Psaltaren 92

1 En Psalm till att sjunga på Sabbathsdagen. Det är en kostelig ting att tacka Herranom, och lofsjunga dino Namne, du Aldrahögste;

Žalm a píseň, ke dni sobotnímu. Dobré jest oslavovati Hospodina, a žalmy zpívati jménu tvému, ó Nejvyšší,

2 Om morgonen förkunna dina nåde. och om aftonen dina sanning;

Zvěstovati každé jitro milosrdenství tvé, a pravdu tvou každé noci,

3 På tio stränger, och psaltare; med spelande på harpo.

Při nástroji o desíti strunách, při loutně, a při harfě s písničkou.

4 Ty, Herre, du låter mig gladeligen sjunga om dine verk, och jag berömmer dina händers verk.

Nebo jsi mne rozveselil, Hospodine, skutky svými, o skutcích rukou tvých zpívati budu.

5 Herre, huru äro dine verk så store! dine tankar äro så svåra djupe.

Jak velicí jsou skutkové tvoji, Hospodine! Velmi hluboká jsou myšlení tvá.

6 En galen tror det intet, och en dåre aktar sådant intet.

Èlověk hovadný nezná toho, aniž blázen rozumí tomu,

7 De ogudaktige grönskas såsom gräs, och de ogerningsmän blomstras alle; tilldess de förderfvade varda till evig tid.

Že vyrostají bezbožní jako bylina, a kvetou všickni činitelé nepravosti, aby vyhlazeni byli na věky.

8 Men du, Herre, äst den Högste, och blifver evinnerliga.

Ty pak, ó Nejvyšší, že na věky jsi Hospodin.

9 Ty si, dine fiender, Herre, si, dine fiender skola förgås, och alle ogerningsmän måste förströdde varda.

Nebo aj, nepřátelé tvoji, Hospodine, nebo aj, nepřátelé tvoji zahynou; rozptýleni budou všickni činitelé nepravosti.

10 Men mitt horn skall upphöjdt varda, såsom ens enhörnings, och jag varda smord med färska oljo.

Můj pak roh vyzdvihneš jako jednorožcův, pokropen budu olejem novým.

11 Och mitt öga skall lust se på mina fiendar, och mitt öra skall lust höra på de arga, som sig emot mig sätta.

I podívá se oko mé na ty, jenž mne špehují, a o těch nešlechetnících, jenž proti mně povstávají, ušima svýma uslyším.

12 Den rättfärdige skall grönskas, såsom ett palmträ; han skall växa, såsom ett cedreträ på Libanon.

Spravedlivý jako palma kvésti bude, a jako cedr na Libánu rozloží se.

13 De der planterade äro uti Herrans hus, de skola i vår Guds gårdom grönskas.

Štípení v domě Hospodinově v síňcích Boha našeho kvésti budou.

14 Och om de än gamle varda, skola de likväl blomstras, fruktsamme och färske vara;

Ještě i v šedinách ovoce ponesou, spanilí a zelení budou,

15 Att de förkunna skola, att Herren så from är; min tröst, och intet orätt är i honom.

Aby to zvěstováno bylo, že přímý jest Hospodin, skála má, a že nepravosti žádné při něm není.