< Psaltaren 89 >
1 En undervisning Ethans, dens Esrahitens. Jag vill sjunga om Herrans nåde evinnerliga, och hans sanning förkunna med minom mun, ifrå slägte till slägte;
As benignidades do Senhor cantarei perpetuamente: com a minha bocca manifestarei a tua fidelidade de geração em geração.
2 Och säger alltså, att en evig nåd skall uppgå; och du varder dina sanning i himmelen troliga hållandes.
Pois disse eu: A tua benignidade será edificada para sempre: tu confirmarás a tua fidelidade até nos céus, dizendo:
3 Jag hafver gjort ett förbund med minom utkorade; minom tjenare David hafver jag svorit:
Fiz um concerto com o meu escolhido: jurei ao meu servo David, dizendo:
4 Jag skall förskaffa dig en evig säd, och bygga din stol ifrå slägte till slägte. (Sela)
A tua semente estabelecerei para sempre, e edificarei o teu throno de geração em geração (Selah)
5 Och himlarna, Herre, skola prisa din under, och dina sanning, uti de heligas församling.
E os céus louvarão as tuas maravilhas, ó Senhor, a tua fidelidade tambem na congregação dos sanctos.
6 Ty ho kan i skyn liknas vid Herran; och ibland gudarnas barn Herranom lik vara?
Pois quem no céu se pode egualar ao Senhor? Quem entre os filhos dos poderosos pode ser similhante ao Senhor?
7 Gud är fast mägtig uti de heligas församling, och underlig öfver alla de som omkring honom äro.
Deus é muito formidavel na assembléa dos sanctos, e para ser reverenciado por todos os que o cercam.
8 Herre Gud Zebaoth, ho är såsom du, en mägtig Herre? Och din sanning är allt omkring dig.
Ó Senhor, Deus dos Exercitos, quem é forte como tu, Senhor? pois a tua fidelidade está á roda de ti?
9 Du råder öfver det stormande hafvet; du styrer dess böljor, när de upphäfva sig.
Tu dominas o impeto do mar: quando as suas ondas se levantam, tu as fazes aquietar.
10 Du slår Rahab till döds; du förströr dina fiendar, med dinom starka arm.
Tu quebrantaste a Rahab como se fôra ferida de morte; espalhaste os teus inimigos com o teu braço forte.
11 Himmel och jord äro din; du hafver grundat jordenes krets, och hvad deruti är.
Teus são os céus, e tua é a terra; o mundo e a sua plenitude tu os fundaste.
12 Norr och söder hafver du skapat; Thabor och Hermon fröjdar sig i ditt Namn.
O norte e o sul tu os creaste; Tabor e Hermon jubilam em teu nome.
13 Du hafver en väldig arm; stark är din hand, och hög är din högra hand.
Tu tens um braço poderoso; forte é a tua mão, e alta está a tua dextra.
14 Rättfärdighet och dom är dins stols stadfästelse; nåd och sanning äro för ditt ansigte.
Justiça e juizo são o assento do teu throno, misericordia e verdade irão adiante do teu rosto.
15 Väl är de folke, som fröjdas kan; Herre, de skola vandra i dins ansigtes ljus.
Bemaventurado o povo que conhece o som alegre: andará, ó Senhor, na luz da tua face.
16 De skola dagliga öfver ditt Namn glade vara, och i dine rättfärdighet härlige vara.
Em teu nome se alegrará todo o dia, e na tua justiça se exaltará.
17 Ty du äst deras starkhets berömmelse, och genom dina nåde skall du upphöja vårt horn.
Pois tu és a gloria da sua força; e no teu favor será exaltado o nosso poder.
18 Ty Herren är vår sköld, och den Helige i Israel är vår Konung.
Porque o Senhor é a nossa defeza, e o Sancto d'Israel o nosso Rei.
19 På den tiden talade du i en syn till dina heliga, och sade: Jag hafver uppväckt en hjelta, den hjelpa skall; jag hafver upphöjt en utkoradan utu folket.
Então fallaste em visão ao teu sancto, e disseste: Puz o soccorro sobre um que é poderoso: exaltei a um eleito do povo.
20 Jag hafver funnit min tjenare David; jag hafver smort honom med mina helga oljo.
Achei a David, meu servo; com sancto oleo o ungi:
21 Min hand uppehåller honom, och min arm skall styrka honom.
Com o qual a minha mão ficará firme, e o meu braço o fortalecerá.
22 Fienderna skola icke vara honom öfvermägtige, och de orättfärdige skola icke förtrycka honom;
O inimigo não apertará com elle, nem o filho da perversidade o affligirá.
23 Utan jag skall slå hans ovänner för honom, och de honom hata, vill jag plåga.
E eu derribarei os seus inimigos perante a sua face, e ferirei aos que o aborrecem.
24 Men min sanning och nåd skall när honom vara; och hans horn skall i mitt Namn upphöjdt varda.
E a minha fidelidade e a minha benignidade estarão com elle; e em meu nome será exaltado o seu poder.
