< Uppenbarelseboken 12 >

1 Och i himmelen syntes ett stort tecken: En qvinna beklädd med solene, och månen under hennes fötter, och på hennes hufvud en krona af tolf stjernor.
Basa ma, aiboiꞌ te ita manadadꞌiꞌ manaseliꞌ sa sou sia lalai, fo atahori nda feꞌe rita sa: hambu inaꞌ sa aon nenebabataꞌ no relo a. Ana tabu ein sia fulan, ma pake solo mane mana naꞌena nduuꞌ sanahulu rua.
2 Och hon var hafvandes, ropade, och pintes med barn, och hade stort qval till att föda.
Inaꞌ naa mairuꞌ, ma mana nggaeꞌ, huu tein nambeta namedꞌa nae bꞌonggi.
3 Och så syntes ett annat tecken i himmelen, och si, en stor röd drake, som hade sju hufvud och tio horn, och på hans hufvud sju kronor.
Aiboiꞌ ma, ita manadadꞌiꞌ manaseliꞌ laen sa sou sia lalai. Hambu mengge-buta mbilas monaeꞌ sa. Langgan hitu ma suran sanahulu. Ana pake solo maneꞌ hitu.
4 Och hans stjert drog tredjeparten af himmelens stjernor, och kastade dem ned på jordena; och draken stod för qvinnone som föda skulle, på det, när hon födt hade, skulle han uppäta hennes barn.
Ana sari namopoꞌ nduuꞌ babꞌanggiꞌ esa sia lalai a nendiꞌ ikon. De hela akaꞌ a babꞌanggiꞌ rua. Boe ma ana mbia hendi nduuꞌ naa ra raefafoꞌ rema. Basa de neu nambariiꞌ mbali inaꞌ naa, de nahati losa ana bꞌonggi. Huu ana nae odꞌo anaꞌ naa.
5 Och hon födde ett svenbarn, som regera skulle alla Hedningar med jernris; och hennes barn vardt borttaget till Gud, och till hans stol.
Basa ma, inaꞌ a bꞌonggi ana touꞌ sa, ma Lamatualain aten esa mia sorga nema rambas nala anaꞌ naa, de nendi nisiꞌ Lamatualain fo Anaꞌ naa parenda no Lamatualain sia sorga. Huu Anaꞌ naa, dei fo parenda basa nusaꞌ sia raefafoꞌ no koasa manaseliꞌ.
6 Och qvinnan flydde uti öknena, der hon rum hade, beredt af Gudi, att hon der föda skulle, i tusende, tuhundrade och sextio dagar.
Ma inaꞌ naa nela nisiꞌ mamana maꞌafuniꞌ sa fo Lamatualain sadꞌia hela fee neꞌ a. Dei fo ara mete-seꞌu e sia naa losa too telu seseriꞌ (naeni fai 1.260).
7 Och det vardt en stor strid i himmelen: Michael och hans Änglar stridde med drakan, och draken stridde och hans Änglar;
Basa naa ma, netatis monaeꞌ dadꞌi sia sorga. Lamatulain ate nara ro sira malanggan Mikael ratati labꞌan ro mengge-buta no ana boa nara.
8 Och de vunno intet; och deras rum vardt icke mer funnet i himmelen.
Mikael se rasenggiꞌ mengge-buta a no ana boa nara. Basa ma ara ai mengge-buta no ana boa nara fo afiꞌ sudꞌi leo sia sorga fai.
9 Och den store draken, den gamle ormen, den der heter djefvul och Satanas, vardt utkastad, den der bedrager hela verldena; och han vardt kastad på jordena, och hans änglar vordo ock bortkastade med honom.
De ara oi hendiꞌ se mia sorga, de mbia se raefafoꞌ rema. Mengge-buta naa, nitu ra malanggan. Mia fefeun ana akaꞌ lelekoꞌ atahori fo ara tao salaꞌ.
10 Och jag hörde en stor röst, som sade i himmelen: Nu är vår Guds salighet, och kraft, och rike, och magt hans Christs vorden, efter våra bröders åklagare är förkastad, den dem åklagade för Gud, dag och natt.
