Psaltaren 94
1 Herre Gud, hvilkom hämnden tillhörer; Gud, hvilkom hämnden tillhörer, bete dig.
LORD, you God to whom vengeance belongs, you God to whom vengeance belongs, shine out.
2 Upphöj dig, du verldenes domare; vedergäll dem högfärdigom det de förtjena.
Rise up, you judge of the earth. Pay back the proud what they deserve.
3 Herre, huru länge skola de ogudaktige, huru länge skola de ogudaktige pråla;
LORD, how long will the wicked, how long will the wicked triumph?
4 Och så högmodeliga tala; och alle ogerningsmän så berömma sig?
They pour out arrogant words. All the evildoers boast.
5 Herre, de förtrycka ditt folk, och plåga ditt arf.
They break your people in pieces, LORD, and afflict your heritage.
6 Enkor och främlingar dräpa de, och faderlösa döda de;
They kill the widow and the alien, and murder the fatherless.
7 Och säga: Herren ser det intet; och Jacobs Gud aktar det intet.
They say, “The LORD will not see, neither will Jacob’s God consider.”
8 Märker dock, I galne ibland folket; och I dårar, när viljen I vise varda?
Consider, you senseless among the people; you fools, when will you be wise?
9 Den der örat planterat hafver, skulle han icke höra? Den der ögat gjort hafver, skulle han icke se?
He who implanted the ear, won’t he hear? He who formed the eye, won’t he see?
10 Den der Hedningarna näpser, skulle han icke straffa? den der menniskorna lärer hvad de veta.
He who disciplines the nations, won’t he punish? He who teaches man knows.
11 Men Herren vet menniskornas tankar, att de fåfängelige äro.
The LORD knows the thoughts of man, that they are futile.
12 Säll är den som du, Herre, tuktar, och lärer honom genom din lag;
Blessed is the man whom you discipline, LORD, and teach out of your Torah,
13 Att han tålamod hafva må, då illa går; tilldess dem ogudaktiga grafven beredd varder.
that you may give him rest from the days of adversity, until the pit is dug for the wicked.
14 Ty Herren skall icke förkasta sitt folk, eller öfvergifva sitt arf.
For the LORD won’t reject his people, neither will he forsake his inheritance.
15 Ty rätt måste dock blifva rätt; och thy måste all from hjerta tillfalla.
For judgment will return to righteousness. All the upright in heart shall follow it.
16 Ho står med mig emot de onda? Ho träder till mig emot de ogerningsmän?
Who will rise up for me against the wicked? Who will stand up for me against the evildoers?
17 Om Herren icke hulpe mig, så låge min själ fulltnär uti det stilla.
Unless the LORD had been my help, my soul would have soon lived in silence.
18 Jag sade: Min fot hafver stapplat; men din nåd, Herre, uppehöll mig.
When I said, “My foot is slipping!” Your loving kindness, LORD, held me up.
19 Jag hade mycket bekymmer i mitt hjerta; men din tröst gladde mina själ.
In the multitude of my thoughts within me, your comforts delight my soul.
20 Du kommer ju aldrig öfverens med dem skadeliga stolenom, som lagen illa uttyder.
Shall the throne of wickedness have fellowship with you, which brings about mischief by statute?
21 De rusta sig emot dens rättfärdigas själ, och fördöma oskyldigt blod.
They gather themselves together against the soul of the righteous, and condemn the innocent blood.
22 Men Herren är mitt beskärm, min Gud är mitt hopps tröst.
But the LORD has been my high tower, my God, the rock of my refuge.
23 Och han skall vedergälla dem deras orätt, och skall förgöra dem för deras ondskos skull; Herren, vår Gud, skall förgöra dem.
He has brought on them their own iniquity, and will cut them off in their own wickedness. The LORD, our God, will cut them off.
