< Psaltaren 95 >

1 Kommer, låter oss glädjas Herranom, och fröjdas för vår salighets tröst.
Kommt herzu, laßt uns dem HERRN frohlocken und jauchzen dem Hort unsers Heils!
2 Låt oss med tack komma inför hans ansigte, och fröjdas för honom med Psalmer.
Lasset uns mit Danken vor sein Angesicht kommen und mit Psalmen ihm jauchzen!
3 Ty Herren är en stor Gud, och en stor Konung öfver alla gudar.
Denn der HERR ist ein großer Gott und ein großer König über alle Götter.
4 Ty i hans hand är hvad som jorden bär, och bergshöjderna äro också hans.
Denn in seiner Hand ist, was die Erde bringet; und die Höhen der Berge sind auch sein.
5 Ty hans är hafvet, och hans händer hafva det torra beredt.
Denn sein ist das Meer, und er hat's gemacht; und seine Hände haben das Trockne bereitet.
6 Kommer, låter oss tillbedja, och knäböja, och nederfalla för Herranom, den oss gjort hafver.
Kommt, laßt uns anbeten und knieen und niederfallen vor dem HERRN, der uns gemacht hat!
7 Ty han är vår Gud, och vi hans fosterfolk, och hans händers får.
Denn er ist unser Gott, und wir das Volk seiner Weide und Schafe seiner Hand. Heute, so ihr seine Stimme höret,
8 I dag om I hans röst hören, så förstocker icke edor hjerta, såsom i Meriba skedde, såsom i Massa i öknene;
so verstocket euer Herz nicht, wie zu Meriba geschah, wie zu Massa in der Wüste,
9 Der edre fäder försökte mig, förnummo och sågo min verk;
da mich eure Väter versuchten, fühleten und sahen mein Werk,
10 Att jag i fyratio år mödo hade med detta folk, och sade: Det är sådant folk, att deras hjerta alltid vill den orätta vägen, och de mina vägar icke lära vilja;
daß ich vierzig Jahre Mühe hatte mit diesem Volk und sprach: Es sind Leute, deren Herz immer den Irrweg will, und die meine Wege nicht lernen wollen;
11 Så att jag svor i mine vrede: De skola icke komma till mina rolighet.
daß ich schwur in meinem Zorn: Sie sollen nicht zu meiner Ruhe kommen!

< Psaltaren 95 >