< Romarbrevet 10 >
1 Bröder, mins hjertas begär och bön till Gud är för Israel, att de måtte varda salige;
Brothers, my heart's desire and my prayer to God is for them, that they may be saved.
2 Ty jag bär vittne med dem, att de hafva nit om Gud; dock icke visliga.
For I testify about them that they have a zeal for God, but not according to knowledge.
3 Ty de förstå icke Guds rättfärdighet; utan fara efter att upprätta sin egen rättfärdighet, och äro så icke Guds rättfärdighet undergifne.
For being ignorant of God's righteousness, and seeking to establish their own righteousness, they did not subject themselves to the righteousness of God.
4 Ty Christus är lagsens ände, till rättfärdighet hvarjom och enom som tror.
For Christ is the end of the law for righteousness to everyone who believes.
5 Moses skrifver om den rättfärdighet som kommer af lagen, att hvilken menniska som det gör, hon lefver deruti.
For Moses writes about the righteousness of the law, "The one who does them will live by them."
6 Men den rättfärdighet, som är af trone, säger så: Säg icke i ditt hjerta: Ho vill fara upp i himmelen? Det är, att hemta Christum härned.
But the righteousness which is of faith says this, "Do not say in your heart, 'Who will go up into heaven?' (that is, to bring Christ down);
7 Eller, ho vill fara ned i djupet? Det är, att hemta Christum upp igen ifrån de döda. (Abyssos )
or, 'Who will go down into the deep?' (that is, to bring Christ up from the dead.)" (Abyssos )
8 Men hvad säger ( Skriften )? Ordet är hardt när dig, nämliga i dinom mun, och i ditt hjerta. Detta är det ordet om trona, som vi predikom.
But what does it say? "The word is near you, in your mouth, and in your heart;" that is, the message of faith that we proclaim;
9 Ty om du bekänner med dinom mun Jesum, att han är Herren, och tror i ditt hjerta att Gud hafver uppväckt honom ifrå de döda, så varder du salig.
because, if you acknowledge with your mouth that Jesus is Lord and believe in your heart that God raised him from the dead, you will be saved.
10 Ty med hjertans tro varder man rättfärdig, och med munsens bekännelse varder man salig.
For with the heart one believes, resulting in righteousness, and with the mouth acknowledgment is made, resulting in salvation.
11 Ty Skriften säger: Hvar och en, som tror på honom, skall icke komma på skam.
For the Scripture says, "Whoever believes in him will not be put to shame."
12 Det är ingen åtskilnad emellan Juda och Grek; ty en Herre är öfver alla, riker öfver alla dem som åkalla honom.
For there is no distinction between Jew and Greek; for the same Lord of all is rich to all who call on him.
13 Ty hvar och en, som åkallar Herrans namn, skall varda salig.
For, "Whoever will call on the name of the Lord will be saved."
14 Men huru skola de åkalla den de hafva icke trott på? Och huru skola de tro honom, som de hafva intet hört af? Och huru skola de höra utan predikare?
How then will they call on him in whom they have not believed? How will they believe in him whom they have not heard? And how will they hear without someone preaching?
15 Och huru skola de predika, utan de varda sände? såsom skrifvet är: O! huru ljuflige äro deras fötter, som frid förkunna, deras som godt förkunna.
And how will they preach unless they are sent? As it is written: "How beautiful are the feet of those who bring good news of peace, who bring good news of good things."
16 Men de äro icke alle Evangelio lydige; ty Esaias säger: Herre, ho tror vår predikan?
But they did not all listen to the Good News. For Isaiah says, "Lord, who has believed our report?"
17 Så är tron af predikanen; men predikanen genom Guds ord.
So faith comes by hearing, and hearing by the word of Christ.
18 Så säger jag nu: Hafva de icke hört det? Deras ljud är ju utgånget i all land, och deras ord till verldenes ändar.
But I ask, isn't it rather that they did not hear? On the contrary, "Their voice has gone out to all the earth, their words to the farthest parts of the world."
19 Men jag säger: Hafver då Israel det icke fått veta? Den förste Moses säger: Jag skall uppväcka eder till nit med det folk, som icke är folk; och med ett galet folk skall jag reta eder.
But I ask, did not Israel know? First Moses says, "I will provoke you to jealousy with that which is not a people. I will make you angry with a foolish nation."
20 Dristar ock Esaias sig till, och säger: Jag är funnen af dem, som intet sökte mig, och är vorden uppenbar dem, som intet sporde efter mig.
Isaiah is very bold, and says, "I was found by those who did not seek me. I was revealed to those who did not ask for me."
21 Men till Israel säger han: Hela dagen hafver jag uträckt mina händer till det otrogna och genstörtiga folket.
But as to Israel he says, "All day long I have stretched out my hands to a disobedient and obstinate people."