Psaltaren 94
1 Herre Gud, hvilkom hämnden tillhörer; Gud, hvilkom hämnden tillhörer, bete dig.
O God of vengeance O Yahweh O God of vengeance shine forth.
2 Upphöj dig, du verldenes domare; vedergäll dem högfärdigom det de förtjena.
Raise yourself up O judge of the earth repay recompense to proud [people].
3 Herre, huru länge skola de ogudaktige, huru länge skola de ogudaktige pråla;
Until when? wicked [people] - O Yahweh until when? wicked [people] will they exult.
4 Och så högmodeliga tala; och alle ogerningsmän så berömma sig?
They pour forth they speak arrogance they boast all [those who] do wickedness.
5 Herre, de förtrycka ditt folk, och plåga ditt arf.
People your O Yahweh they crush and inheritance your they afflict.
6 Enkor och främlingar dräpa de, och faderlösa döda de;
[the] widow And [the] sojourner they kill and fatherless ones they murder.
7 Och säga: Herren ser det intet; och Jacobs Gud aktar det intet.
And they said not he will see Yahweh and not he will perceive [the] God of Jacob.
8 Märker dock, I galne ibland folket; och I dårar, när viljen I vise varda?
Understand O stupid [ones] among the people and O fools when? will you have insight.
9 Den der örat planterat hafver, skulle han icke höra? Den der ögat gjort hafver, skulle han icke se?
¿ [the] planter of [the] ear ¿ Not does he hear or? [the] former of [the] eye ¿ not does he see.
10 Den der Hedningarna näpser, skulle han icke straffa? den der menniskorna lärer hvad de veta.
¿ [the] discipliner of Nations ¿ not does he rebuke the [one who] teaches humankind knowledge.
11 Men Herren vet menniskornas tankar, att de fåfängelige äro.
Yahweh [is] knowing [the] thoughts of a person that they [are] a breath.
12 Säll är den som du, Herre, tuktar, och lärer honom genom din lag;
How blessed! - [is] the man whom you discipline him O Yahweh and from law your you teach him.
13 Att han tålamod hafva må, då illa går; tilldess dem ogudaktiga grafven beredd varder.
To give quiet to him from days of trouble until it will be dug for the wicked a pit.
14 Ty Herren skall icke förkasta sitt folk, eller öfvergifva sitt arf.
For - not he will abandon Yahweh people his and inheritance his not he will forsake.
15 Ty rätt måste dock blifva rätt; och thy måste all from hjerta tillfalla.
For to righteousness it will return judgment and [will be] after it all [people] upright of heart.
16 Ho står med mig emot de onda? Ho träder till mig emot de ogerningsmän?
Who? will he rise up for me with evil-doers who? will he take his stand for me with [those who] do wickedness.
17 Om Herren icke hulpe mig, så låge min själ fulltnär uti det stilla.
If not Yahweh [had been] a help of me like a little - it dwelt silence self my.
18 Jag sade: Min fot hafver stapplat; men din nåd, Herre, uppehöll mig.
If I said it has slipped foot my covenant loyalty your O Yahweh it supported me.
19 Jag hade mycket bekymmer i mitt hjerta; men din tröst gladde mina själ.
In [the] multitude of disquieting thoughts my in inner being my consolations your they delighted self my.
20 Du kommer ju aldrig öfverens med dem skadeliga stolenom, som lagen illa uttyder.
¿ Will it be joined to you a throne of destruction [which] fashions mischief on a decree.
21 De rusta sig emot dens rättfärdigas själ, och fördöma oskyldigt blod.
They band together on [the] life of [the] righteous and blood innocent they condemn as guilty.
22 Men Herren är mitt beskärm, min Gud är mitt hopps tröst.
And he has become Yahweh of me a refuge and God my [the] rock of shelter my.
23 Och han skall vedergälla dem deras orätt, och skall förgöra dem för deras ondskos skull; Herren, vår Gud, skall förgöra dem.
And he brought back on them - wickedness their and in evil their he will destroy them he will destroy them Yahweh God our.
