Psaltaren 89
1 En undervisning Ethans, dens Esrahitens. Jag vill sjunga om Herrans nåde evinnerliga, och hans sanning förkunna med minom mun, ifrå slägte till slägte;
Maskiilii Eetaan Izraahichaa. Ani waaʼee araara Waaqayyoo bara baraan nan faarfadha; afaan kootiinis amanamummaa kee dhaloota hundumatti nan labsa.
2 Och säger alltså, att en evig nåd skall uppgå; och du varder dina sanning i himmelen troliga hållandes.
Akka araarri kee bara baraan jiraatu, akka ati amanamummaa kee samii keessatti jabeessitee dhaabde nan labsa.
3 Jag hafver gjort ett förbund med minom utkorade; minom tjenare David hafver jag svorit:
Ati akkana jetteerta; “Ani filatamaa koo wajjin kakuu galeera; Daawit tajaajilaa kootiif illee akkana jedhee kakadheera;
4 Jag skall förskaffa dig en evig säd, och bygga din stol ifrå slägte till slägte. (Sela)
‘Ani bara baraan sanyii kee nan dhaaba; teessoo kees dhaloota hundaaf nan cimsa.’”
5 Och himlarna, Herre, skola prisa din under, och dina sanning, uti de heligas församling.
Yaa Waaqayyo, samiiwwan dinqii kee jaju; yaaʼii qulqullootaa keessattis amanamummaa kee jaju.
6 Ty ho kan i skyn liknas vid Herran; och ibland gudarnas barn Herranom lik vara?
Samii keessatti eenyutu Waaqayyoon qixxaachuu dandaʼa? Uumamawwan samii keessaa kan Waaqayyoon fakkaatu eenyu?
7 Gud är fast mägtig uti de heligas församling, och underlig öfver alla de som omkring honom äro.
Waaqni waldaa qulqullootaa keessatti baayʼee sodaatama; warra naannoo isaa jiran hunda keessaas isatu sodaachisaa dha.
8 Herre Gud Zebaoth, ho är såsom du, en mägtig Herre? Och din sanning är allt omkring dig.
Yaa Waaqayyo, Waaqa Waan Hunda Dandeessu, kan akka keetii eenyu? Yaa Waaqayyo, ati jabaa dha; amanamummaan kees si marsa.
9 Du råder öfver det stormande hafvet; du styrer dess böljor, när de upphäfva sig.
Ati raafama galaanaa ni moota; yommuu dhaʼaan isaa jabaatus ni tasgabbeessita.
10 Du slår Rahab till döds; du förströr dina fiendar, med dinom starka arm.
Akka warra qalamaniitti Raʼaabin bulleessite; irree kee jabaa sanaanis diinota kee ni bittinneessite.
11 Himmel och jord äro din; du hafver grundat jordenes krets, och hvad deruti är.
Samiiwwan kan kee ti; laftis akkasuma kan kee ti; ati addunyaa fi waan ishee keessa jiru hunda hundeessiteerta.
12 Norr och söder hafver du skapat; Thabor och Hermon fröjdar sig i ditt Namn.
Kaabaa fi kibba situ uume; Taaboorii fi Hermoon gammachuudhaan maqaa kee galateeffatu.
13 Du hafver en väldig arm; stark är din hand, och hög är din högra hand.
Ati irree jabaa qabda; harki kee jabaa dha; harki kee mirgaas ol kaʼeera.
14 Rättfärdighet och dom är dins stols stadfästelse; nåd och sanning äro för ditt ansigte.
Qajeelummaa fi murtiin qajeelaan hundee teessoo keetii ti; araarrii fi amanamummaan fuula kee dura deemu.
15 Väl är de folke, som fröjdas kan; Herre, de skola vandra i dins ansigtes ljus.
Yaa Waaqayyo, warri siif ililchuu beekan, warri ifa iddoo ati jirtuu keessa jiraatan eebbifamoo dha.
16 De skola dagliga öfver ditt Namn glade vara, och i dine rättfärdighet härlige vara.
Isaan guyyaa guutuu maqaa keetiin gammadu; qajeelummaa keetiinis si jajatu.