Basa ma au rena haraꞌ monaeꞌ sa mia lalai oi, “Lele uluꞌ a mengge-buta a nambariiꞌ nakandooꞌ a sia Lamatualain matan. Eni, mana nendi haraꞌ pepeko-lelekoꞌ, fo fee salaꞌ neu hita toronoo mamahere nara. Ana akaꞌ fua salaꞌ neu se hatuꞌ-rerelon. Te ia naa ana nenenggari-hendiꞌ mia sorga ena. Dadꞌi ia naa basaꞌ e manadaiꞌ ena. Ia naa fain losa ena fo Lamatualain fee masodꞌaꞌ neu atahori. Ia naa Lamatualain toꞌu parendaꞌ no koasa manaseliꞌ. Ma Ana soꞌu nala Kristus, Atahori fo Ana pili nala dadꞌi maneꞌ neu basa nusaꞌ ra.
11 Och de vunno honom för Lambsens blods skull, och för dess vittnesbörds ords skull, och de hafva icke älskat sitt lif allt intill döden.
Hita toronoo atahori mamahere tara rasenggiꞌ mengge-buta fo maꞌahulun mana mbia salaꞌ neu se, huu Lombo Anaꞌ raan sai fo ose hendi sala nara. Ara o rasenggiꞌ e boe, huu ara rambarani rafadꞌe Lamatualain Dedꞌea-Oꞌolan. Onaꞌ mae atahori ramanasa fo rae risa se o, ara nda dinggoꞌ sa.
12 Derföre, glädjens, I himlar, och de som bo i dem. Ve dem som bo på jordene, och på hafvet; ty djefvulen stiger ned till eder, och hafver en stor vrede, vetandes att han icke lång tid hafver.
Dadꞌi basa mana masodꞌaꞌ sia sorga, musi ramahoꞌo! Ma basa mana masodꞌaꞌ sia raefafoꞌ musi ranea, huu calaka naeꞌ a tudꞌa dai nggi. Nitu ra malanggan onda nisiꞌ nggi. Ana namanasa nae mate, huu ana bubꞌuluꞌ nae, eni fai tao deꞌulakan, naeꞌ a basa ena!”
13 Och då draken såg att han förkastad var på jordena, förföljde han qvinnona, som svenbarnet födt hade.
Leleꞌ mengge-buta a bubꞌuluꞌ nae, eni nenenggariꞌ raefafoꞌ nema, ma ana neu sangga fo nae naꞌasususaꞌ inaꞌ mana bꞌonggi Anaꞌ naa.
14 Och qvinnone vordo gifne två vingar, såsom af en stor örn; att hon skulle flyga uti öknena uti sitt rum, der hon födes en tid, och två tider, och en half tid, ifrån ormsens ansigte.
Te ara fee inaꞌ naa lidꞌaꞌ rua, onaꞌ mbui nggarudꞌa lidꞌan, fo ana natambele neu keke sia mamana maꞌafuniꞌ mana naꞌadꞌooꞌ mia mengge-buta a. Sia naa, ara tao mataꞌ neu e losa too telu seseriꞌ.
15 Och ormen sputade utu sin mun vatten, såsom en ström, efter qvinnona; på det han skulle fördränka henne.
Nita taꞌo naa, ma mengge-buta a nasapupuraꞌ oe onaꞌ oe mandaliꞌ, fo nae nandali nendi inaꞌ naa.
16 Men jorden halp qvinnone, och upplät sin mun, och uppsvalg strömmen, som draken af sin mun utsputat hade.
Te raefafoꞌ tulu-fali inaꞌ naa, no dalaꞌ rae a natangga fo musi hendi oe mana mandaliꞌ mia mengge-buta bafan, fo afiꞌ nandali losa inaꞌ naa.
17 Och draken vardt vred på qvinnona, och gick bort, att han skulle örliga med de andra af hennes säd, de som hålla Guds bud, och hafva Jesu Christi vittnesbörd. Och han stod på hafsens sand.
Boe ma, mengge-buta a namanasa inaꞌ naa seli. De ana neu natati no inaꞌ a ana fea nara naeni atahori mana rasodꞌa tungga Lamatualain parendan, ma dui-bꞌengga rakandooꞌ a Yesus Hara-lii malolen.

< Uppenbarelseboken 12 >