< Uppenbarelseboken 18 >
1 Och sedan såg jag en annan Ängel komma neder af himmelen, den stora magt hade; och jorden vardt upplyst af hans klarhet.
Sa timumu ti gino me ta aka, madusa ma iri bibe bi kadura ka Asere bazi inu tuzo ahira Asere, ma zi injkara nidan, a unee wadusauwuza uni nonzo ni meme.
2 Och han ropade med magt och höga röst, sägandes: Fallen, fallen är den store Babylon, och är vorden djeflaboning, och alla orena andars behåll, och alla orena och ohyggeliga foglars behåll.
Matiti ini gmirang ni gwardang inu guna, '' Ubabila wa rizo unu dang ma rizo! wa cukuno a hira a ti cukum ta gbergene nan a hira a ticukum ti ti mumum ti bee iburu nan ti hira ti cukum u ti mum ti madini a nyimo.
3 Ty alle Hedningar hafva druckit af vredenes vin, hennes boleris, och Konungarne på jordene hafva bolat med henne, och köpmännerne på jordene äro rike vordne af hennes stora vällust.
Ine ini anu tame utize ta Asere wa sii gmei mu wongu agomo Une wa dusa utarsa a hana a eh wan andesa wazi imumitari tunee wa cukuno wakem nikara nukunna urunta uwe”.
4 Och jag hörde ena andra röst af himmelen, som sade: I mitt folk, går ut ifrå henne, att I icke delaktige varden i hennes synder, och att I icke fån något af hennes plågor;
Idusa ikunna nigmirang a hira Asere ini guna” Suro ni a nyimo anu ani, barki kati kati wa wuzi timumum timadini kasi tuweme. Barki kati imum iburi imeme ihuzi shi”.
5 Ty hennes synder räcka allt upp i himmelen, och Gud hafver dragit till minnes hennes orättfärdigheter.
Madini ma meme ma orno ma wuzi ma biki azeser, ugomo Asere maribe itimumum ti zenzeng tumeme.
6 Betaler henne, såsom hon hafver betalat eder, och görer henne dubbelt efter hennes gerningar; och med samma kalk, som hon hafver inskänkt eder, inskänker henne dubbelt.
Wuza ni me kasi uwuza umesa ma wuzi we ni, kurzi meni kasi kani kare ini mum besa ma wuzi anyimo nyara me sa ma wotirko, nan ni'e wazi wa ree.
7 Så mycket hon sig hafver härliga hållit och i vällust varit, så mycket inskänker henne pino och gråt; ty hon säger i sitt hjerta: Jag sitter och är en Drottning, och icke enka, och hafver ingen sorg.
kasi me sa ma wuzi ninonzo nini ce nume ma wuzi anice nimeme ti mumum turonta yomkoni me ma kunna pazaza nan na puru abitanime, barki ma gu iriba ime me, maciki unee wa gomo, me be unu dara uroma mani ba, idaki iwuzi ne unu ba.
8 Derföre skola hennes plågor komma på en dag, död, gråt, och hunger; och hon skall varda uppbränd i eld; ty Herren Gud är stark, som henne döma skall.
Barki anime ani uwuye uidin nirere numeme nidi kuri ani ce nimeme, iwuni ticukum tini unu nan ikomo, ura udi punzi me vat, meh mani madi nya me nirer.
9 Och jordenes Konungar skola gråta henne, och beklaga sig öfver henne, de som med henne bolat, och i vällust lefvat hafva, då de få se röken af hennes brand;
Agomo unee sa wa tarsi anee wa duss wa corno me, ni goh me nan me wadi wuzi ti hunu barki ure una uroni ume.
10 Och skola stå långt ifrå, för hennes plågos räddhågas skull, och säga: Ve, ve den store staden Babylon, den starke staden; ty uti en stund är din dom kommen.
Wadi tonno piit barki wa kunna biyau, barki uzito umeme wa zi innu gusa “huu wuno a huwuno nipin nidang dang Ubabila, nipin nini kara! barki a nyimo uganiya uinde uweki utize wa, e.
11 Och köpmännerna på jordene skola gråta och sörja öfver henne, att ingen köper deras varor mer:
Anu wa inde- inde ukasuwa unee wadi wuzi a so nan ti boro tibiti barki me, madiri ana tijamani tu cira umeme.
12 Guld, och silfver, och ädla stenar, och perlor, och silke, och purpur, och skarlakan, och allt Thynenträ, och all käril af kosteligit trä, och af koppar, och jern, och marmor,
Tirunga ta zumo a wal wal nan a zumo a bit apo, ani nonzo arere, nan nu malti ulub lubu ti runga ti vu udibi ujooko ani tira niriri nan nu titi uriri, atirunga ta shiba utiti ukifi nan a zumo a bit awa zumo a bit, apo ariri.
