Psaltaren 92

1 En Psalm till att sjunga på Sabbathsdagen. Det är en kostelig ting att tacka Herranom, och lofsjunga dino Namne, du Aldrahögste;

En Salme. En Sang for Sabbatsdagen.

2 Om morgonen förkunna dina nåde. och om aftonen dina sanning;

Det er godt at takke HERREN, lovsynge dit Navn, du Højeste,

3 På tio stränger, och psaltare; med spelande på harpo.

ved Gry forkynde din Naade, om Natten din Trofasthed

4 Ty, Herre, du låter mig gladeligen sjunga om dine verk, och jag berömmer dina händers verk.

til tistrenget Lyre, til Harpe, til Strengeleg paa Citer!

5 Herre, huru äro dine verk så store! dine tankar äro så svåra djupe.

Thi ved dit Værk har du glædet mig, HERRE, jeg jubler over dine Hænders Gerning.

6 En galen tror det intet, och en dåre aktar sådant intet.

Hvor store er dine Gerninger, HERRE, dine Tanker saare dybe!

7 De ogudaktige grönskas såsom gräs, och de ogerningsmän blomstras alle; tilldess de förderfvade varda till evig tid.

Taaben fatter det ikke, Daaren skønner ej sligt.

8 Men du, Herre, äst den Högste, och blifver evinnerliga.

Spirer de gudløse end som Græsset, blomstrer end alle Udaadsmænd, er det kun for at lægges øde for stedse,

9 Ty si, dine fiender, Herre, si, dine fiender skola förgås, och alle ogerningsmän måste förströdde varda.

men du er ophøjet for evigt, HERRE.

10 Men mitt horn skall upphöjdt varda, såsom ens enhörnings, och jag varda smord med färska oljo.

Thi se, dine Fjender, HERRE, se, dine Fjender gaar under, alle Udaadsmænd spredes!

11 Och mitt öga skall lust se på mina fiendar, och mitt öra skall lust höra på de arga, som sig emot mig sätta.

Du har løftet mit Horn som Vildoksens, kvæget mig med den friskeste Olie;

12 Den rättfärdige skall grönskas, såsom ett palmträ; han skall växa, såsom ett cedreträ på Libanon.

det fryder mit Øje at se mine Fjender, mit Øre at høre mine Avindsmænd.

13 De der planterade äro uti Herrans hus, de skola i vår Guds gårdom grönskas.

De retfærdige grønnes som Palmen, vokser som Libanons Ceder;

14 Och om de än gamle varda, skola de likväl blomstras, fruktsamme och färske vara;

plantet i HERRENS Hus grønnes de i vor Guds Forgaarde;

15 Att de förkunna skola, att Herren så from är; min tröst, och intet orätt är i honom.

selv graanende bærer de Frugt, er friske og fulde af Saft for at vidne, at HERREN er retvis, min Klippe, hos hvem ingen Uret findes.