Psaltaren 97
1 Herren är Konung, dess fröjde sig jorden, och öarna fröjde sig, så månge som de äro.
Jehovha anobata ushe, nyika ngaifare; zviwi zviri kure ngazvifare.
2 Moln och mörker är omkring honom; rättfärdighet och dom är hans stols stadfästelse.
Makore nerima guru zvakamukomberedza; kururama nokururamisira ndidzo nheyo dzechigaro chake choushe.
3 Eld går framför honom, och uppbränner hans ovänner allt omkring.
Moto unoenda mberi kwake uchipisa vavengi vake kumativi ose.
4 Hans ljungande lyser på jordenes krets; jorden ser det, och förskräckes.
Mheni yake inovhenekera pasi; nyika inozviona igodedera.
5 Bergen försmälta såsom vax för Herranom; för hela jorderikes Herra.
Makomo anonyungudika senamo pamberi paJehovha, pamberi paIshe wenyika yose.
6 Himlarna förkunna hans rättfärdighet; och all folk se hans äro.
Kudenga denga kunoparidza kururama kwake, uye vanhu vose vanoona kubwinya kwake.
7 Skämme sig alle de som belätom tjena, och berömma sig af afgudar; tillbedjer honom alle gudar.
Vose vanonamata zvifananidzo vanonyadziswa, avo vanozvirumbidza nezvifananidzo, munamatei, imi vamwari vose!
8 Zion hörer det, och är glad; och Juda döttrar fröjda sig, Herre, öfver ditt regemente.
Zioni rinonzwa rigofara uye misha yeJudha inofara nokuda kwezvamakatonga, imi Jehovha.
9 Ty du, Herre, äst den Högste i all land; du är fast upphöjd öfver alla gudar.
Nokuti imi, iyemi Jehovha, ndimi Wokumusoro-soro pasi pose; makasimudzirwa kupfuura vamwari vose.
10 I som älsken Herran, hater det onda; ( Herren ) bevarar sina heligas själar; ifrå de ogudaktigas hand skall han frälsa dem.
Vanoda Jehovha ngavavenge zvakaipa, nokuti anorinda upenyu kwavanhu vake vakatendeka uye anovarwira muruoko rwowakaipa.
11 Dem rättfärdiga skall alltid ljus uppgå igen, och frommom hjertom glädje.
Chiedza chinovhenekera pamusoro pavakarurama, nomufaro pamusoro pavane mwoyo yakarurama.
12 I rättfärdige, fröjder eder af Herranom, och tacker honom, och priser hans helighet.
Farai muna Jehovha, imi vakarurama, uye mukudze zita rake dzvene.
