Uppenbarelseboken 1
1 Detta är Jesu Christi uppenbarelse, den Gud hafver gifvit honom, till att förkunna sinom tjenarom, hvad innan kort tid ske skall; och hafver betecknat och sändt, med sin Ängel, till sin tjenare Johannem;
Hi lekhabu hih Jisua Khrista chongphuong, Pathien'n a tîrlâmngei min riet ranga a pêk, neinun hong tung kelen rang thurchi hah ani. Khrista'n ma chong ngei hi a vântîrton juongtîrin a tîrlâm John kôm a juong min rieta,
2 Hvilken betygat hafver Guds ord och vittnesbörd om Jesu Christo, hvad han sett hade.
male John'n a mu murdi ngei hah a misîra. Mahi Pathien chong le Jisua Khrista'n chongtak a phuonga a misîrna ani.
3 Salig är den som läs och hörer denna Propheties ord, och håller det deruti skrifvet är; ty tiden är när.
Hi lekhabua ânziek porepu ngei, le asûnga lei rilmasana chongngei rangâia male ajômpu ngei chu satvur an ni! Hi neinunngei murdi tungna rang zora hih anâi zoi sikin.
4 Johannes, de sju församlingar i Asien: Nåd vare med eder, och frid af honom som är, och som var, och som komma skall, och af de sju Andar som för hans stol äro;
John renga Asia ramhuol sûnga koiindang sari ngei kôm: Pathien renga moroina le inngêina hah nin ta nirese, A om tit, A om sai le A la hong om rangpu, le a rêngsukmun makunga ratha sari ngei kôm renga,
5 Och af Jesu Christo, som är ett troget vittne, förstfödder ifrå de döda, och en Förste öfver Konungarna på jordene; den oss älskat hafver, och tvagit oss af våra synder med sitt blod;
male Jisua Khrista renga, rietpuipu taksônom, thina renga inthoi masatak le rammuol rêngngei roijêkpu khom ani sa. Ama'n mi lungkhama, male ama thina ân pêkna sikin ei sietnangei renga mirtan zoia,
6 Och gjort oss till Konungar och Prester för Gudi, och sinom Fader. Honom vare ära och välde, ifrån evighet till evighet. Amen. (aiōn g165)
male a Pathien le a Pa sintho rangin a Rêngrama ochaingeiin mi sin zoi. Jisua Khrista kôm han roiinpuina le sinthotheina tuonsôt tuonsôtin om rese! Amen. (aiōn g165)
7 Si, han kommer, med skyn, och all ögon skola se honom, och de honom stungit hafva, och all slägte på jordene skola jämra sig; ja, Amen.
En roi, ama hih sûmngei lâia khin a juong rang ani! Mitinin mûng an tih, ama lei sunngei khom mu sa an tih. Pilchunga mi murdi'n ama châ an tih. Ma angtak han nîng atih!
8 Jag är A och O, begynnelsen och änden, säger Herren, som är, som var, och som komma skall, den Allsmägtige.
“Keima hi amotontak le anûktak ki ni,” Pumapa Pathien Râtinchung, A om tit, A om sai le A la hong om rangpu han a ti.
9 Jag, Johannes, edar broder, och delaktig i bedröfvelsen, och i riket, och i Jesu Christi tålamod, var på den ön Pathmos, för Guds ords skull, och för Jesu Christi vittnesbörds skull.
Keima John, nin lâibungpa, le Jisua nûkjûipu a Rêngram mingei chunga dûktongna hong tung, diertaka tuongna tienga nin champuipa ki ni, Pathien chong le Jisua'n chongtak a phuong thurchi ki misîrna sikin Patmos tuihuola intângin ko oma.
10 Jag var i andanom, på en Söndag, och hörde efter mig en stor röst, såsom en basun;
Pumapa nikhuo han Ratha'n ku chunga sin a thoa, male ku nûktieng rôl inringtak, bekul inring angin ki rieta.
11 Sägandes: Jag är A och O, den förste och den siste. Hvad du ser, det skrif uti ena bok, och sänd till de församlingar, som äro i Asien, i Epheso, och i Smirnen, och i Pergame, och i Thyatira, och i Sardis, och i Philadelphia, och i Laodicea.
Ma anghin a tia, “Neinun nu mu ngei hi miziek roh, male ma lekhabu hi khopuilien sari ngei sûnga koiindang sari ngei kôm muthuon ngei roh: Ephesus, Smyrna, Pergamum, Thyatira, Sardis, Philadelphia le Laodicea.”
12 Och jag vände mig om till att se efter rösten, som med mig talade; och som jag mig vände, såg jag sju gyldene ljusastakar;
Tumo mi rokôk en rangin ko hônheia anîn chu, rângkachak châtidarnangei sari ku mua,
13 Och midt ibland de sju gyldene ljusastakar en, som lik var menniskones Son, klädd i en sid kjortel, och begjordad kring om bröstet med ett gyldene bälte.
male ma châtidarnangei lâia han munisi aphuozek, a kephangei dênin kâncholiinchuol a haka, a rôpa rângkachak kongkhit a khit ku mua.
14 Men hans hufvud och hans hår var hvitt, som en hvit ull, och såsom snö; och hans ögon voro såsom en eldslåge.
A sam chu belrimul, aninônchu rodokang dôra chek, male a mitngei chu meichuong angati;
15 Och hans fötter voro såsom glödande messing i ugnen, och hans röst såsom en dön af mycket vatten.
a kephangei chu sum-eng meikhura hâlminvâr le nôtminvâr angin aoma, a rôl miring chu tuitâk rasa angin ani.
16 Och han hade i sine högra hand sju stjernor, och af hans mun utgick ett skarpt tveeggadt svärd; och hans ansigte sken såsom klara solen.
A kut changtieng ârsi sari ngei a chôia, male a bâi renga khandai beniknei angaidak ahong suoka. A mâi chu sûnchimripa nisa râtlâitak angin ani.
17 Och då jag såg honom, föll jag till hans fötter, såsom jag hade varit död; och han lade sin högra hand på mig, och sade till mig: Var icke förfärad; jag är den förste och den siste;
Ama hah ku mu lehan, a kebula athi angin kên let raka. A kut changtieng ku chunga minngamin, “Chi no roh! Keima hih amotontak le anûktak ki ni, a tia.
19 Så skrif nu hvad du sett hafver, och hvad nu är, och hvad härefter ske skall;
Hanchu, neinun nu mu ngei, atûna aom ngei le nûkka ahong om rang ngei hih miziek roh.
20 Hemligheten af de sju stjernor, som du sett hafver i mine högra hand, och de sju gyldene ljusastakar: De sju stjernor äro de sju församlingars Änglar; och de sju ljusastakar, som du sett hafver, äro de sju församlingar.
Ma hih ku kut changtienga ârsi sari nu mu ngei, le rângkachak châtidarna sari ngei omtie inthup chu an ni: ârsi sari ngei chu koiindang sari ngeia vântîrtonngei an nia, male châtidarna sari ngei chu koiindang sari ngei hah an ni.”
