Psaltaren 92
1 En Psalm till att sjunga på Sabbathsdagen. Det är en kostelig ting att tacka Herranom, och lofsjunga dino Namne, du Aldrahögste;
Een psalm; een lied voor de Sabbat. Heerlijk is het, Jahweh te loven, Uw Naam te prijzen, Allerhoogste,
2 Om morgonen förkunna dina nåde. och om aftonen dina sanning;
‘s Morgens vroeg uw goedheid te roemen, En uw trouw in de nacht:
3 På tio stränger, och psaltare; med spelande på harpo.
Op lier en harp, Met citerslag.
4 Ty, Herre, du låter mig gladeligen sjunga om dine verk, och jag berömmer dina händers verk.
Want Gij hebt mij verblijd door uw daden, o Jahweh, En ik juich om het werk uwer handen.
5 Herre, huru äro dine verk så store! dine tankar äro så svåra djupe.
Hoe groot zijn uw werken, o Jahweh, Hoe peilloos diep uw gedachten!
6 En galen tror det intet, och en dåre aktar sådant intet.
Dom, wie dàt niet erkent; Dwaas, wie dàt niet begrijpt.
7 De ogudaktige grönskas såsom gräs, och de ogerningsmän blomstras alle; tilldess de förderfvade varda till evig tid.
Wanneer dan de zondaars groeien als gras, En al de boosdoeners bloeien: Dan is het, om voor altijd te gronde te gaan,
8 Men du, Herre, äst den Högste, och blifver evinnerliga.
Maar Gij, Jahweh, blijft eeuwig verheven!
9 Ty si, dine fiender, Herre, si, dine fiender skola förgås, och alle ogerningsmän måste förströdde varda.
Ja, uw vijanden, Jahweh, lopen hun bederf tegemoet, En alle boosdoeners worden verstrooid.
10 Men mitt horn skall upphöjdt varda, såsom ens enhörnings, och jag varda smord med färska oljo.
Maar mijn hoorn heft zich op als die van een buffel, Met verse olie word ik gezalfd;
11 Och mitt öga skall lust se på mina fiendar, och mitt öra skall lust höra på de arga, som sig emot mig sätta.
Vol vreugde ziet mijn oog op mijn vijanden neer, Hoort mijn oor van die mij bestrijden.
12 Den rättfärdige skall grönskas, såsom ett palmträ; han skall växa, såsom ett cedreträ på Libanon.
Maar de rechtvaardige groeit als een palm, Als de ceder op de Libanon rijst hij omhoog.
13 De der planterade äro uti Herrans hus, de skola i vår Guds gårdom grönskas.
Zij worden in Jahweh’s tempel geplant, En bloeien in de voorhoven van onzen God;
14 Och om de än gamle varda, skola de likväl blomstras, fruktsamme och färske vara;
Zij dragen nog vrucht als ze oud zijn, En blijven nog sappig en fris.
15 Att de förkunna skola, att Herren så from är; min tröst, och intet orätt är i honom.
Zo verkondigen ze, dat Jahweh gerecht is, Mijn Rots, aan wien geen onrecht kleeft!
