< Uppenbarelseboken 13 >
1 Och jag såg ett vilddjur uppstiga utu hafvet, det hade sju hufvud och tio horn, och på dess horn tio kronor, och på dess hufvud hädelsens namn.
Male dragon hah tuikhanglien panga han ânding zoi. Hanchu sarâng tuikhanglien renga hong jôk ku mua. Rikingei sôm dôn le lungei sari dôn ania; a riki zeta han rênglukhum aom leta, male a lu zeta han Pathien êrona riming aom sa.
2 Och vilddjuret, som jag såg, det var likt enom pardel, och dess fötter såsom björnafötter, och dess mun såsom lejons mun; och draken gaf thy sina kraft, och sin stol, och stora magt.
Sarâng ku mu hah ikeiarsi aphuoa, a kengei hah ivom kengei aphuoa male a bâi hah ikeibaknei bâi aphuoa. Dragon han sarâng kôm a sinthotheina, a rêngsukmun le a rachamneina lientak ngei hah a pêka.
3 Och jag såg ett af hans hufvud såsom sargadt till döds, och dess dödssår var igenläkt, och hela jorden förundrade sig på vilddjuret.
Sarâng lungei kâra inkhat hah thi theina dôra popin ku mua, aniatachu a sâbê hah ahong dam zoi. Pilchung pumpuia mingei han an kamâma, sarâng nûk an jûi zoia.
4 Och de tillbådo drakan, som vilddjurena hade magt gifvit; och tillbådo vilddjuret, sägande: Ho är vilddjuret lik? Eller ho förmå strida emot thy?
Sarâng kôm han a rachamneina a pêk sikin dragon hah mi murdi'n chubai an mûk zoi. Anni ngei han sarâng khom chubai an mûk sa, “Sarâng anga hi tumo aom? Tumo a doi thei rang?” tiin.
5 Och thy vardt gifven en mun, till att tala stor ting och hädelse; och thy vardt gifven magt till att bruka sig i två och fyratio månader.
Sarâng hah inpâk thei rang le Pathien êro thei rangin phal ania, male tha sômminlileinik sûnga rachamnei rangin phal ani sa.
6 Och det upplyfte sin mun, till att tala hädelse emot Gud, till att häda hans Namn och hans tabernakel, och dem som bo i himmelen; och thy vardt medgifvet strida med helgonen, och vinna dem.
Pathien le a riming, aomna ngâi mun le invâna omngei murdi khomâksâm a phut zoi ani.
7 Och thy vardt gifven magt öfver all slägter, och tungomål, och Hedningar.
Pathien mingei doia mene rangin phal ani zoia, chitin, namtin, chongtin, le jâttin chunga rachamneina a kôm pêkin aom zoi.
8 Och alle de som på jordene bo, tillbådo det, hvilkas namn icke skrifna äro i Lambsens lifs bok, hvilket dödadt är ifrå verldenes begynnelse.
Rammuol insieng mâna Belrite that sai ta ngei ringna lekhabua an riming chuongsai ngei tiloiin pilchunga omngei murdi'n ama chubaimûk an tih.
9 Den der öra hafver, han höre.
“Hanchu, kuorngei nin dônin chu rangâi roi!
10 Den der leder i fängelse, han skall gå i fängelse; den der dräper med svärd, han måste dödas med svärd. Här är de heligas tålamod och tro.
Tukhom suoka om rang anînchu suoka om tatak a ta, tukhom khandaia that rang anînchu khandai leh thatin om tatak a tih. Pathien mingei chu an tuongdier rang le taksônoma an om ranga koi an ni.”
11 Och jag såg ett annat vilddjur uppstiga utu jordene; och det hade tu horn lika som Lambet; och det talade som drakan.
Hanchu sarâng adang pilchung renga ahong jôk ku mua. Belrite angin rikingei inik a dôna, male dragon angin a chonga.
12 Och det gör alla dess första vilddjurets magt, i dess åsyn; och det kommer jordena, och dem derpå bo, till att tillbedja det första vilddjuret; hvilkets dödssår igenläkt var.
Sarâng inkhatna rachamneina lientak hah sarâng masa makunga a manga. Pilchung le a chunga miriem omngei hah sarâng masa thi theina dôra popsai, a dam nôk hah chubaimûk rangin a dânderîta.
13 Och det gör stor tecken, så att det ock låter eld falla ned af himmelen på jordena, i menniskors åsyn.
Ma sarâng inikna han sininkhêlngei roiinpui a thoa; invân renga pilchunga mi murdi mitmua mei a juong musuma.
14 Och det bedrager dem som bo på jordene, för de teckens skull, som thy gifna äro att göra för vilddjuret; sägandes till dem som bo på jordene, att de skola göra vilddjurena, som sargadt var af svärd, och var lefvande vordet, ett beläte.
Male sarâng inkhatna mitmua sininkhêlngei tho ranga phalna a man sika han pilchunga mingei murdi a huonga; an kôm, sarâng khandaia pop sai la dam nôk miritna rangin ama rimil sin rangin chong a ril ngeia.
15 Och thy vardt gifvet, att det skulle gifva vilddjurets beläte anda, och att vilddjurets beläte skulle tala, och så beställat, att hvilke som helst icke tillbådo vilddjurets beläte, skulle dödas.
Sarâng inkhatna rimil hah a chong theina rang le chubaimûk loi ngei murdi a that theina rangin sarâng inikna kôm han ringna phûk pêk theina rangin phalna pêk ani.
16 Och det lät alla, små och stora, rika och fattiga, fria och tjenare, taga vedertecken uti deras högra hand, eller på deras anlete;
Mingei murdi, achîn alien, anei ânrieng, suok le zalen mi khom an kut changtiengngeia aninônchu an machalngeia sînthona dôn pak rangin a dânderîta.
17 Att ingen skall må köpa, eller sälja, utan den der hafver vedertecknet, eller vilddjurets namn, eller dess namns tal.
Sarâng riming aninônchu a riming number sînthona dônloi ngeiin chu tutên ite rochôk theiloi le zuor theiloi rangin.
18 Här är visdomen: Den der förstånd hafver, han räkne vilddjurets tal; ty det är ens menniskos tal, och dess tal är sexhundrad sextio och sex.
Mahin vârna anâng. Tukhom riettheina dônin chu sarâng number hah aomtie ha sût rese, munisi riming number ani sikin 666 ani.