Psaltaren 88
1 En Psalmvisa Korah barnas, till att föresjunga, om de eländas svaghet; en undervisning Hemans, dens Esrahitens. Herre Gud, min Frälsare, jag ropar dag och natt inför dig.
わがすくひの神ヱホバよわれ晝も夜もなんぢの前にさけべり
2 Låt mina bön komma inför dig; böj din öron till mitt ropande.
願くはわが祈をみまへにいたらせ汝のみみをわが號呼のこゑにかたぶけたまへ
わがたましひは患難にてみち我がいのちは陰府にちかづけり (Sheol h7585)
4 Jag är aktad lik vid dem som i kulona fara; jag är såsom en man, den ingen hjelp hafver.
われは穴にいるものとともにかぞへられ依仗なき人のごとくなれり
5 Jag ligger ibland de döda öfvergifven, såsom de slagne, de i grafvene ligga; på hvilka du intet mer tänker, och de ifrå dine hand afskilde äro.
われ墓のうちなる殺されしもののごとく死者のうちにすてらる汝かれらを再びこころに記たまはず かれらは御手より斷滅されしものなり
6 Du hafver lagt mig i gropena neder, uti mörkret och i djupet.
なんぢ我をいとふかき穴 くらき處 ふかき淵におきたまひき
7 Din grymhet trycker mig, och tränger mig med allom dinom böljom. (Sela)
なんぢの怒はいたくわれにせまれり なんぢそのもろもろの浪をもて我をくるしめ給へり (セラ)
8 Mina vänner hafver du låtit komma långt ifrå mig; du hafver gjort mig dem till en styggelse; jag ligger fången, och kan icke utkomma.
わが相識ものを我よりとほざけ我をかれらに憎ませたまへり われは錮閉されていづることあたはず
9 Mitt ansigte är jämmerligit för vedermödos skull. Herre, jag åkallar dig dagliga; jag uträcker mina händer till dig.
わが眼はなやみの故をもておとろへぬ われ日ごとに汝をよべり ヱホバよなんぢに向ひてわが兩手をのべたり
10 Månn du då göra under ibland de döda? Eller månn de döda uppstå och tacka dig? (Sela)
なんぢ死者にくすしき事跡をあらはしたまはんや 亡にしもの立てなんぢを讃たたへんや (セラ)
11 Månn man uti grafvena förtälja dina godhet; och dina trohet uti förderfvet?
汝のいつくしみは墓のうちに汝のまことは滅亡のなかに宣傳へられんや
12 Kunna då dina under uti mörkret kända varda; eller din rättfärdighet i de lande, der all ting förgätas?
汝のくすしきみわざは幽暗になんぢの義は忘失のくにに知るることあらんや
13 Men jag ropar till dig, Herre, och min bön kommer bittida för dig.
されどヱホバよ我なんぢに向ひてさけべり わがいのりは朝にみまへに達らん
14 Hvi förkastar du, Herre, mina själ; och förskyler ditt ansigte för mig?
ヱホバよなんぢ何なればわが霊魂をすてたまふや何なればわれに面をかくしたまふや
15 Jag är elände och vanmägtig, att jag så bortkastad är. Jag lider ditt förskräckande, så att jag fulltnär förtviflar.
われ幼稚よりなやみて死るばかりなり我なんぢの恐嚇にあひてくるしみまどへり
16 Din grymhet går öfver mig, ditt förskräckande trycker mig.
汝のはげしき怒わがうへをすぐ汝のおびやかし我をほろぼせり
17 De omlägga mig dagliga såsom vatten, och omhvärfva mig tillsammans.
これらの事ひねもす大水のごとく我をめぐり ことごとく來りて我をかこみふさげり
18 Du gör, att mina vänner och näste, och mine kände draga sig långt ifrå mig, för sådana jämmers skull.
なんぢ我をいつくしむ者とわが友とをとほざけ わが相識るものを幽暗にいれたまへり
