Uppenbarelseboken 3

1 Skrif ock församlingenes Ängel i Sardis: Detta säger den, som hafver de sju Guds Andar, och de sju stjernor: Jag vet dina gerningar; ty du hafver namnet att du lefver, och äst död.

“Pea tohi ki he ʻāngelo ʻoe siasi ʻi Satisi; ‘ʻOku folofolaʻaki ʻae ngaahi meʻa ni ʻe ia ʻoku ʻiate ia ʻae Laumālie ʻe Fitu ʻoe ʻOtua, pea mo e fetuʻu ʻe fitu; “ʻOku ou ʻiloʻi hoʻo ngaahi ngāue, he ʻoku ke maʻu ʻae hingoa ʻoku ke moʻui, ka ʻoku ke mate.

2 Var vaken, och stärk det andra som dö vill; ty jag hafver icke befunnit dina gerningar fullkomliga för Gudi.

Ke ke faʻa leʻo, ʻo fakamālohi ʻae ngaahi meʻa ʻoku toe, ʻaia ʻoku fakatau ke mate; he ʻoku ʻikai te u ʻilo kuo fai ke haohaoa hoʻo ngāue, ʻi he ʻao ʻoe ʻOtua.

3 Så tänk nu på hvad du fått och hört hafver, och håll det, och bättra dig; äst du icke vaken, så skall jag komma till dig som en tjuf plägar komma, och du skall icke veta på hvad stund jag kommer till dig.

Ko ia ke ke manatuʻi pe naʻe fēfeeʻi ʻae anga ʻo hoʻo maʻu mo hoʻo fanongo, pea ke kuku maʻu, mo fakatomala. Ko ia kapau ʻe ʻikai te ke leʻo, te u haʻu kiate koe ʻo hangē ha kaihaʻa, pea ʻe ʻikai te ke ʻilo ʻae feituʻulaʻā ʻo ʻeku haʻu kiate koe.

4 Du hafver ock få namn i Sardis, som sin kläder icke besmittat hafva, och de skola vandra med mig i hvit kläder, ty de äro dess värde.

Naʻa mo Satisi, ʻoku ke maʻu ai ʻae tokosiʻi kuo ʻikai ke nau fakaʻuliʻi honau ngaahi kofu; pea ʻe ʻaʻeva mo au ʻakinautolu ʻi he kofu hinehina: he ʻoku ʻaonga ʻakinautolu

5 Den som vinner, han skall klädder varda med hvit kläder; och jag skall icke utskrapa hans namn af lifsens bok; och jag skall vederkänna hans namn för min Fader, och för hans Änglar.

Ko ia ia ʻe ikuna, ko ia ʻe fakakofu, ʻaki ʻae kofu hinehina; pea ʻe ʻikai te u tāmateʻi hono hingoa mei he tohi ʻoe moʻui, ka te u fakahā hono hingoa ʻi he ʻao ʻo ʻeku Tamai, pea mo e ʻao ʻo ʻene kau ʻāngelo.

6 Den der öra hafver, han höre hvad Anden säger församlingarna.

“Ko ia ia ʻoku ai ʻae telinga, ke fakafanongo ia ki he folofola ʻae Laumālie ki he ngaahi siasi.”’

7 Skrif ock den församlings Ängel i Philadelphia: Detta säger den Helige, och den Sannfärdige, som hafver Davids nyckel, den der upplåter, och ingen menniska igenlåter; den der igenlåter, och ingen menniska upplåter;

“Pea tohi ki he ʻāngelo ʻoe siasi ʻi Filatelifia; ‘ʻOku folofolaʻaki ʻae ngaahi meʻa ni ʻe ia ʻoku māʻoniʻoni, ʻaia ʻoku moʻoni, “ʻAia ʻoku ʻi ai ʻae kī ʻo Tevita, pea ʻoku ne toʻo, pea ʻikai ke tāpuni ʻe ha taha; pea ʻoku ne tāpuni, pea ʻikai toʻo ʻe ha taha;”

8 Jag vet dina gerningar. Si, jag hafver gifvit dig en öppen dörr, och ingen kan låta henne igen; ty du hafver liten kraft, och du hafver hållit min ord, och hafver icke nekat mitt Namn.

“ʻOku ou ʻiloʻi hoʻo ngaahi ngāue: vakai, kuo u tuku ʻi ho ʻao ʻae matapā kuo ava, pea ʻe ʻikai faʻa tāpuni ia ʻe ha taha: he ʻoku ai hoʻo mālohi siʻi, pea kuo ke tauhiʻi ʻa ʻeku lea, pea naʻe ʻikai te ke fakafisingaʻi hoku hingoa.

9 Si, jag vill gifva dig utu Satans hop; de sig säga vara Judar, och äro icke, utan ljuga. Si, jag vill drifva dem dertill, att de skola komma och tillbedja för dina fötter, och skola veta att jag hafver älskat dig.

Vakai, ʻoku ou tuku atu ʻakinautolu ʻoku ʻoe falelotu ʻo Sētane, ʻakinautolu ʻoku pehē, ko e kau Siu ʻakinautolu, ka ʻoku ʻikai, ka ʻoku nau loi; vakai, te u puleʻi ʻakinautolu ke haʻu ʻo punou hifo ʻi ho vaʻe, pea ke nau ʻilo kuo u ʻofa kiate koe.

10 Efter du hafver hållit mitt tålamods ord, skall jag ock bevara dig för frestelsens stund, hvilken tillstundar allo verldene, till att fresta dem som bo på jordene.

