Psaltaren 91
1 Den der under dens Högstas bekärm sitter, och under dens Allsmägtigas skugga blifver,
He that dwelleth in the secret place of the Most High, Under the shadow of the Almighty, will tarry,
2 Han säger till Herran: Mitt hopp och min borg; min Gud, den jag hoppas uppå.
Saying of Yahweh—My refuge and my fortress, My God, in whom I will trust.
3 Ty han frälsar dig ifrå jägarens snaro, och ifrå den skadeliga pestilentie.
For, he, will rescue thee, From the snare of the fowler, From the destructive pestilence.
4 Han skall betäcka dig med sina fjädrar, och ditt hopp skall vara under hans vingar; hans sanning är spjut och sköld;
With his pinion, will he cover thee, And, under his wings, shalt thou seek refuge, A shield and buckler, is his faithfulness.
5 Att du icke torf förskräckas för nattenes stygghet; för de skott, som om dagen flyga;
Thou shalt not be afraid, Of the dread of the night, Of the arrow that flieth by day;
6 För pestilentie, som i mörkrena vankar; för den sjuko, som om middagen förderfvar.
Of the pestilence that, in darkness, doth walk, Of the plague that layeth waste at noonday.
7 Om tusende falla vid dina sido, och tiotusende vid dina högra sido, så skall det dock intet drabba uppå dig.
There shall fall, at thy side, a thousand, Yea, myriads, at thy right hand, Unto thee, shall it not come nigh;
8 Ja, du skall med din ögon se lust, och skåda huru dem ogudaktigom vedergullet varder.
Save only, with thine own eyes, shalt thou discern, And, the recompense of the lawless, shalt thou see.
9 Ty Herren är ditt hopp; den Högste är din tillflykt.
Because, thou, [hast made] Yahweh, my refuge, —The Most High, thou hast made thy dwelling-place,
10 Dig varder intet ondt vederfarandes, och ingen plåga skall nalkas dine hyddo.
There shall not be sent unto thee misfortune, Nor shall, plague, come near into thy tent;
11 Ty han hafver befallt sinom Änglom om dig, att de skola bevara dig på allom dinom vägom.
For, his messengers, will he charge concerning thee, To keep thee, in all thy ways;
12 De skola bära dig på händerna, att du icke stöter din fot på stenen.
On hands, will they bear thee up, Lest thou strike, against a stone, thy foot;
13 På lejon och huggormar skall du gå, och trampa uppå det unga lejonet och drakan.
On the lion and adder, shalt thou tread, Shalt trample on young lion and crocodile.
14 Han begärar mig, ty vill jag uthjelpa honom; han känner mitt Namn, derföre vill jag beskydda honom.
Because, on me, he hath set firm his love, Therefore will I deliver him, I will set him on high, Because he hath known my Name;
15 Han åkallar mig, ty vill jag höra honom; jag är när honom i nödene; jag skall taga honom derut, och låta honom till äro komma.
He shall call me, and I will answer him, With him, will, I, be, in distress, I will rescue him, and will honour him;
16 Jag skall mätta honom med långt lit, och skall bete honom mina salighet.
With length of days, will I satisfy him, And will show him my salvation.
