Psaltaren 92

1 En Psalm till att sjunga på Sabbathsdagen. Det är en kostelig ting att tacka Herranom, och lofsjunga dino Namne, du Aldrahögste;

Dwom a wɔto no Homeda. Eye sɛ wɔkamfo wo Awurade na wɔto dwom de hyɛ wo anuonyam, Ɔsorosoroni,

2 Om morgonen förkunna dina nåde. och om aftonen dina sanning;

na wɔpae mu ka wʼadɔe anɔpa ne wo nokware anadwo,

3 På tio stränger, och psaltare; med spelande på harpo.

wɔ hama du sanku so ne sankuten nnwom mu.

4 Ty, Herre, du låter mig gladeligen sjunga om dine verk, och jag berömmer dina händers verk.

Awurade, wo nneyɛe ma mʼani gye; mede anigye to nnwom, wo nsa ano nnwuma nti.

5 Herre, huru äro dine verk så store! dine tankar äro så svåra djupe.

Awurade, wo nnwuma yɛ akɛse, na wo nyansa mu dɔ!

6 En galen tror det intet, och en dåre aktar sådant intet.

Agyimifo nnim na nkwaseafo nte ase,

7 De ogudaktige grönskas såsom gräs, och de ogerningsmän blomstras alle; tilldess de förderfvade varda till evig tid.

amumɔyɛfo benyin sɛ sare na abɔnefo bɛyɛ frɔmfrɔm de, nanso wɔbɛsɛe wɔn pasaa.

8 Men du, Herre, äst den Högste, och blifver evinnerliga.

Na wo Awurade, wɔayɛ wo ɔkɛse afebɔɔ.

9 Ty si, dine fiender, Herre, si, dine fiender skola förgås, och alle ogerningsmän måste förströdde varda.

Awurade, ampa ara, wʼatamfo bɛyera; na wɔbɛhwete abɔnefo nyinaa.

10 Men mitt horn skall upphöjdt varda, såsom ens enhörnings, och jag varda smord med färska oljo.

Woama me ahoɔden te sɛ ɛko; woahwie ngohuam papa agu me so.

11 Och mitt öga skall lust se på mina fiendar, och mitt öra skall lust höra på de arga, som sig emot mig sätta.

Mahu mʼatamfo nkogu a wɔadi, mate sɛnea mʼatamfo atirimɔdenfo aguan afi akono.

12 Den rättfärdige skall grönskas, såsom ett palmträ; han skall växa, såsom ett cedreträ på Libanon.

Atreneefo bɛyɛ frɔmfrɔm te sɛ abedua, wobenyin sɛ Lebanon sida;

13 De der planterade äro uti Herrans hus, de skola i vår Guds gårdom grönskas.

nea wɔadua wɔ Awurade fi, wobenyin frɔmfrɔm wɔ yɛn Nyankopɔn adiwo hɔ.

14 Och om de än gamle varda, skola de likväl blomstras, fruktsamme och färske vara;

Wɔbɛkɔ so asow aba, onyinkyɛ mu mpo, wɔbɛyɛ frɔmfrɔm sɛ ahabammono,

15 Att de förkunna skola, att Herren så from är; min tröst, och intet orätt är i honom.

de akyerɛ sɛ, “Awurade yɛ ɔtreneeni; ɔyɛ me botan, na atirimɔdensɛm biara nni ne mu.”