Pea koeʻuhi kuo ke tauhi ʻae lea ʻo ʻeku faʻa kātaki, te u tauhi foki ʻa koe ʻi he feituʻulaʻā ʻoe ʻahiʻahi, ʻaia ʻe hoko ki māmani kotoa pē, ke ʻahiʻahiʻi ʻakinautolu ʻoku nofo ʻi māmani.

11 Si, jag kommer snarliga; håll det du hafver, att ingen tager dina krono.

Vakai, ʻoku ou haʻu fakavave: kuku ke maʻu ʻaia ʻoku ke maʻu, ke ʻoua naʻa faʻao ho pale ʻe ha taha kehe.

12 Den der vinner, honom vill jag göra till en pelare uti mins Guds tempel, och han skall icke mer utgå; och jag skall skrifva på honom mins Guds Namn, och mins Guds stads, dess nya Jerusalems, namn, som nederkommer af himmelen ifrå min Gud, och mitt nya Namn.

Ko ia ia ʻe ikuna, te u ngaohi ia ko e pou ʻi he fale tapu ʻo hoku ʻOtua, pea ʻe ʻikai toe ʻalu atu ia: pea te u tohi ki ai ʻae huafa ʻo hoku ʻOtua, mo e hingoa ʻoe kolo ʻo hoku ʻOtua, ʻae Selūsalema foʻou, ʻaia ʻoku ʻalu hifo mei he langi mei hoku ʻOtua: pea mo hoku hingoa foʻou ʻoʻoku.

13 Den der öra hafver, han höre hvad Anden säger församlingarna.

“Ko ia ʻoku ai ʻae telinga, ke fakafanongo ia ki he folofola ʻae Laumālie ki he ngaahi siasi.”’

14 Skrif ock den församlings Ängel i Laodicea: Detta säger Amen, det trogna och sannfärdiga vittnet, begynnelsen till Guds kreatur:

“Pea tohi ki he ʻāngelo ʻoe siasi ʻoe kakai Leotisia; ‘ʻOku folofolaʻaki ʻae ngaahi meʻa ni ʻe he ʻEmeni, ko e Fakamoʻoni angatonu mo moʻoni, ko e Tupuʻanga ʻoe ngaahi meʻa kuo fakatupu ʻe he ʻOtua;

15 Jag vet dina gerningar, att du äst hvarken kall eller varm; jag ville att du vore antingen kall, eller varm.

“ʻOku ou ʻiloʻi hoʻo ngaahi ngāue, ʻoku ʻikai te ke momoko pe vela: ʻamusiaange ʻeau ʻoku ke momoko pe vela.

16 Men efter du äst ljum, och hvarken kall eller varm, skall jag dig utspy utu min mun.

Ko ia koeʻuhi ʻoku ke māmāfana pe, ʻo ʻikai momoko pe vela, teu puʻaki koe mei hoku ngutu.

17 Ty du säger: Jag är rik, och hafver nog, och behöfver intet; och vetst icke att du äst elände, och jämmerlig, fattig, och blind, och nakot.

Koeʻuhi ʻoku ke pehē, ‘ʻOku ou koloaʻia, pea kuo u fakamaʻumeʻaʻi au,’ pea ʻoku ʻikai te u masiva ʻi ha meʻa; ka ʻoku ʻikai te ke ʻilo ʻoku ke kovi lahi, pea malaʻia, pea masiva, pea kui, pea telefua.

18 Jag råder dig att du köper guld af mig, det genomeldadt och bepröfvadt är, att du må blifva rik; och hvit kläder, som du må kläda dig uti, på det dine nakenhets blygd icke skall synas; och smörj din ögon med ögnasalvo, att du må få se.

‌ʻOku ou akonakiʻi koe ke ke fakatau ʻiate au ʻae koula kuo ʻahiʻahi ʻi he afi, koeʻuhi ke ke koloaʻia ai; pea mo e kofu hinehina, koeʻuhi ke ke kofuʻaki, ke ʻoua naʻa hā mai ʻae mā ʻo hoʻo telefua―pea ke tuluʻi ho mata ʻaki ʻae meʻa tuluʻi mata koeʻuhi ke ke ʻā ai.

19 De jag älskar, dem agar jag och näpser. Så var nu flitig, och bättra dig.

Ko kinautolu ʻoku ou ʻofa ai, ʻoku ou valokiʻi mo tauteʻi: ko ia ke ke fai feinga, mo fakatomala.

20 Si, jag står för dörrene och klappar; den der hörer mina röst, och upplåter dörrena, till honom skall jag ingå, och hålla nattvard med honom, och han med mig.

Vakai, ʻoku ou tuʻu ʻi he matapā, mo tukituki: kapau ʻe fanongo ʻe ha taha ki hoku leʻo, mo toʻo ʻae matapā, teu hū atu kiate ia, pea te ma keinanga fakataha mo au.

21 Den der vinner, honom skall jag sitta låta med mig på min stol, såsom ock jag vunnit hafver, och är sittandes vorden med minom Fader på hans stol.

Ko ia ia ʻe ikuna, te u foaki ki ai ke nofo mo au ʻi hoku nofoʻa fakaʻeiʻeiki, ʻo hangē foki ko ʻeku ikuna, peau nofo mo ʻeku Tamai ʻi hono nofoʻa fakaʻeiʻeiki.

22 Den der öra hafver, han höre hvad Anden säger församlingarna.

“Ko ia ʻoku ai ʻae telinga, ke fakafanongo ia ki he folofola ʻae Laumālie ki he ngaahi siasi.”’”