< Psaltaren 89 >
1 En undervisning Ethans, dens Esrahitens. Jag vill sjunga om Herrans nåde evinnerliga, och hans sanning förkunna med minom mun, ifrå slägte till slägte;
Un psaume de méditation d'Étham, l'Israélite. Je chanterai éternellement tes miséricordes, ô Seigneur; de génération en génération ma bouche annoncera ta vérité.
2 Och säger alltså, att en evig nåd skall uppgå; och du varder dina sanning i himmelen troliga hållandes.
Car tu as dit: La miséricorde sera édifiée pour tous les siècles; ta vérité sera établie dans les cieux.
3 Jag hafver gjort ett förbund med minom utkorade; minom tjenare David hafver jag svorit:
J'ai fait alliance avec mes élus; j'ai juré à David mon serviteur:
4 Jag skall förskaffa dig en evig säd, och bygga din stol ifrå slägte till slägte. (Sela)
Durant tous les siècles, j'établirai ta race, et j'édifierai ton trône pour les générations des générations.
5 Och himlarna, Herre, skola prisa din under, och dina sanning, uti de heligas församling.
Les cieux témoignent de tes merveilles, Seigneur, et de ta vérité dans l'assemblée des saints.
6 Ty ho kan i skyn liknas vid Herran; och ibland gudarnas barn Herranom lik vara?
Qui, dans les nuées, sera l'égal du Seigneur? Qui sera semblable au Seigneur parmi les fils de Dieu?
7 Gud är fast mägtig uti de heligas församling, och underlig öfver alla de som omkring honom äro.
Dieu est glorifié dans le conseil des saints; il est grand et redoutable pour tous ceux qui l'entourent.
8 Herre Gud Zebaoth, ho är såsom du, en mägtig Herre? Och din sanning är allt omkring dig.
Seigneur, Dieu des années, qui te ressemble? tu es puissant, Seigneur, et ta vérité t'entoure.
9 Du råder öfver det stormande hafvet; du styrer dess böljor, när de upphäfva sig.
Tu domines la puissance de la mer, et tu apaises la fureur de ses flots.
10 Du slår Rahab till döds; du förströr dina fiendar, med dinom starka arm.
Tu as humilié le superbe, comme un homme blessé, et par le bras de ta force tu as dispersé tes ennemis.
11 Himmel och jord äro din; du hafver grundat jordenes krets, och hvad deruti är.
A toi sont les cieux, à toi la terre; tu as fondé l'univers et les êtres qu'il contient.
12 Norr och söder hafver du skapat; Thabor och Hermon fröjdar sig i ditt Namn.
Tu as créé l'aquilon et la mer; Hermon et Thabor, à ton nom, tressailliront d'allégresse.
13 Du hafver en väldig arm; stark är din hand, och hög är din högra hand.
Ton bras est inséparable de la puissance; que ta main s'affermisse; que ta droite soit exaltée.
14 Rättfärdighet och dom är dins stols stadfästelse; nåd och sanning äro för ditt ansigte.
La justice et le jugement sont les bases de ton trône; la miséricorde et la vérité marcheront devant ta face.
15 Väl är de folke, som fröjdas kan; Herre, de skola vandra i dins ansigtes ljus.
Heureux le peuple qui connaît les cris de joie; Seigneur, il cheminera en la lumière de ton visage.
16 De skola dagliga öfver ditt Namn glade vara, och i dine rättfärdighet härlige vara.
Et tout le jour il tressaillira d'allégresse à ton nom; et il sera exalté dans ta justice.
17 Ty du äst deras starkhets berömmelse, och genom dina nåde skall du upphöja vårt horn.
Car tu es la gloire de leur force; et, en ton bon plaisir, notre front sera exalté.
18 Ty Herren är vår sköld, och den Helige i Israel är vår Konung.
Notre aide vient du Seigneur, du Saint d'Israël, notre Roi.
19 På den tiden talade du i en syn till dina heliga, och sade: Jag hafver uppväckt en hjelta, den hjelpa skall; jag hafver upphöjt en utkoradan utu folket.
Autrefois tu as parlé à tes fils en une vision; et tu as dit: J'ai mis mon aide sur le puissant; j'ai exalté l'élu de mon peuple.
20 Jag hafver funnit min tjenare David; jag hafver smort honom med mina helga oljo.
J'ai trouvé David, mon serviteur; je l'ai oint en ma sainte miséricorde.
21 Min hand uppehåller honom, och min arm skall styrka honom.
Car ma main le secourra, et mon bras le fortifiera.
22 Fienderna skola icke vara honom öfvermägtige, och de orättfärdige skola icke förtrycka honom;
Nul ennemi ne réussira contre lui, et le fils de l'iniquité ne se présentera point pour l'affliger.
23 Utan jag skall slå hans ovänner för honom, och de honom hata, vill jag plåga.
Et je frapperai ses ennemis devant sa face, et je mettrai en fuite ceux qui le haïssent.
24 Men min sanning och nåd skall när honom vara; och hans horn skall i mitt Namn upphöjdt varda.
Et ma vérité et ma miséricorde sont avec lui; et en mon nom, sa puissance sera exaltée.
25 Jag skall sätta hans hand uti hafvet, och hans högra hand uti älfverna.
Et je poserai sa main gauche sur la mer, et sa droite sur les fleuves.
