< Psaltaren 91 >
1 Den der under dens Högstas bekärm sitter, och under dens Allsmägtigas skugga blifver,
He that dwellith in the help of the hiyeste God; schal dwelle in the proteccioun of God of heuene.
2 Han säger till Herran: Mitt hopp och min borg; min Gud, den jag hoppas uppå.
He schal seie to the Lord, Thou art myn vptaker, and my refuit; my God, Y schal hope in him.
3 Ty han frälsar dig ifrå jägarens snaro, och ifrå den skadeliga pestilentie.
For he delyuered me fro the snare of hunteris; and fro a scharp word.
4 Han skall betäcka dig med sina fjädrar, och ditt hopp skall vara under hans vingar; hans sanning är spjut och sköld;
With hise schuldris he schal make schadowe to thee; and thou schalt haue hope vnder hise fetheris.
5 Att du icke torf förskräckas för nattenes stygghet; för de skott, som om dagen flyga;
His treuthe schal cumpasse thee with a scheld; thou schalt not drede of nyytis drede.
6 För pestilentie, som i mörkrena vankar; för den sjuko, som om middagen förderfvar.
Of an arowe fliynge in the dai, of a gobelyn goynge in derknessis; of asailing, and a myddai feend.
7 Om tusende falla vid dina sido, och tiotusende vid dina högra sido, så skall det dock intet drabba uppå dig.
A thousynde schulen falle doun fro thi side, and ten thousynde fro thi riytside; forsothe it schal not neiye to thee.
8 Ja, du skall med din ögon se lust, och skåda huru dem ogudaktigom vedergullet varder.
Netheles thou schalt biholde with thin iyen; and thou schalt se the yelding of synneris.
9 Ty Herren är ditt hopp; den Högste är din tillflykt.
For thou, Lord, art myn hope; thou hast set thin help altherhiyeste.
10 Dig varder intet ondt vederfarandes, och ingen plåga skall nalkas dine hyddo.
Yuel schal not come to thee; and a scourge schal not neiye to thi tabernacle.
11 Ty han hafver befallt sinom Änglom om dig, att de skola bevara dig på allom dinom vägom.
For God hath comaundid to hise aungels of thee; that thei kepe thee in alle thi weies.
12 De skola bära dig på händerna, att du icke stöter din fot på stenen.
Thei schulen beere thee in the hondis; leste perauenture thou hirte thi foot at a stoon.
13 På lejon och huggormar skall du gå, och trampa uppå det unga lejonet och drakan.
Thou schalt go on a snake, and a cocatrice; and thou schalt defoule a lioun and a dragoun.
14 Han begärar mig, ty vill jag uthjelpa honom; han känner mitt Namn, derföre vill jag beskydda honom.
For he hopide in me, Y schal delyuere hym; Y schal defende him, for he knew my name.
15 Han åkallar mig, ty vill jag höra honom; jag är när honom i nödene; jag skall taga honom derut, och låta honom till äro komma.
He criede to me, and Y schal here him, Y am with him in tribulacioun; Y schal delyuere him, and Y schal glorifie hym.
16 Jag skall mätta honom med långt lit, och skall bete honom mina salighet.
I schal fille hym with the lengthe of daies; and Y schal schewe myn helthe to him.