< Psaltaren 93 >
1 Herren är Konung och härliga beprydd; Herren är beprydd, och hafver begynt ett rike, så vidt som verlden är, och tillredt det, att det blifva skall.
Hifehe t’Iehovà, hisikim-bolonahetse, hisaron-kaozarañe t’Iehovà, toe hidiañe, Eka, mioreñe ty voatse toy, tsy hasitse.
2 Ifrå den tiden står din stol fast; du äst evig.
Fa norizañe haehae i fiambesa’oy, boake tsietoimonek’ añe ‘n-Iheo.
3 Herre, vattuströmmarna upphäfva sig, vattuströmmarna upphäfva sitt fräsande; vattuströmmarna upphäfva sina böljor.
Fa mionjoñe o afo-ranoo, ry Iehovà, nipoña-peo o sorotombaha’eo; mañonjoñe ty fitroña’e i fiepoepoañey.
4 De vågar i hafvet äro stora, och fräsa grufveliga; men Herren är ännu större i höjdene.
Ambone’ ty fitroña’ o alon-driakeo, naho o kinerake jabajaba an-driakeo ty hara’elahi' Iehovà an-digiligy eñe.
5 Din ord äro en rätt lära; helighet, Herre, är dins hus prydning evinnerliga.
Toe niventeñe o taro’oo; mañeva havaheñe nainai’e ty anjomba’o, ry Iehovà,