< Psaltaren 92 >
1 En Psalm till att sjunga på Sabbathsdagen. Det är en kostelig ting att tacka Herranom, och lofsjunga dino Namne, du Aldrahögste;
En psalm, en sång för sabbatsdagen. Det är gott att tacka HERREN och att lovsjunga ditt namn, du den Högste,
2 Om morgonen förkunna dina nåde. och om aftonen dina sanning;
att om morgonen förkunna din nåd, och när natten har kommit din trofasthet,
3 På tio stränger, och psaltare; med spelande på harpo.
med tiosträngat instrument och psaltare, med spel på harpa.
4 Ty, Herre, du låter mig gladeligen sjunga om dine verk, och jag berömmer dina händers verk.
Ty du gläder mig, HERRE, med dina gärningar; jag vill jubla över dina händers verk.
5 Herre, huru äro dine verk så store! dine tankar äro så svåra djupe.
Huru stora äro icke dina verk, o HERRE! Ja, övermåttan djupa äro dina tankar.
6 En galen tror det intet, och en dåre aktar sådant intet.
En oförnuftig man besinnar det ej, och en dåre förstår icke sådant.
7 De ogudaktige grönskas såsom gräs, och de ogerningsmän blomstras alle; tilldess de förderfvade varda till evig tid.
Om ock de ogudaktiga grönska såsom gräs och ogärningsmännen blomstra allasammans, så sker det till fördärv för evig tid.
8 Men du, Herre, äst den Högste, och blifver evinnerliga.
Men du, HERRE, är hög evinnerligen.
9 Ty si, dine fiender, Herre, si, dine fiender skola förgås, och alle ogerningsmän måste förströdde varda.
Ty se, dina fiender, HERRE, se, dina fiender förgås, alla ogärningsmännen bliva förströdda.
10 Men mitt horn skall upphöjdt varda, såsom ens enhörnings, och jag varda smord med färska oljo.
Men mitt horn gör du högt såsom vildoxens; jag varder övergjuten med frisk olja.
11 Och mitt öga skall lust se på mina fiendar, och mitt öra skall lust höra på de arga, som sig emot mig sätta.
Och med lust får mitt öga skåda på mina förföljare och mina öron höra om de onda som resa sig upp mot mig.
12 Den rättfärdige skall grönskas, såsom ett palmträ; han skall växa, såsom ett cedreträ på Libanon.
Den rättfärdige grönskar såsom ett palmträd, såsom en ceder på Libanon växer han till.
13 De der planterade äro uti Herrans hus, de skola i vår Guds gårdom grönskas.
Ja, sådana äro planterade i HERRENS hus; de grönska i vår Guds gårdar.
14 Och om de än gamle varda, skola de likväl blomstras, fruktsamme och färske vara;
Ännu när de bliva gamla, skjuta de skott, de frodas och grönska;
15 Att de förkunna skola, att Herren så from är; min tröst, och intet orätt är i honom.
så för att de skola förkunna att HERREN är rättfärdig, min klippa, han i vilken orätt icke finnes.