Psaltaren 90
1 En bön Mose dens Guds mansens. Herre, du äst vår tillflykt, ifrå slägte till slägte.
Nkosi, wena ubuyindawo yethu yokuhlala kusizukulwana lesizukulwana.
2 Förr än bergen vordo, och jorden och verlden skapade blefvo, äst du Gud, af evighet till evighet;
Zingakazalwa intaba, kumbe uveze umhlaba lelizwe, ngitsho kusukela ephakadeni kuze kube sephakadeni wena unguNkulunkulu.
3 Du som låter menniskorna dö, och säger: Kommer igen, I menniskors barn.
Uyambuyisela umuntu encithakalweni, uthi: Buyelani, bantwana babantu.
4 Ty tusende år äro för dig såsom den dag i går framgick, och såsom en nattväkt.
Ngoba iminyaka eyinkulungwane emehlweni akho injengelanga lezolo selidlulile, lanjengomlindo ebusuku.
5 Du låter dem gå sin kos såsom en ström; och äro såsom en sömn; likasom gräs, det dock snarliga förvissnar;
Uyabakhukhula, banjengobuthongo, ekuseni banjengotshani obuhlumayo.
6 Det der bittida blomstras, och snart vissnar; och på aftonen afhugget varder, och förtorkas.
Ekuseni buyakhahlela, bukhule, ntambama buyasikwa, bubune.
7 Det gör din vrede, att vi så förgås, och din grymhet, att vi så hasteliga hädan måste.
Ngoba siqedwa yikuthukuthela kwakho, langolaka lwakho sibhujiswe.
8 Ty våra missgerningar sätter du för dig, våra okända synder i ljuset för ditt ansigte.
Ubekile iziphambeko zethu phambi kwakho, izono zethu ezifihlakeleyo ekukhanyeni kobuso bakho.
9 Derföre gå alle våre dagar sin kos genom dina vrede; vi lykte vår år såsom ett tal.
Ngoba insuku zethu zonke ziyedlula elakeni lwakho; sichitha iminyaka yethu njengokubeka iphika.
10 Vårt lif varar sjutio år, åt högsta åttatio år; och då det bäst varit; hafver, så hafver det möda och arbete varit; ty det går snart sin kos, lika som vi flöge bort.
Insuku zeminyaka yethu, kuleminyaka engamatshumi ayisikhombisa kuzo; njalo uba ngenxa yamandla zingamatshumi ayisificaminwembili, kanti ukuzigqaja kwayo kuyinhlupheko losizi, ngoba aphangisa aqunywe, sibe sesiphapha sinyamalale.
11 Men ho tror det, att du så svårliga vredgas? Och ho fruktar sig för sådana dine grymhet?
Ngubani owaziyo amandla okuthukuthela kwakho? Lanjengokwesabeka kwakho lunjalo ulaka lwakho.
12 Lär oss betänka, att vi dö måste, på det vi måge förståndige varda.
Ngokunjalo sifundise ukubala insuku zethu, ukuze sizuze inhliziyo yenhlakanipho.
13 Herre, vänd dig dock till oss igen, och var dinom tjenarom nådelig.
Phenduka, Nkosi! Koze kube nini? Hawukela izinceku zakho.
14 Uppfyll oss bittida med dine nåd; så vilje vi fröjdas, och glade vara i våra lifsdagar.
Sisuthise ekuseni ngomusa wakho, ukuze sithabe sijabule insuku zethu zonke.
15 Gläd oss igen, efter det du oss så länge plågat hafver, efter det vi så länge olycko lidit hafve.
Sithokozise njengokwensuku owasihlupha ngazo, iminyaka esabona okubi kuyo.
16 Bete dinom tjenarom dina gerningar, och dina äro deras barnom.
Umsebenzi wakho kawubonakale ezincekwini zakho, lenkazimulo yakho ebantwaneni bazo.
17 Och Herren, vår Gud, vare oss blid, och främje våra händers verk med oss; ja våra händers verk främje han.
Ubuhle beNkosi, uNkulunkulu wethu, kabube phezu kwethu; uqinise umsebenzi wezandla zethu kithi, yebo, umsebenzi wezandla zethu uwuqinise.
