< Psaltaren 91 >
1 Den der under dens Högstas bekärm sitter, och under dens Allsmägtigas skugga blifver,
El que habita en el escondedero del Altísimo, morará en la sombra del Omnipotente.
2 Han säger till Herran: Mitt hopp och min borg; min Gud, den jag hoppas uppå.
Diré a Jehová: Esperanza mía y castillo mío: Dios mío: asegurarme he en él.
3 Ty han frälsar dig ifrå jägarens snaro, och ifrå den skadeliga pestilentie.
Porque él te escapará del lazo del cazador: de la mortandad de destrucciones.
4 Han skall betäcka dig med sina fjädrar, och ditt hopp skall vara under hans vingar; hans sanning är spjut och sköld;
Con su ala te cubrirá, y debajo de sus alas estarás seguro: escudo y adarga, es su verdad.
5 Att du icke torf förskräckas för nattenes stygghet; för de skott, som om dagen flyga;
No habrás temor de espanto nocturno, ni de saeta que vuele de día,
6 För pestilentie, som i mörkrena vankar; för den sjuko, som om middagen förderfvar.
Ni de pestilencia que ande en oscuridad: ni de mortandad que destruya al mediodía.
7 Om tusende falla vid dina sido, och tiotusende vid dina högra sido, så skall det dock intet drabba uppå dig.
Caerán a tu lado mil, y diez mil a tu diestra: a ti no llegará.
8 Ja, du skall med din ögon se lust, och skåda huru dem ogudaktigom vedergullet varder.
Ciertamente con tus ojos mirarás; y verás la recompensa de los impíos.
9 Ty Herren är ditt hopp; den Högste är din tillflykt.
Porque tú, o! Jehová, eres mi esperanza: y al Altísimo has puesto por tu habitación.
10 Dig varder intet ondt vederfarandes, och ingen plåga skall nalkas dine hyddo.
No se ordenará para ti mal: ni plaga tocará a tu morada.
11 Ty han hafver befallt sinom Änglom om dig, att de skola bevara dig på allom dinom vägom.
Porque a sus ángeles mandará cerca de ti, que te guarden en todos tus caminos.
12 De skola bära dig på händerna, att du icke stöter din fot på stenen.
En las manos te llevarán, porque tu pie no tropiece en piedra.
13 På lejon och huggormar skall du gå, och trampa uppå det unga lejonet och drakan.
Sobre el león y el basilisco pisarás, hollarás al cachorro del león, y al dragón.
14 Han begärar mig, ty vill jag uthjelpa honom; han känner mitt Namn, derföre vill jag beskydda honom.
Por cuanto en mí ha puesto su voluntad, yo también le escaparé: ponerle he alto, por cuanto ha conocido mi nombre.
15 Han åkallar mig, ty vill jag höra honom; jag är när honom i nödene; jag skall taga honom derut, och låta honom till äro komma.
Llamarme ha, y yo le responderé: con él estaré yo en la angustia: escaparle he, y glorificarle he.
16 Jag skall mätta honom med långt lit, och skall bete honom mina salighet.
De longura de días le hartaré: y mostrarle he mi salud.