han förakte icke honom som icke äter, och den som icke äter, han döme icke honom som äter; ty Gud hafver honom upptagit.
Yua n di bonli kuli ń da nundi yua n ki di bonli kuli, ke yua n ki di bonli kuli mo ń da jalgi yua n di bonli kuli. Kelima U Tienu tuo o tuada.
4 Ho äst du, som dömer en annars tjenare? Sinom egnom herra står han eller faller; men han kan väl varda ståndandes; ty Gud är väl mägtig till att göra honom ståndandes.
A tie ŋma i ki ba jalgi nitiani yonbo? O ya se ee, o ya baá aa, li tie o canbáa maamam i. Ama o baa se, kelima U Tienu ba pugni o u paalu ki cedi wan ya se.
5 Den ene gör åtskilnad emellan dag och dag; den andre håller alla dagar lika; hvar och en vare viss i sitt sinne.
Poyenpo, nilo baa maali, ke o cie o lielolo. Potɔli po, tiano mɔ n maali ke bikuli dɔa i. Yuakuli ń bili o yuli nni ke o maalma tiegi.
6 Hvilken som aktar någon dag, det gör han Herranom; och hvilken icke aktar någon dag, han gör det ock Herranom. Hvilken som äter, han äter Herranom; ty han tackar Gudi. Den der icke äter, han icke äter Herranom, och tackar Gudi.
Yua n kpaagi li daali, kpaagi li O Diedo po i; ke yua n di mo, o di O Diedo po i, kelima o tiendi U Tienu balga. Yua n ki dini, cuo o yuli kaa dini O Diedo po i, o mo tiendi U Tienu balga.
7 Ty ingen af oss lefver sig sjelfvom; och ingen dör sig sjelfvom.
Kelima, obakuli ki kubi o miali o yuceli po.
8 Lefve vi, så lefve vi Herranom; dö vi, så dö vi Herranom; ehvad vi nu lefve eller dö, så höre vi Herranom till.
Kelima ti fo, ti fo O Diedo po i; ti ya kpe mo, tikpe O Diedo po i. Lanwani ii, tin fo oo, tin kpe ee, ti tie O Diedo yaaba i.
9 Ty Christus är derpå både död och uppstånden, och åter lefvandes vorden, att han skall vara Herre, både öfver lefvande och döda.
Kelima, lanyapo i ke Kiristo bo kpe, ki go fo, ke wan ya tie bi kpienba yeni yaaba fo kuli Diedo.
10 Men du, hvi dömer du din broder? Eller du andre, hvi föraktar du din broder? Ty vi måste alle stå framför Christi domstol;
Ama, fini, be n cedi ke jalgi a kpiilo? Ke fini mo, be n cedi ke a nundi a kpiilo? Kelima bi ba jia tikuli buudi U Tienu kalkaanu.
11 Såsom skrifvet står: Så sant som jag lefver, säger Herren, mig skola all knä böjas; och alla tungor skola bekänna Gud.
Kelima, li diani, “N fo” O Diedo n yedi lani, “Mini ya po, dunli kuli ba gbaani, lanbu kuli ń yaadi ki kpiagi U Tienu yeli.”
12 Så måste nu hvar och en af oss göra Gudi räkenskap för sig sjelf.
Yeni, ke yuakuli ba togdi o yuli po U Tienu nintuali o tuada.
13 Derföre, låt oss nu icke mera döma hvarannan; utan dömer heldre så, att ingen förtörnar sin broder, eller förargar.
Lanwani ii, tin da jalgi ti lieba, ama, tin jagi ki cuo, ke nilo kan tua o lielo po tantuudkaali bii diagu o naataano po.
14 Jag vet väl, och är dess viss i Herranom Jesu, att ingen ting äro af sig sjelf menlig; utan den som håller det för menligit, honom är det menligit.
N bani, ke n pali go paa Jesu po, ke libakuli ki jɔgni li yuli po. Kase yua maali ke bonli kuli tie jɔgindi o po.
15 Dock, om din broder varder bedröfvad öfver din mat, så vandrar du allaredo icke efter kärleken. Förderfva icke, med din mat, den som Christus hafver lidit döden före.
Mi jiema po, a ya ba yagi a kpiilo yama, lanwani ii, ŋaa ji cuoni mibuama sanu po ka. Da cedi mani ti jiedi po, Kiristo ń kpe yua yapo ń bia.
16 Derföre flyr det så, att edart goda icke varder undergifvet menniskors förtal.
Lanwani ii, yin da cedi i tuadŋama ń tua tuatiigu.
17 Ty Guds rike är icke mat eller dryck, utan rättfärdighet, och frid, och fröjd i dem Helga Anda.
Kelima, U Tienu Diema ki tie jiedi yeni bonñukaama ya maama ka, ama, li tie mi teginma, mi yanduanma, yeni li pamanli mi Foŋanma nni.
18 Den der uti tjenar Christo, han är Gudi täck, och menniskomen bepröfvad.
Lanwani ii, yua n tuuni Kiristo po, ki tuagi lanya sanu, U Tienu ba tuo o yema, bi niba mo ń pagi o tuada.
19 Så låt oss nu fara efter det som till frids tjenar, och det som tjenar till förbättring inbördes.
Lanwani ii, tin ya ŋua mi buama sanu yeni yaali n ba ŋanbi yuakuli.
20 Förderfva icke, för mats skull, Guds verk. All ting äro väl ren; men honom är det icke godt, som äter med sitt samvets förkränkelse.
Da biidi U Tienu tuonli ti jiedi po. Tin ya bani ke bonlikuli ŋani, ama, li jɔgni yua n ba di, ki tua tantuudkaali o lieba po i.
21 Godt är dig, att du äter intet kött, eller dricker intet vin; ej heller något der din broder stöter sig på, eller förargas, eller försvagas.
Li ŋani ke nilo ń da ŋmani nandi, ki da ñu daama mo, yeni ya bonli n ba cedi a kpiilo yama ń ña a niinni.
22 Hafver du tron, så haf henne när dig sjelf för Gudi. Salig är den som sig intet samvet gör, om det han bepröfvar.
ŋan pia ya dudugdi, tin ya ye fini yeni U Tienu siiga. Mi yediŋanma baa ye yeni yua n ki jalgi o yuli wan jagi ki cuo yaali ya po.
23 Men den som tvifvelaktig är, äter han, så är han fördömd; ty han äter icke af tron; ty allt det icke går af trone, det är synd.
Yua ya yama n lengidi, ke o dini, o ba taa i tagli, kelima laa ñani ti dudugdi kani ka. To yaali n ki tie dudugdi maama mo, tie tuonbiadi i.

< Romarbrevet 14 >