< Romarbrevet 12 >

1 Så förmanar jag nu eder, käre bröder, vid Guds barmhertighet, att I utgifven edor lekamen till ett offer, som är lefvande, heligt och Gudi behageligit, edra skäliga Gudstjenst.
NO ia hoi, ke nonoi aku nei au ia oukou, e na hoahanau, ma ke aloha o ke Akua, e haawi i ko oukou mau kino i mohai ola, hemolele, hooluolu i ke Akua; oia ka oukou hoomana naauao.
2 Och håller eder icke efter denna verldena; utan förvandler eder med edars sinnes förnyelse, att I mågen förfara hvad Guds gode, behaglige och fullkomlige vilje är. (aiōn g165)
Mai noho oukou a hoohalike me ko ke ao nei; aka, e hoopahaohao oukou ma ke ano hou ana o ko oukou naau, i hoomaopopo oukou i ko ke Akua makemake, ka pono, ka hooluolu, a me ka hemolele. (aiōn g165)
3 Ty jag säger, igenom den nåd som mig gifven är, hvarjom och enom af eder, att ingen hålle mer af sig, än honom bör hålla; utan hålle sig så, att der är måtta med, efter som Gud hafver utdelat hvarjom och enom trones mått.
No ka mea, ma ka haawina i haawiia mai ia'u, ke olelo aku nei au i kela mea i keia mea iwaena o oukou, mai manao mahalo iho oia ia ia iho a pono ole ka manao; aka, e manao hoohaahaa, e like me ka haawina o ka manaoio a ko Akua i haawi mai ai i kela mea a i keia mea.
4 Ty såsom vi uti en lekamen hafve många lemmar, men alle lemmar hafva icke allt samma ämbete;
No ka mea, e like me na lala o kakou he nui ma ke kino hookahi, aole nae he oihana hookahi na lakou a pau;
5 Så äre vi nu månge en lekamen i Christo, men inbördes äre vi hvarsannars lemmar;
Pela hoi kakou ho nui wale, hookahi hoi o kakou kino iloko o Kristo, a he mau lala kakou kekahi no kekahi.
6 Och hafve åtskilliga gåfvor, efter den nåd som oss gifven är. Hafver någor Prophetiam, så vare hon ens med trone.
I ko kakou lako ana i na haawina like pu ole, mamuli hoi o ka haawina i haawiia mai ia kakou; ina he wanana, ma ke ana ia o ka manaoio;
7 Hafver någor ett ämbete, så akte han derpå; lärer någor, så akte han på lärona.
Ina he puuku, ma ka lawelawe puuku ana; a o ka mea e ao aku, ma ke ao ana;
8 Förmanar någor, så akte han på förmaningen; gifver någor, så gifve uti enfaldighet; regerar någor, så regere med omsorg; gör någor barmhertighet, så göre det med fröjd.
A o ka mea olelo hooikaika, ma ka olelo hooikaika ana: o ka mea haawi, me ka naau kupono; o ka luna, me ka molowa ole; o ka mea hana lokomaikai aku, me ka hoihoi.
9 Kärleken vare utan skrymtan; hater det onda, blifvandes vid det godt är.
O ke aloha, mai hookamani ia. E hoowahawaha i ka ino; e hoopili aku i ka maikai.
10 Varer hvar med annan vänlige, uti broderlig kärlek; den ene förekomme den andra med inbördes heder.
E launa aku hoi kekahi i kekahi, ma ke aloha hoahanau; e hoopakela aku kekahi i kekahi ma ka hoomaikai ana.
11 Varer icke tröge uti det I hafven för händer; varer brinnande i Andanom; skicker eder efter tiden.
I ka hana mau ana, mai hoopalaleha; i ikaika hoi oukou ma ka naau; e malama ana i ka Haku.
12 Varer glade i hoppet; tålige i bedröfvelse; håller på bedja.
E hauoli no ka manaolana; e hoomanawanui i ka popilikia; e hoomau ana ma ka pule.
13 Deler edart till de heligas nödtorft; herberger gerna.
E haawi aku no ka nele o na haipule. E hookipa no.
14 Taler väl om dem som gå efter edart argasta; taler väl, och önsker dem icke ondt.
E hoomaikai aku i ka poe e hoomaau mai ia oukou. E hoomaikai aku, mai hoino aku.
15 Glädjens med dem som glade äro; och gråter med dem som gråta.
E hauoli pu me ka poe e hauoli ana, a e uwe pu me ka poe e uwe ana.
16 Ens till sinnes med hvarannan; håller icke mycket af eder sjelfva; utan håller eder lika vid dem som ringa äro; håller eder icke sjelfva för kloka,
I hookahi ko oukou manao ko kekahi me ko kekahi. Mai manao aka i na mea kiekie, aka, e alakaiia e na mea haahaa. Mai manao iho ia oukou iho, na akamai.
17 Görer ingom ondt för ondt; vinnlägger eder om det som ärligit är, inför hvar man.
Mai hana ino aku i kekahi no ka hana ino mai. E imi i ka pono imua o na kanaka a pau.
18 Om möjeligit är, så mycket som till eder står, så hafver frid med alla menniskor.
Ina he mea hiki, ma kahi e hiki ai oukou, e kuikahi oukou me na kanaka a pau.
19 Hämnens eder icke sjelfve, käre vänner; utan låter ( Guds ) vrede hafva rum; ty det är skrifvet: Min är hämnden, jag skall vedergällat, säger Herren.
Mai hoopai oukou no oukou iho, e ka poe i alohaia, aka, e hookaawale aku no ka inaina; no ka mea, ua palapalaia, No'u no ka hoopai ana, na'u no e uku aku, wahi a ka Haku.
20 Om nu din ovän hungrar, så gif honom mat; törster han, så gif honom dricka; när du det gör, så församlar du glödande kol på hans hufvud.
No ia hoi, ina pololi kou enemi, e hanai ia ia; ina e makewai ia, e hoohainu ia ia. No ka mea, i kau hana ana pela o hoahu oe i na lanahu ahi maluna iho o kona poo.
21 Låt dig icke öfvervunnen varda af det onda; utan öfvervinn det onda med det goda.
E ao o lanakila ka hewa maluna on, aka, e hoolanakila i ka pono maluna o ka hewa.

< Romarbrevet 12 >