Psaltaren 89
1 En undervisning Ethans, dens Esrahitens. Jag vill sjunga om Herrans nåde evinnerliga, och hans sanning förkunna med minom mun, ifrå slägte till slägte;
A Maskil of Ethan the Ezrahite. I will sing evermore of the love of the Lord, proclaiming to all generations his faithfulness.
2 Och säger alltså, att en evig nåd skall uppgå; och du varder dina sanning i himmelen troliga hållandes.
For your love you did promise to build up forever, your faithfulness firm as the heavens themselves.
3 Jag hafver gjort ett förbund med minom utkorade; minom tjenare David hafver jag svorit:
‘I have made with my chosen a covenant, and sworn to David my servant,
4 Jag skall förskaffa dig en evig säd, och bygga din stol ifrå slägte till slägte. (Sela)
to establish his seed forever, and to build up his throne to all ages.’ (Selah)
5 Och himlarna, Herre, skola prisa din under, och dina sanning, uti de heligas församling.
Then the holy assembly in heaven praised your marvellous faithfulness, Lord.
6 Ty ho kan i skyn liknas vid Herran; och ibland gudarnas barn Herranom lik vara?
For who in the skies may compare with the Lord? Who is like the Lord among the gods?
7 Gud är fast mägtig uti de heligas församling, och underlig öfver alla de som omkring honom äro.
A God to be feared in the holy assembly, awful and great above all who are round him.
8 Herre Gud Zebaoth, ho är såsom du, en mägtig Herre? Och din sanning är allt omkring dig.
O Lord God of hosts, who is mighty as you? Your strength and faithfulness, Lord, surround you.
9 Du råder öfver det stormande hafvet; du styrer dess böljor, när de upphäfva sig.
You are the Lord of the raging sea: when its waves surge, it is you who still them.
10 Du slår Rahab till döds; du förströr dina fiendar, med dinom starka arm.
It was you who did pierce and crush Rahab in pieces, and scatter your foes by your mighty arm.
11 Himmel och jord äro din; du hafver grundat jordenes krets, och hvad deruti är.
Yours are the heavens, yours also the earth, the world and its fulness, it’s you who did found them.
12 Norr och söder hafver du skapat; Thabor och Hermon fröjdar sig i ditt Namn.
The north and the south, it’s you have created them; Tabor and Hermon shout praise to your name.
13 Du hafver en väldig arm; stark är din hand, och hög är din högra hand.
You have an arm with the might of a hero; strong is your hand, high uplifted your right hand.
14 Rättfärdighet och dom är dins stols stadfästelse; nåd och sanning äro för ditt ansigte.
Justice and right are the base of your throne, kindness and faithfulness ever attend you.
15 Väl är de folke, som fröjdas kan; Herre, de skola vandra i dins ansigtes ljus.
Happy the people who know the glad shout, who walk, O Lord, in the light of your face.
16 De skola dagliga öfver ditt Namn glade vara, och i dine rättfärdighet härlige vara.
They exult in your name all the day, and your righteousness they extol.
17 Ty du äst deras starkhets berömmelse, och genom dina nåde skall du upphöja vårt horn.
For you are our strength and our pride. Your favour will lift us to honour.
18 Ty Herren är vår sköld, och den Helige i Israel är vår Konung.
For the holy Lord of Israel keeps our defender and king.
19 På den tiden talade du i en syn till dina heliga, och sade: Jag hafver uppväckt en hjelta, den hjelpa skall; jag hafver upphöjt en utkoradan utu folket.
In a vision of old you did speak in this way to the one whom you loved: ‘A crown I have set on the hero I chose to be over the people
20 Jag hafver funnit min tjenare David; jag hafver smort honom med mina helga oljo.
‘I found my servant David, and anointed with holy oil.
21 Min hand uppehåller honom, och min arm skall styrka honom.
My hand will be with him forever, my arm will give him strength.
22 Fienderna skola icke vara honom öfvermägtige, och de orättfärdige skola icke förtrycka honom;
‘No enemy will dare to assail him, nor the wicked to oppress him;
23 Utan jag skall slå hans ovänner för honom, och de honom hata, vill jag plåga.
but his foes I will shatter before him, I will strike down those who hate him.
24 Men min sanning och nåd skall när honom vara; och hans horn skall i mitt Namn upphöjdt varda.
‘My loyal love shall attend him, and I will lift him to honour.
25 Jag skall sätta hans hand uti hafvet, och hans högra hand uti älfverna.
I will set his hand on the sea, and his right hand on the rivers.
