Psaltaren 88
1 En Psalmvisa Korah barnas, till att föresjunga, om de eländas svaghet; en undervisning Hemans, dens Esrahitens. Herre Gud, min Frälsare, jag ropar dag och natt inför dig.
A song a psalm of [the] sons of Korah to the choirmaster on Machalath to sing a poem of Heman the Ezrachite. O Yahweh [the] God of salvation my day I have cried out in the night before you.
2 Låt mina bön komma inför dig; böj din öron till mitt ropande.
May it come before you prayer my incline ear your to cry of entreaty my.
For it is surfeited with troubles being my and life my to Sheol they have reached. (Sheol h7585)
4 Jag är aktad lik vid dem som i kulona fara; jag är såsom en man, den ingen hjelp hafver.
I am reckoned with [those who] go down of [the] pit I am like a man [whom] there not [is] strength.
5 Jag ligger ibland de döda öfvergifven, såsom de slagne, de i grafvene ligga; på hvilka du intet mer tänker, och de ifrå dine hand afskilde äro.
Among the dead a [person] set free like [those] slain - [who] lie of [the] grave whom not you remember them again and they from hand your they are cut off.
6 Du hafver lagt mig i gropena neder, uti mörkret och i djupet.
You have put me in a pit of lowest parts in [the] dark places in [the] depths.
7 Din grymhet trycker mig, och tränger mig med allom dinom böljom. (Sela)
On me it has lain anger your and all breakers your you have afflicted [me] (Selah)
8 Mina vänner hafver du låtit komma långt ifrå mig; du hafver gjort mig dem till en styggelse; jag ligger fången, och kan icke utkomma.
You have removed far away acquaintances my from me you have made me abominations to them [I am] shut up and not I will go out.
9 Mitt ansigte är jämmerligit för vedermödos skull. Herre, jag åkallar dig dagliga; jag uträcker mina händer till dig.
Eye my it is faint from affliction I have called out to you O Yahweh on every day I have spread out to you hands my.
10 Månn du då göra under ibland de döda? Eller månn de döda uppstå och tacka dig? (Sela)
¿ For the dead will you do wonder[s] or? [the] shades will they arise - will they give thanks to? you (Selah)
11 Månn man uti grafvena förtälja dina godhet; och dina trohet uti förderfvet?
¿ Will it be recounted in the grave covenant loyalty your faithfulness your in Abaddon.
12 Kunna då dina under uti mörkret kända varda; eller din rättfärdighet i de lande, der all ting förgätas?
¿ Will it be known in the darkness wonder[s] your and righteousness your in [the] land of forgetting.
13 Men jag ropar till dig, Herre, och min bön kommer bittida för dig.
And I - to you O Yahweh I cry for help and in the morning prayer my it comes to meet you.
14 Hvi förkastar du, Herre, mina själ; och förskyler ditt ansigte för mig?
Why? O Yahweh do you reject self my do you hide? face your from me.
15 Jag är elände och vanmägtig, att jag så bortkastad är. Jag lider ditt förskräckande, så att jag fulltnär förtviflar.
[have been] afflicted I and [have been] about to die from youth I have borne terrors your I am perplexed.
16 Din grymhet går öfver mig, ditt förskräckande trycker mig.
Over me they have passed anger your terrors your they have destroyed me.
17 De omlägga mig dagliga såsom vatten, och omhvärfva mig tillsammans.
They have surrounded me like water all the day they have surrounded me altogether.
18 Du gör, att mina vänner och näste, och mine kände draga sig långt ifrå mig, för sådana jämmers skull.
You have removed far away from me [one who] loves and a friend acquaintances my darkness.
