Psaltaren 95

1 Kommer, låter oss glädjas Herranom, och fröjdas för vår salighets tröst.

Oh come, let us sing to Yahweh; let us sing joyfully to the rock of our salvation.

2 Låt oss med tack komma inför hans ansigte, och fröjdas för honom med Psalmer.

Let us enter his presence with thanksgiving; let us sing to him with psalms of praise.

3 Ty Herren är en stor Gud, och en stor Konung öfver alla gudar.

For Yahweh is a great God and a great King superior to all gods.

4 Ty i hans hand är hvad som jorden bär, och bergshöjderna äro också hans.

In his hand are the depths of the earth; the heights of the mountains are his.

5 Ty hans är hafvet, och hans händer hafva det torra beredt.

The sea is his, for he made it, and his hands formed the dry land.

6 Kommer, låter oss tillbedja, och knäböja, och nederfalla för Herranom, den oss gjort hafver.

Oh come, let us worship and bow down; let us kneel before Yahweh, our Creator:

7 Ty han är vår Gud, och vi hans fosterfolk, och hans händers får.

For he is our God, and we are the people of his pasture and the sheep of his hand. Today—oh, that you would hear his voice!

8 I dag om I hans röst hören, så förstocker icke edor hjerta, såsom i Meriba skedde, såsom i Massa i öknene;

“Do not harden your heart, as at Meribah, or as on the day of Massah in the wilderness,

9 Der edre fäder försökte mig, förnummo och sågo min verk;

where your forefathers tested me and tried me, though they had seen my deeds.

10 Att jag i fyratio år mödo hade med detta folk, och sade: Det är sådant folk, att deras hjerta alltid vill den orätta vägen, och de mina vägar icke lära vilja;

For forty years I was angry with that generation and said, 'This is a people whose hearts wander astray; they have not known my ways.'

11 Så att jag svor i mine vrede: De skola icke komma till mina rolighet.

Therefore I vowed in my anger that they would never enter into my resting place.”