25 Jag skall sätta hans hand uti hafvet, och hans högra hand uti älfverna.
Porei tambem a sua mão no mar, e a sua direita nos rios.
26 Han skall kalla mig alltså: Du äst min fader, min Gud och tröst, den mig hjelper.
Elle me chamará, dizendo: Tu és meu pae, meu Deus, e a rocha da minha salvação.
27 Och jag skall göra honom till första sonen, den aldrahögsta ibland Konungarna på jordene.
Tambem o farei meu primogenito, mais elevado do que os reis da terra.
28 Jag vill behålla honom mina nåd evinnerliga, och mitt förbund skall honom fast blifva.
A minha benignidade lhe conservarei eu para sempre, e o meu concerto lhe será firme.
29 Jag skall gifva honom en evig säd, och hans stol uppehålla, så länge himmelen varar.
E conservarei para sempre a sua semente, e o seu throno como os dias do céu.
30 Men om hans barn min lag öfvergifva, och i minom rättom icke vandra;
Se os seus filhos deixarem a minha lei, e não andarem nos meus juizos,
31 Om de mina stadgar ohelga, och min bud icke hålla;
Se profanarem os meus preceitos, e não guardarem os meus mandamentos,
32 Så vill jag hemsöka deras synd med ris, och deras missgerningar med plågor.
Então visitarei a sua transgressão com a vara, e a sua iniquidade com açoites.
33 Men mina nåd vill jag icke vända ifrå honom, och icke låta mina sanning fela.
Porém não retirarei totalmente d'elle a minha benignidade, nem faltarei á minha fidelidade.
34 Jag vill icke ohelga mitt förbund, och icke ogildt göra hvad af minom mun utgånget är.
Não quebrarei o meu concerto, não alterarei o que saiu dos meus labios.
35 Jag hafver en gång svorit vid mina helighet: Jag vill icke ljuga for David;
Uma vez jurei pela minha sanctidade que não mentirei a David.
36 Hans säd skall evig vara, och hans stol för mig såsom solen.
A sua semente durará para sempre, e o seu throno, como o sol diante de mim,
37 Såsom månen skall han evinnerliga vid magt hållen varda, och såsom de vittne i skyn viss vara. (Sela)
Será estabelecido para sempre como a lua, e como uma testemunha fiel no céu (Selah)
38 Men nu bortdrifver du och förkastar, och vredgas med dinom smorda.
Porém tu rejeitaste e aborreceste; tu te indignaste contra o teu ungido.
39 Du bryter dins tjenares förbund, och trampar hans krono neder på jordena.
Abominaste o concerto do teu servo: profanaste a sua corôa, lançando-a por terra.
40 Du nederrifver alla hans murar, och låter hans fäste afbrytas.
Derribaste todos os seus vallados; arruinaste as suas fortificações.
41 Honom beröfva alle de der framom gå; han är sinom grannom ett gabberi vorden.
Todos os que passam pelo caminho o despojam; é um opprobrio para os seus visinhos.
42 Du upphöjer hans ovänners högra hand, och gläder alla hans fiendar.
Exaltaste a dextra dos seus adversarios; fizeste com que todos os seus inimigos se regozijassem.
43 Ock hafver du hans svärds kraft borttagit, och låter honom ingen seger vinna i stridene.
Tambem embotaste os fios da sua espada, e não o sustentaste na peleja.
44 Du förstörer hans renhet, och kastar hans stol till jordena.
Fizeste cessar a sua gloria, e deitaste por terra o seu throno.
45 Du förkortar hans ungdoms tid, och betäcker honom med blygd. (Sela)
Abreviaste os dias da sua mocidade; cobriste-o de vergonha (Selah)
46 Herre, huru länge vill du dig så allstinges fördölja; och låta dina grymhet brinna såsom en eld?
Até quando, Senhor? Acaso te esconderás para sempre? arderá a tua ira como fogo?
47 Tänk huru stackot mitt lif är; hvi vill du alla menniskor fåfängt skapat hafva?
Lembra-te de quão breves são os meus dias; pelo que debalde creaste todos os filhos dos homens.
48 Hvilken är den der lefver, och intet ser döden; den sina själ friar utu helvetes hand? (Sela) (Sheol )
Que homem ha, que viva, e não veja a morte? Livrará elle a sua alma do poder da sepultura? (Selah) (Sheol )
49 Herre, hvar är den förra din nåd, den du David i dine sanning svorit hafver?
Senhor, onde estão as tuas antigas benignidades, que juraste a David pela tua verdade?
50 Tänk, Herre, på dina tjenares försmädelse, den jag bär i mitt sköt, af allom så mångom folkom;
Lembra-te, Senhor, do opprobrio dos teus servos; como eu trago no meu peito o opprobrio de todos os povos poderosos:
51 Dermed, Herre, dine fiender dig försmäda; der de med försmäda, och med fötterna trampa på din smorda.
Com o qual, Senhor, os teus inimigos teem diffamado, com o qual teem diffamado as pisadas do teu ungido.
52 Lofvad vare Herren evinnerliga. Amen, Amen.
Bemdito seja o Senhor para sempre. Amen, e Amen.