13 Och canel, och timian, och salvo, och rökelse, och vin, och oljo, och semlor, och hvete, och boskap, och får, och hästar, och vagnar, och kroppar, och menniskors själar.
Ti mumum sa ya inko iriba tirunga titi tuni ukii, ubuguro, ukitiri, ucita, uture, ura atimum sa adisi a kunna gbanggbang, Ina, itam, ibarka makekey nani timumum ta pum aru.
14 Och de äple, som din själ begärar, äro bortkomna ifrå dig, och allt det fett och härligit var, är förgånget ifrå dig, och du skall icke nu finnat härefter.
Imum sa wa inko iriba inni kara niwe me ya aki ahira awe m, vat ukunna urunta uweme wadusa u aki, adaki akem ba.
15 Köpmännerna som sådana varor pläga hafva, och äro rike vordne af honom, skola stå långt ifrå, för räddhågas skull af hans plågo, gråta och sörja;
Ana dangdang ukasuwa ana tirunga ti gino me, wa wu me ukem uwatu umeme, wadi tonno piit aburko wakunna biyau barki timumum ti puru aso nannu hunu apuru abit.
16 Och säga: Ve, ve den stora staden, som med silke, och purpur, och skarlakan beklädd var, och öfvergyld med guld, och ädla stenar, och perlor;
wadi gu Ija-Ija nipin ni dangdang sa ni ziza tirunga ti lubu-lubu me nan tirunga tivu, udibi ujooko, sa ma soki uni mawo na ure, wa zumo a wal wal, apo ani nonzo uree uhira!
17 Ty uti ene stund äro förödde sådane rikedomar; och alle skeppare, och alle de som på skeppen vistas, och sjömän, och de som till sjös handla, stodo långt ifrå;
A nyimo uganiya u inde vat utamani ugino wa corno me, timumum tu hungo ujirgi ugmei me nannu me sa wa raani a nyimo, anu hungo nan na nu sa wa kinsi ti mum ti cukum mqng a hira agmei me ta dusa ti tonno a ma piit.
18 Och ropade, då de sågo röken af hans brand, sägande: Hvar är dens stora stadsens like?
Waasi uganiya sa wa iri nucungo mu runa umeme, wadusa wa gu, niya nipin nini na wuna rep nan nipin ni gino me.
19 Och de kastade mull på sin hufvud, och ropade, gråtande och sörjande, och sade: Ve, ve den stora staden, i hvilkom alle äro rike vordne, som i hafvet hafva haft sin skepp af hans varor; ty uti en stund är han öde vorden.
Wa dusa wa inti ususuru wa titti a ce a we me, wa dusa wa tun guno aso innikara, nannu hunu atipuru ti bit, “hu wono a hu wono nipin nidangdang sa anu zirgi ugmei sa wa hu ukem a hira utamani ume me, a nyimo uganiya u inde a hu uni vat.
20 Fröjda dig öfver honom, himmel, och I helige Apostlar, och Propheter; ty Gud hafver dömt edar dom på honom.
Anu urusa Asere wa zinni ti buru tirem si adibi sa ya eh ace a shi me, anu kurzizo ukadura nan ana kadura barki Asere a garza si imum sa a wuzi si”
21 Och en stark Ängel tog upp en stor sten som en qvarnsten, och kastade i hafvet, och sade: Med sådana hastighet skall förkastad varda den store staden Babylon, och han skall icke nu mer varda funnen.
Ure unu ugbokum ukadura kasere ma ziki nipo na zii kaniya unonzo, ma vigi a nyimo aniwin me ma gu,” u watu una Ubabila ani pin ni dangdang, adi vingi me ini kara adi zii adaki a ira me ba
22 Och harpares, och sångares, och pipares, och basuners röst skall icke mer hörd varda i dig; och alle handtverksmän, ehvad handtverk det är, skola icke mer varda funne i dig; och qvarnaröst skall icke mer höras i dig.
. A nyara anu tira iroma anu u hurse ishruwa anu hurse algaitaa ada kuria kunna a nyimo a me ba, uye mara ni ba nani ure uzina nanni tire timum a nyimo, a daki a kunna ti nanzo a hira me ba.
23 Och ljus och ljusastaka skall icke mer lysa i dig; och brudgummes och bruds röst skall icke mer hörd varda i dig; ty dine köpmän voro Förstar på jordene; ty i dinom trolldom hafva alle Hedningar ville farit;
Ma saa mu fitila ada a ira mani ba a nyimo a me ba, a gmirang una anya a so nanni unee uso a nyimo ba barki anu kem we wani a hana ati gomo unee, a hira u wuza u tirunga ti ma kiri ti we me wa ranga anabu.
24 Och i honom vardt funnen Propheternas och helgonens blod, och allas deras som dräpne äro på jordene.
“A nyimo a me ani akem maye ma na kadura ka Asere ande sa wa nya mu ruba mu w, a maye ma naa ge sa a huzi Unee”