Psaltaren 88

1 En Psalmvisa Korah barnas, till att föresjunga, om de eländas svaghet; en undervisning Hemans, dens Esrahitens. Herre Gud, min Frälsare, jag ropar dag och natt inför dig.

שיר מזמור לבני קרח למנצח על מחלת לענות משכיל להימן האזרחי יהוה אלהי ישועתי יום צעקתי בלילה נגדך׃

2 Låt mina bön komma inför dig; böj din öron till mitt ropande.

תבוא לפניך תפלתי הטה אזנך לרנתי׃

3 Ty min själ är full med jämmer, och mitt lif är hardt när helvetet. (Sheol h7585)

כי שבעה ברעות נפשי וחיי לשאול הגיעו׃ (Sheol h7585)

4 Jag är aktad lik vid dem som i kulona fara; jag är såsom en man, den ingen hjelp hafver.

נחשבתי עם יורדי בור הייתי כגבר אין איל׃

5 Jag ligger ibland de döda öfvergifven, såsom de slagne, de i grafvene ligga; på hvilka du intet mer tänker, och de ifrå dine hand afskilde äro.

במתים חפשי כמו חללים שכבי קבר אשר לא זכרתם עוד והמה מידך נגזרו׃

6 Du hafver lagt mig i gropena neder, uti mörkret och i djupet.

שתני בבור תחתיות במחשכים במצלות׃

7 Din grymhet trycker mig, och tränger mig med allom dinom böljom. (Sela)

עלי סמכה חמתך וכל משבריך ענית סלה׃

8 Mina vänner hafver du låtit komma långt ifrå mig; du hafver gjort mig dem till en styggelse; jag ligger fången, och kan icke utkomma.

הרחקת מידעי ממני שתני תועבות למו כלא ולא אצא׃

9 Mitt ansigte är jämmerligit för vedermödos skull. Herre, jag åkallar dig dagliga; jag uträcker mina händer till dig.

עיני דאבה מני עני קראתיך יהוה בכל יום שטחתי אליך כפי׃

10 Månn du då göra under ibland de döda? Eller månn de döda uppstå och tacka dig? (Sela)

הלמתים תעשה פלא אם רפאים יקומו יודוך סלה׃

11 Månn man uti grafvena förtälja dina godhet; och dina trohet uti förderfvet?

היספר בקבר חסדך אמונתך באבדון׃

12 Kunna då dina under uti mörkret kända varda; eller din rättfärdighet i de lande, der all ting förgätas?

היודע בחשך פלאך וצדקתך בארץ נשיה׃

13 Men jag ropar till dig, Herre, och min bön kommer bittida för dig.

ואני אליך יהוה שועתי ובבקר תפלתי תקדמך׃

14 Hvi förkastar du, Herre, mina själ; och förskyler ditt ansigte för mig?

למה יהוה תזנח נפשי תסתיר פניך ממני׃

15 Jag är elände och vanmägtig, att jag så bortkastad är. Jag lider ditt förskräckande, så att jag fulltnär förtviflar.

עני אני וגוע מנער נשאתי אמיך אפונה׃

16 Din grymhet går öfver mig, ditt förskräckande trycker mig.

עלי עברו חרוניך בעותיך צמתותני׃

17 De omlägga mig dagliga såsom vatten, och omhvärfva mig tillsammans.

סבוני כמים כל היום הקיפו עלי יחד׃

18 Du gör, att mina vänner och näste, och mine kände draga sig långt ifrå mig, för sådana jämmers skull.

הרחקת ממני אהב ורע מידעי מחשך׃