26 Han skall kalla mig alltså: Du äst min fader, min Gud och tröst, den mig hjelper.
‘As for him, he will call me “My father, my God, and my rock of salvation.”
27 Och jag skall göra honom till första sonen, den aldrahögsta ibland Konungarna på jordene.
And I will make him my firstborn, highest of kings on the earth.
28 Jag vill behålla honom mina nåd evinnerliga, och mitt förbund skall honom fast blifva.
‘My love will I keep for him ever, my covenant with him shall stand fast.
29 Jag skall gifva honom en evig säd, och hans stol uppehålla, så länge himmelen varar.
His line will I make everlasting, and his throne as the days of the heavens.
30 Men om hans barn min lag öfvergifva, och i minom rättom icke vandra;
‘If his children forsake my law, and walk not as I have ordained;
31 Om de mina stadgar ohelga, och min bud icke hålla;
if they profane my statutes, and do not keep my commandments;
32 Så vill jag hemsöka deras synd med ris, och deras missgerningar med plågor.
‘I will punish their sin with the rod, their iniquity with scourges.
33 Men mina nåd vill jag icke vända ifrå honom, och icke låta mina sanning fela.
But my love will I not take from him, nor will I belie my faithfulness.
34 Jag vill icke ohelga mitt förbund, och icke ogildt göra hvad af minom mun utgånget är.
‘I will not profane my covenant by changing the word that has passed my lips.
35 Jag hafver en gång svorit vid mina helighet: Jag vill icke ljuga for David;
Once have I solemnly sworn and I would not lie to David,
36 Hans säd skall evig vara, och hans stol för mig såsom solen.
‘that his line should endure forever, and his throne as the sun before me,
37 Såsom månen skall han evinnerliga vid magt hållen varda, och såsom de vittne i skyn viss vara. (Sela)
firm as the moon which for ever and ever is fixed in the sky.’ (Selah)
38 Men nu bortdrifver du och förkastar, och vredgas med dinom smorda.
But you have cast off in contempt, and been furious with your anointed.
39 Du bryter dins tjenares förbund, och trampar hans krono neder på jordena.
You have spurned the covenant with your servant, and his sacred crown dashed to the ground.
40 Du nederrifver alla hans murar, och låter hans fäste afbrytas.
You have broken down all his walls, and laid his bulwarks in ruins.
41 Honom beröfva alle de der framom gå; han är sinom grannom ett gabberi vorden.
All who pass on their way despoil him, the scorn of his neighbours is he now.
42 Du upphöjer hans ovänners högra hand, och gläder alla hans fiendar.
You have given his foes the victory, and made all his enemies glad.
43 Ock hafver du hans svärds kraft borttagit, och låter honom ingen seger vinna i stridene.
You have turned back his sword from the foe, you did not lift him up in the battle.
44 Du förstörer hans renhet, och kastar hans stol till jordena.
The sceptre you took from his hand, and his throne you did hurl to the ground.
45 Du förkortar hans ungdoms tid, och betäcker honom med blygd. (Sela)
You have shortened the days of his youth, and covered him with shame. (Selah)
46 Herre, huru länge vill du dig så allstinges fördölja; och låta dina grymhet brinna såsom en eld?
How long, Lord will you hide you forever? How long are the fires of your wrath to burn?
47 Tänk huru stackot mitt lif är; hvi vill du alla menniskor fåfängt skapat hafva?
Remember, Lord, the shortness of life how fleeting you made all people.
48 Hvilken är den der lefver, och intet ser döden; den sina själ friar utu helvetes hand? (Sela) (Sheol h7585)
Who can live without seeing death? Who can rescue their life from the clutch of Sheol? (Selah) (Sheol h7585)
49 Herre, hvar är den förra din nåd, den du David i dine sanning svorit hafver?
Where, Lord, is your kindness of old, which you in your faithfulness swore to David?
50 Tänk, Herre, på dina tjenares försmädelse, den jag bär i mitt sköt, af allom så mångom folkom;
Remember, O Lord, how your servants are mocked, how I bear in my heart the scorn of all nations
51 Dermed, Herre, dine fiender dig försmäda; der de med försmäda, och med fötterna trampa på din smorda.
The scorn which your enemies hurl, O Lord, which they hurl at the footsteps of your anointed.
52 Lofvad vare Herren evinnerliga. Amen, Amen.
Blest be the Lord, for ever and ever. Amen and Amen.