26 Han skall kalla mig alltså: Du äst min fader, min Gud och tröst, den mig hjelper.
Il m'invoquera, disant: tu es mon père, ô mon Dieu, et le défenseur de mon salut.
27 Och jag skall göra honom till första sonen, den aldrahögsta ibland Konungarna på jordene.
Et moi je le tiendrai pour mon premier-né; je l'élèverai au-dessus des rois de la terre.
28 Jag vill behålla honom mina nåd evinnerliga, och mitt förbund skall honom fast blifva.
Dans tous les siècles, je lui garderai ma miséricorde, et mon alliance lui sera fidèle.
29 Jag skall gifva honom en evig säd, och hans stol uppehålla, så länge himmelen varar.
Et j'affermirai sa race dans les siècles des siècles, et son trône comme les jours du ciel.
30 Men om hans barn min lag öfvergifva, och i minom rättom icke vandra;
Si ses fils abandonnent ma loi, s'ils ne marchent point selon mes commandements,
31 Om de mina stadgar ohelga, och min bud icke hålla;
S'ils profanent mes préceptes, s'ils ne gardent pas mes ordonnances,
32 Så vill jag hemsöka deras synd med ris, och deras missgerningar med plågor.
Je visiterai leurs iniquités avec ma verge, et leurs péchés avec mon fouet.
33 Men mina nåd vill jag icke vända ifrå honom, och icke låta mina sanning fela.
Mais je n'éloignerai pas entièrement de lui ma miséricorde, et je ne ferai point tort à ma vérité.
34 Jag vill icke ohelga mitt förbund, och icke ogildt göra hvad af minom mun utgånget är.
Je ne violerai point mon alliance, et ce qui est sorti de mes lèvres, je ne le révoquerai pas.
35 Jag hafver en gång svorit vid mina helighet: Jag vill icke ljuga for David;
J'ai juré une fois par ma sainteté que je ne mentirais pas à David.
36 Hans säd skall evig vara, och hans stol för mig såsom solen.
Sa postérité durera dans tous les siècles.
37 Såsom månen skall han evinnerliga vid magt hållen varda, och såsom de vittne i skyn viss vara. (Sela)
Son trône sera devant moi comme le soleil et comme la lune, et il y en a un témoin fidèle dans les cieux.
38 Men nu bortdrifver du och förkastar, och vredgas med dinom smorda.
Cependant, Seigneur, tu as repoussé et méprisé, tu as rejeté ton Christ.
39 Du bryter dins tjenares förbund, och trampar hans krono neder på jordena.
Tu as aboli l'alliance faite avec ton serviteur; tu as profané sa sainteté sur la terre.
40 Du nederrifver alla hans murar, och låter hans fäste afbrytas.
Tu en as abattu les clôtures, et de ses défenses tu as fait un épouvantail.
41 Honom beröfva alle de der framom gå; han är sinom grannom ett gabberi vorden.
Tous ceux qui ont passé par le chemin l'ont pillé; il est devenu un opprobre pour ses voisins.
42 Du upphöjer hans ovänners högra hand, och gläder alla hans fiendar.
Tu as exalté la droite de ses ennemis; tu les as tous réjouis.
43 Ock hafver du hans svärds kraft borttagit, och låter honom ingen seger vinna i stridene.
Tu as ôté la force à son glaive, et dans la guerre tu ne l'as point secouru.
44 Du förstörer hans renhet, och kastar hans stol till jordena.
Tu as terni sa pureté; tu as brisé son trône contre terre.
45 Du förkortar hans ungdoms tid, och betäcker honom med blygd. (Sela)
Tu as abrégé les jours de son règne; tu as versé sur lui la honte.
46 Herre, huru länge vill du dig så allstinges fördölja; och låta dina grymhet brinna såsom en eld?
Jusques à quand, Seigneur, te détourneras-tu pour notre perte? Jusques à quand ta colère brûlera-t-elle comme un feu?
47 Tänk huru stackot mitt lif är; hvi vill du alla menniskor fåfängt skapat hafva?
Souviens-toi de ma substance; est-ce donc en vain que tu as créé tous les enfants des hommes?
48 Hvilken är den der lefver, och intet ser döden; den sina själ friar utu helvetes hand? (Sela) (Sheol )
Quel est l'homme qui vivra et ne verra point la mort, qui retirera son âme de la main de l'enfer? (Sheol )
49 Herre, hvar är den förra din nåd, den du David i dine sanning svorit hafver?
Où sont, Seigneur, tes antiques miséricordes que tu avais promises à David, en ta vérité?
50 Tänk, Herre, på dina tjenares försmädelse, den jag bär i mitt sköt, af allom så mångom folkom;
Souviens-toi, Seigneur, de l'opprobre que j'ai renfermé en mon sein, et que tes serviteurs ont souffert de la part de maintes nations.
51 Dermed, Herre, dine fiender dig försmäda; der de med försmäda, och med fötterna trampa på din smorda.
Cet opprobre, ô Seigneur, est venu de tes ennemis; ils nous imputent à opprobre la récompense de ton Christ.
52 Lofvad vare Herren evinnerliga. Amen, Amen.
Béni soit le Seigneur dans l'éternité. Ainsi soit-il! Ainsi soit-il!