Psaltaren 88
1 En Psalmvisa Korah barnas, till att föresjunga, om de eländas svaghet; en undervisning Hemans, dens Esrahitens. Herre Gud, min Frälsare, jag ropar dag och natt inför dig.
Una canción. Un Salmo de los hijos de Coré. Para el músico principal. Con la melodía de “El sufrimiento de la aflicción”. Una contemplación de Hemán, el ezraíta. Yahvé, el Dios de mi salvación, He llorado día y noche ante ti.
2 Låt mina bön komma inför dig; böj din öron till mitt ropande.
Deja que mi oración entre en tu presencia. Poner el oído en mi grito.
Porque mi alma está llena de problemas. Mi vida se acerca al Seol. (Sheol h7585)
4 Jag är aktad lik vid dem som i kulona fara; jag är såsom en man, den ingen hjelp hafver.
Me cuentan entre los que bajan a la fosa. Soy como un hombre que no tiene ayuda,
5 Jag ligger ibland de döda öfvergifven, såsom de slagne, de i grafvene ligga; på hvilka du intet mer tänker, och de ifrå dine hand afskilde äro.
apartada entre los muertos, como los muertos que yacen en la tumba, de quien ya no te acuerdas. Están cortados de su mano.
6 Du hafver lagt mig i gropena neder, uti mörkret och i djupet.
Me has puesto en el pozo más bajo, en las profundidades más oscuras.
7 Din grymhet trycker mig, och tränger mig med allom dinom böljom. (Sela)
Tu ira pesa sobre mí. Me has afligido con todas tus olas. (Selah)
8 Mina vänner hafver du låtit komma långt ifrå mig; du hafver gjort mig dem till en styggelse; jag ligger fången, och kan icke utkomma.
Me has quitado a mis amigos. Me has convertido en una abominación para ellos. Estoy confinado y no puedo escapar.
9 Mitt ansigte är jämmerligit för vedermödos skull. Herre, jag åkallar dig dagliga; jag uträcker mina händer till dig.
Mis ojos están oscurecidos por el dolor. Te he invocado a diario, Yahvé. He extendido mis manos hacia ti.
10 Månn du då göra under ibland de döda? Eller månn de döda uppstå och tacka dig? (Sela)
¿Muestra usted maravillas a los muertos? ¿Los espíritus difuntos se levantan y te alaban? (Selah)
11 Månn man uti grafvena förtälja dina godhet; och dina trohet uti förderfvet?
¿Se declara tu bondad en la tumba? ¿O su fidelidad en la Destrucción?
12 Kunna då dina under uti mörkret kända varda; eller din rättfärdighet i de lande, der all ting förgätas?
¿Se dan a conocer tus maravillas en la oscuridad? ¿O tu justicia en la tierra del olvido?
13 Men jag ropar till dig, Herre, och min bön kommer bittida för dig.
Pero a ti, Yahvé, he clamado. Por la mañana, mi oración se presenta ante ti.
14 Hvi förkastar du, Herre, mina själ; och förskyler ditt ansigte för mig?
Yahvé, ¿por qué rechazas mi alma? ¿Por qué me ocultas la cara?
15 Jag är elände och vanmägtig, att jag så bortkastad är. Jag lider ditt förskräckande, så att jag fulltnär förtviflar.
Estoy afligido y dispuesto a morir desde mi juventud. Mientras sufro tus terrores, me distraigo.
16 Din grymhet går öfver mig, ditt förskräckande trycker mig.
Tu ira feroz ha pasado por encima de mí. Tus terrores me han aislado.
17 De omlägga mig dagliga såsom vatten, och omhvärfva mig tillsammans.
Venían a mi alrededor como el agua durante todo el día. Me envolvieron por completo.
18 Du gör, att mina vänner och näste, och mine kände draga sig långt ifrå mig, för sådana jämmers skull.
Has puesto lejos de mí al amante y al amigo, y mis amigos en la oscuridad.
