< Romarbrevet 10 >

1 Bröder, mins hjertas begär och bön till Gud är för Israel, att de måtte varda salige;
Ku sûngsuokngei Israelngei chu sanminringin om rese ngei ti hih ku nuom tak le Pathien kôma ki ngên ngâi tak ani.
2 Ty jag bär vittne med dem, att de hafva nit om Gud; dock icke visliga.
Pathien tieng ningsietakin an om ti ki riet, aniatachu an inpêkna hah rietna diktaka inngam nimak.
3 Ty de förstå icke Guds rättfärdighet; utan fara efter att upprätta sin egen rättfärdighet, och äro så icke Guds rättfärdighet undergifne.
Pathien'n mi dik a minchang lam hah riet theiloiin anni an lampui an jûi ngita, Pathien'n dik a min changna balam nuoia han inpêklût nuom mak ngei.
4 Ty Christus är lagsens ände, till rättfärdighet hvarjom och enom som tror.
Khrista chu Balam murdi mongna ania, a iem murdi chu Pathien kôm dik intuma an om theina rangin.
5 Moses skrifver om den rättfärdighet som kommer af lagen, att hvilken menniska som det gör, hon lefver deruti.
Moses han Balam jôm sika dik changna thurchi hi anghin a miziek, “Balam chongpêk a jômpu chu ring atih,” ti.
6 Men den rättfärdighet, som är af trone, säger så: Säg icke i ditt hjerta: Ho vill fara upp i himmelen? Det är, att hemta Christum härned.
Taksônna sika dik changna thurchi rek chu, “Tumo invâna kal ranga?” (Mahan tumo chungtieng renga Khrista hong ruoi rang tina ani)
7 Eller, ho vill fara ned i djupet? Det är, att hemta Christum upp igen ifrån de döda. (Abyssos g12)
Tumo pilrîla juong se ranga? (thina renga tumo Khrista hong ruoi rang, tina ani) nin mulungrîlin ti no roi, a tia. (Abyssos g12)
8 Men hvad säger ( Skriften )? Ordet är hardt när dig, nämliga i dinom mun, och i ditt hjerta. Detta är det ordet om trona, som vi predikom.
Hanchu imo a ti? “Pathien chong han, nu mûr le nu mulungrîla nang anâi ani,” ma taksônna chong hah kin misîr ani.
9 Ty om du bekänner med dinom mun Jesum, att han är Herren, och tror i ditt hjerta att Gud hafver uppväckt honom ifrå de döda, så varder du salig.
Na mûrin Jisua hah Pumapa ani tiin nu phuonga, thina renga Pathien'n a kaithoi ti nu mulungrîlin ni iemin chu sanminringin om ni tih.
10 Ty med hjertans tro varder man rättfärdig, och med munsens bekännelse varder man salig.
Mulungrîla taksôn chu dik minchang an nia, mûra thop chu sanminringin an om sa ngâi.
11 Ty Skriften säger: Hvar och en, som tror på honom, skall icke komma på skam.
Pathien lekhabu'n, “Tukhom ama iem murdi chu mâimôkinshakin om no ngei,” a ti ani.
12 Det är ingen åtskilnad emellan Juda och Grek; ty en Herre är öfver alla, riker öfver alla dem som åkalla honom.
Juda le Jentialngei hah ite lei teina dôn mak ngei, Pumapa inkhat hah anrênga Pumapa ania, Ama ralam ngei kai chu sat a vur ok ngâi.
13 Ty hvar och en, som åkallar Herrans namn, skall varda salig.
Pathien lekhabu'n, “Tukhom Pumapa riming ralam ngei murdi chu sanminringin om an tih,” ati anghan.
14 Men huru skola de åkalla den de hafva icke trott på? Och huru skola de tro honom, som de hafva intet hört af? Och huru skola de höra utan predikare?
Nikhomsenla, an iem loi hah i angin mo an ralam thei ranga? An rietloi hah i angin mo an iem thei ranga? Thurchi misîrpu omloiin kho angin mo an riet thei ranga?
15 Och huru skola de predika, utan de varda sände? såsom skrifvet är: O! huru ljuflige äro deras fötter, som frid förkunna, deras som godt förkunna.
Itîr niloiin kho angin mo thurchi an misîr ranga? Pathien lekhabu'n Thurchi Sa hong mintungpu ngei chu en ahoi bâk na! ati anghan.
16 Men de äro icke alle Evangelio lydige; ty Esaias säger: Herre, ho tror vår predikan?
Hannisenla, Thurchi Sa hah anrêngin chu pom let mak ngeia, Isaiah reng khomin, “Pumapa kin chongril tumo a iem?” a ti ani.
17 Så är tron af predikanen; men predikanen genom Guds ord.
Ma anghan, taksônna hah chong riet sikin ahong oma, chong rietna hah Khrista thurchi misîrna sikin ahong om ngâi.
18 Så säger jag nu: Hafva de icke hört det? Deras ljud är ju utgånget i all land, och deras ord till verldenes ändar.
Hanchu, thurchi an riet loi tatak mini? an riet ngêt Pathien lekhabu'n, “An rôl miring hah ramtina ânthanga; An thurchi hah kôlkung dênin ânthang suo zoi,” ati anghan.
19 Men jag säger: Hafver då Israel det icke fått veta? Den förste Moses säger: Jag skall uppväcka eder till nit med det folk, som icke är folk; och med ett galet folk skall jag reta eder.
Hanchu, Israelngeiin an riet loi mini? amotontaka Moses rengin “Nama telkhâiloi ngei hah nangni min narsa ka ta; Nam inmôlngei sikin nin takminsi ki tih,” a lei ti ani.
20 Dristar ock Esaias sig till, och säger: Jag är funnen af dem, som intet sökte mig, och är vorden uppenbar dem, som intet sporde efter mig.
Isaiah'n hâi uolin, “Mi rok loi ngeiin min mua, mi ralam loi ngei kôma kên lâr,” a lei ti sa.
21 Men till Israel säger han: Hela dagen hafver jag uträckt mina händer till det otrogna och genstörtiga folket.
Hannirese, Israelngei chungroia chu, “Hedonloi ngei le inhel mingei modôm rangin sûntuonin ka bân ka phar ngâi,” a ti.

< Romarbrevet 10 >