Psaltaren 91
1 Den der under dens Högstas bekärm sitter, och under dens Allsmägtigas skugga blifver,
Nea ɔte Ɔsorosoroni no hintabea no biara bɛhome wɔ Otumfo no nwini ase.
2 Han säger till Herran: Mitt hopp och min borg; min Gud, den jag hoppas uppå.
Mese Awurade se, “Ɔyɛ me guankɔbea ne mʼabandennen, me Nyankopɔn a mewɔ no mu ahotoso.”
3 Ty han frälsar dig ifrå jägarens snaro, och ifrå den skadeliga pestilentie.
Ampa ara, obegye wo afi firisumfo afiri ne owuyare mu.
4 Han skall betäcka dig med sina fjädrar, och ditt hopp skall vara under hans vingar; hans sanning är spjut och sköld;
Ɔde ne ntakra bɛkata wo so; na ne ntaban ase na wubenya guankɔbea; ne nokware bɛyɛ wo nkatabo ne wo kyɛm.
5 Att du icke torf förskräckas för nattenes stygghet; för de skott, som om dagen flyga;
Worensuro ɔdasu mu ɔsɛe, anaa bɛmma a etu awia,
6 För pestilentie, som i mörkrena vankar; för den sjuko, som om middagen förderfvar.
anaa owuyare a ɛba sum mu, anaa ɔyaredɔm a ɛsɛe ade wɔ owigyinae bere.
7 Om tusende falla vid dina sido, och tiotusende vid dina högra sido, så skall det dock intet drabba uppå dig.
Apem bɛtotɔ wo nkyɛn mu, na mpem du atotɔ wo nifa a, wo de, ɛremmɛn wo.
8 Ja, du skall med din ögon se lust, och skåda huru dem ogudaktigom vedergullet varder.
Wʼaniwa nko ara na wode bɛhwɛ na woahu nnebɔneyɛfo asotwe.
9 Ty Herren är ditt hopp; den Högste är din tillflykt.
Sɛ woka se, “Awurade ne me guankɔbea,” na wode Ɔsorosoroni no hɔ yɛ wo tenabea a,
10 Dig varder intet ondt vederfarandes, och ingen plåga skall nalkas dine hyddo.
ɔhaw biara remmunkam wo so, na ɔsɛe biara remmɛn wo ntamadan.
11 Ty han hafver befallt sinom Änglom om dig, att de skola bevara dig på allom dinom vägom.
Efisɛ Onyankopɔn bɛsoma nʼabɔfo abɛbɔ wo ho ban na wɔabɛwɛn wo wʼakwan nyinaa mu;
12 De skola bära dig på händerna, att du icke stöter din fot på stenen.
wɔde wɔn nsa bɛma wo so, na wo nan ampem ɔbo.
13 På lejon och huggormar skall du gå, och trampa uppå det unga lejonet och drakan.
Wubetiatia gyata ne aprammiri so, wobɛnantew gyataforo ne ɔwɔ so.
14 Han begärar mig, ty vill jag uthjelpa honom; han känner mitt Namn, derföre vill jag beskydda honom.
Awurade ka se, “Esiane sɛ ɔdɔ me nti, megye no; mɛbɔ ne ho ban, efisɛ ogye me din to mu.
15 Han åkallar mig, ty vill jag höra honom; jag är när honom i nödene; jag skall taga honom derut, och låta honom till äro komma.
Ɔbɛfrɛ me na megye ne so; mɛka ne ho wɔ amanehunu mu, megye no na mahyɛ no anuonyam.
16 Jag skall mätta honom med långt lit, och skall bete honom mina salighet.
Mɛma nkwa nna a ɛware amee no na makyerɛ no me nkwagye.”