17 Ty du äst deras starkhets berömmelse, och genom dina nåde skall du upphöja vårt horn.
Ati ulfina jabina isaanii ti; jaalala keetiinis gaanfa keenya ol qabdeerta.
18 Ty Herren är vår sköld, och den Helige i Israel är vår Konung.
Dhugumaan gaachanni keenya kan Waaqayyoo ti; kan mootii keenya Qulqullicha Israaʼelii ti.
19 På den tiden talade du i en syn till dina heliga, och sade: Jag hafver uppväckt en hjelta, den hjelpa skall; jag hafver upphöjt en utkoradan utu folket.
Ati dur akkana jettee saba kee amanamaatti mulʼataan dubbatteerta: “Ani loltuu tokkoof humna kenneera; dargaggeessa saba keessaa filatame tokkos ani ol guddiseera.
20 Jag hafver funnit min tjenare David; jag hafver smort honom med mina helga oljo.
Ani garbicha koo Daawitin argadheera; zayitii koo qulqulluunis isa dibeera.
21 Min hand uppehåller honom, och min arm skall styrka honom.
Harki koo isa wajjin jira; irreen koos isa jajjabeessa.
22 Fienderna skola icke vara honom öfvermägtige, och de orättfärdige skola icke förtrycka honom;
Diinni tokko iyyuu isa hin moʼatu; namni hamaanis isa hin hacuucu.
23 Utan jag skall slå hans ovänner för honom, och de honom hata, vill jag plåga.
Amajaajota isaa fuula isaa duratti nan barbadeessa; warra isa jibbanis nan dhaʼa.
24 Men min sanning och nåd skall när honom vara; och hans horn skall i mitt Namn upphöjdt varda.
Amanamummaa fi araarri koo isa wajjin jiraata; gaanfi isaas maqaa kootiin ol jedha.
25 Jag skall sätta hans hand uti hafvet, och hans högra hand uti älfverna.
Ani harka isaa galaana irra, harka isaa mirgaas lageen irra nan kaaʼa.
26 Han skall kalla mig alltså: Du äst min fader, min Gud och tröst, den mig hjelper.
Innis, ‘Ati Abbaa koo ti; Waaqa koo ti, Kattaa Fayyina koo ti’ jedhee na waammata.
27 Och jag skall göra honom till första sonen, den aldrahögsta ibland Konungarna på jordene.
Anis ilma koo hangafa, kan mootota lafaa hundaa olii isa nan godha.
28 Jag vill behålla honom mina nåd evinnerliga, och mitt förbund skall honom fast blifva.
Jaalala koos bara baraan isaaf nan tursa; kakuun ani isa wajjin qabus hin cabu.
29 Jag skall gifva honom en evig säd, och hans stol uppehålla, så länge himmelen varar.
Hidda sanyii isaa bara baraan, teessoo isaa illee hamma samiiwwan jiraatanitti nan dhaaba.
30 Men om hans barn min lag öfvergifva, och i minom rättom icke vandra;
“Yoo ilmaan isaa seera koo eeguu didan, yoo isaan ajaja koo faana buʼuu baatan,
31 Om de mina stadgar ohelga, och min bud icke hålla;
yoo isaan sirna koo cabsanii ajaja koo illee eeguu baatan,
32 Så vill jag hemsöka deras synd med ris, och deras missgerningar med plågor.
ani cubbuu isaanii uleedhaan, yakka isaanii immoo qacceedhaan nan adaba;
33 Men mina nåd vill jag icke vända ifrå honom, och icke låta mina sanning fela.
ani garuu jaalala koo isa irraa hin fudhadhu; yookaan amanamummaa koo sobatti hin geeddaru.
34 Jag vill icke ohelga mitt förbund, och icke ogildt göra hvad af minom mun utgånget är.
Ani kakuu koo hin cabsu; yookaan waan afaan koo dubbates hin geeddaru.
