Psaltaren 94
1 Herre Gud, hvilkom hämnden tillhörer; Gud, hvilkom hämnden tillhörer, bete dig.
O God of vengeances, Jehovah, God of vengeances, shine forth;
2 Upphöj dig, du verldenes domare; vedergäll dem högfärdigom det de förtjena.
Lift up thyself, thou judge of the earth, render the reward to the proud.
3 Herre, huru länge skola de ogudaktige, huru länge skola de ogudaktige pråla;
How long shall the wicked, O Jehovah, how long shall the wicked triumph?
4 Och så högmodeliga tala; och alle ogerningsmän så berömma sig?
[How long] shall they utter [and] speak insolence — all the workers of iniquity boast themselves?
5 Herre, de förtrycka ditt folk, och plåga ditt arf.
They crush thy people, O Jehovah, and afflict thine inheritance;
6 Enkor och främlingar dräpa de, och faderlösa döda de;
They slay the widow and the stranger, and murder the fatherless,
7 Och säga: Herren ser det intet; och Jacobs Gud aktar det intet.
And say, Jah will not see, neither will the God of Jacob regard [it].
8 Märker dock, I galne ibland folket; och I dårar, när viljen I vise varda?
Understand, ye brutish among the people; and ye fools, when will ye be wise?
9 Den der örat planterat hafver, skulle han icke höra? Den der ögat gjort hafver, skulle han icke se?
He that planted the ear, shall he not hear? He that formed the eye, shall he not see?
10 Den der Hedningarna näpser, skulle han icke straffa? den der menniskorna lärer hvad de veta.
He that instructeth the nations, shall not he correct — he that teacheth man knowledge?
11 Men Herren vet menniskornas tankar, att de fåfängelige äro.
Jehovah knoweth the thoughts of man, that they are vanity.
12 Säll är den som du, Herre, tuktar, och lärer honom genom din lag;
Blessed is the man whom thou chastenest, O Jah, and whom thou teachest out of thy law;
13 Att han tålamod hafva må, då illa går; tilldess dem ogudaktiga grafven beredd varder.
That thou mayest give him rest from the days of evil, until the pit be digged for the wicked.
14 Ty Herren skall icke förkasta sitt folk, eller öfvergifva sitt arf.
For Jehovah will not cast off his people, neither will he forsake his inheritance;
15 Ty rätt måste dock blifva rätt; och thy måste all from hjerta tillfalla.
For judgment shall return unto righteousness, and all the upright in heart shall follow it.
16 Ho står med mig emot de onda? Ho träder till mig emot de ogerningsmän?
Who will rise up for me against the evil-doers? who will stand for me against the workers of iniquity?
17 Om Herren icke hulpe mig, så låge min själ fulltnär uti det stilla.
If Jehovah had not been my help, my soul had almost dwelt in silence.
18 Jag sade: Min fot hafver stapplat; men din nåd, Herre, uppehöll mig.
When I said, My foot slippeth, thy loving-kindness, O Jehovah, held me up.
19 Jag hade mycket bekymmer i mitt hjerta; men din tröst gladde mina själ.
In the multitude of my anxious thoughts within me thy comforts have delighted my soul.
20 Du kommer ju aldrig öfverens med dem skadeliga stolenom, som lagen illa uttyder.
Shall the throne of wickedness be united to thee, which frameth mischief into a law?
21 De rusta sig emot dens rättfärdigas själ, och fördöma oskyldigt blod.
They band together against the soul of the righteous, and condemn innocent blood.
22 Men Herren är mitt beskärm, min Gud är mitt hopps tröst.
But Jehovah will be my high tower; and my God the rock of my refuge.
23 Och han skall vedergälla dem deras orätt, och skall förgöra dem för deras ondskos skull; Herren, vår Gud, skall förgöra dem.
And he will bring upon them their iniquity, and will cut them off in their own evil: Jehovah our God will cut them off.