35 Jag hafver en gång svorit vid mina helighet: Jag vill icke ljuga for David;
Siʼa tokko yeroo hundaaf, qulqullina kootiin kakadheera; ani Daawitin hin sobu.
36 Hans säd skall evig vara, och hans stol för mig såsom solen.
Sanyiin isaa bara baraan itti fufa; teessoon isaas akkuma aduu fuula koo dura jiraata;
37 Såsom månen skall han evinnerliga vid magt hållen varda, och såsom de vittne i skyn viss vara. (Sela)
akkuma jiʼaas bara baraan ni jiraata; hamma samiiwwan jiranittis cimee dhaabata.”
38 Men nu bortdrifver du och förkastar, och vredgas med dinom smorda.
Ati amma garuu isa dhiifteerta; tuffatteertas; isa dibde sanatti baayʼee aarteerta.
39 Du bryter dins tjenares förbund, och trampar hans krono neder på jordena.
Kakuu tajaajilaa kee wajjin galte cabsiteerta; gonfoo isaas awwaara keessa buuftee xureessiteerta.
40 Du nederrifver alla hans murar, och låter hans fäste afbrytas.
Dallaa isaa hunda caccabsiteerta; daʼoo isaa jajjabaas barbadeessiteerta.
41 Honom beröfva alle de der framom gå; han är sinom grannom ett gabberi vorden.
Warri achiin darban hundi isa saamu; olloonni isaas itti qoosu.
42 Du upphöjer hans ovänners högra hand, och gläder alla hans fiendar.
Ati harka amajaajii isaa mirgaa ol qabdeerta; akka diinonni isaa hundi gammadan gooteerta.
43 Ock hafver du hans svärds kraft borttagit, och låter honom ingen seger vinna i stridene.
Arfii goraadee isaa duubatti deebifteerta; waraana keessattis isa hin gargaarre.
44 Du förstörer hans renhet, och kastar hans stol till jordena.
Surraa isaa isa irraa balleessiteerta; teessoo isaas lafatti gatteerta.
45 Du förkortar hans ungdoms tid, och betäcker honom med blygd. (Sela)
Umurii dargaggummaa isaa gabaabsiteerta; qaaniidhaanis isa haguugdeerta.
46 Herre, huru länge vill du dig så allstinges fördölja; och låta dina grymhet brinna såsom en eld?
Yaa Waaqayyo, kun hamma yoomiitti? Ati bara baraan of dhoksitaa? Dheekkamsi kee hamma yoomiitti akka ibiddaa bobaʼa?
47 Tänk huru stackot mitt lif är; hvi vill du alla menniskor fåfängt skapat hafva?
Umuriin koo hammam akka gabaabaa taʼe yaadadhu. Ati badiisa akkamiitiif ilmaan namaa hunda uumte!
48 Hvilken är den der lefver, och intet ser döden; den sina själ friar utu helvetes hand? (Sela) (Sheol h7585)
Utuu duʼa hin argin jiraachuu kan dandaʼu yookaan humna siiʼool jalaa of baasuu kan dandaʼu nama akkamii ti? (Sheol h7585)
49 Herre, hvar är den förra din nåd, den du David i dine sanning svorit hafver?
Yaa Gooftaa, jaalalli kee guddaan durii kan ati amanamummaa keetiin Daawitiif kakatte sun eessa jira?
50 Tänk, Herre, på dina tjenares försmädelse, den jag bär i mitt sköt, af allom så mångom folkom;
Yaa Gooftaa, akkamitti akka tajaajilaan kee tuffatame, akkamitti akka ani arrabsoo saboota hundaa bobaatti baadhe yaadadhu;
51 Dermed, Herre, dine fiender dig försmäda; der de med försmäda, och med fötterna trampa på din smorda.
yaa Waaqayyo, qoosaa diinonni kee natti qoosan, kan isaan ittiin tarkaanfii dibamaa keetii hundatti qoosan yaadadhu.
52 Lofvad vare Herren evinnerliga. Amen, Amen.
Galanni bara baraan Waaqayyoof haa taʼu!
